Föreningen Daphnia vill att Kimitoöns kommun fortsätter med syresättningen av sjön Dragsfjärden.
Dragsfjärden är Kimitoöns största sjö och fungerade tidigare som råvattenkälla i Dragsfjärd.
- Syresättningen är avgörande för att näringsämnen inte ska frigöras från bottnen! förklarar föreningens viceordförande Mona Fernelius.
Fram till år 2009 togs det kommunala dricksvattnet i Dalsbrukområdet från sjön men i samband med att grundvattentäkterna i Nordanå och Skinnarvik togs i bruk på sommaren 2009 har vatten från Dragsfjärden inte längre utnyttjats för dricksvatten.
I Kimitoöns miljöskyddsföreskrifter omnämns Dragsfjärden som en reservvattentäkt men enligt kommunens infrachef Roger Hakalax går det i praktiken inte att utnyttja sjöns vatten som dricksvatten, ens i nödfall, eftersom det ytvattensreningsverk som i dag finns i Dalsbruk, inte klarar av att rena sjöns vatten tillräckligt.
Enligt kommunen finns det alltså ingen orsak att fortsätta med en åtgärd som kostar skattebetalarna cirka 20 000 euro per år och dessutom, enligt Roger Hakalax, inte nödvändigtvis är så effektiv. Enligt Hakalax handlar det också om en rättvisefråga.
- Vi har många sjöar som mår både bättre och sämre i Kimitoöns kommun och vi gör inte motsvarande insatser i någon av dem. Dragsfjärden har varit av särintresse eftersom den fungerat som råvattenkälla för dem som bor i Dalsbrukområdet. Nu har den inte samma status mera, resonerar infrachef Roger Hakalax.
Daphnia hoppas att nämnden tänker om
Avtalet med det företag som sedan medlet av 1990-talet hyrt två syresättningspumpar åt kommunen behandlades på tekniska nämndens möte i december och politikerna beslöt då enhälligt att avsluta syresättningen av sjön.
Men nu har föreningen Daphnia Dragsfjärd lämnat in en rättelseyrkan till kommunen och föreningen hoppas att nämnden behandlar ärendet på nytt och fortsätter med syresättningen. Syresättningen är enligt föreningen viktig för att man ska få bukt med övergödningen i sjön. Och att man får bukt med den tidvis rikliga algblomningen är viktigt för de hundratals mänskor som bor kring sjön, förklarar föreningens viceordförande Mona Fernelius.
Kimitoöns kommun kommer att följa med hur vattenkvalitén påverkas i sjön då syresättningen avslutas. Infrachef Roger Hakalax kan inte svara på hur det går men i sjön Kakskerta i Åbo fanns tidigare likadana pumpar och där märktes ingen förändring i vattenkvalitén efter att pumparna avlägsnades, berättar Hakalax.
I sin rättelseyrkan hänvisar föreningen Daphnia Dragsfjärd till en rapport av limnolog Päivi Joki-Heiskala. Rapporten som är från år 2010 slår fast att den viktigaste vårdåtgärden är att försöka minska den yttre belastningen av sjön.
Men att försöka minska på den så kallade inre belastningen, det vill säga den belastning som under årens lopp samlats i sjön, är enligt Joki-Heiskala också viktigt.Kort om syresättning
Den inre belastningen utgörs av lager av bottensediment som samlats i sjöns djupa fickor och som kan börja frigöra fosfor om syrehalten närmar sig noll. Syresättning är ett sätt att råda bot på den inre belastningen.
Vårdfiske ett annat.
Många olika åtgärder har vidtagits
På grund av att Dragsfjärden länge var en råvattenkälla på ön har det under årens lopp vidtagits många olika åtgärder för att få bukt med eutrofieringen.
Förutom syresättning har det bland annat fiskats så kallad skräpfisk, rovfisk har planterats ut, det har byggts sedimenteringsbassänger och sist men inte minst har många hushåll anslutits till det kommunala avloppsnätverket.
I dagsläge finns ändå fortfarande tiotals hushåll kring sjön, som inte är anslutna till kommunalteknik, trots att de kunde vara det.
Kimitoöns kommun äger inte vattenområden i Dragsfjärden.