Den yrkesrelaterade rehabiliteringen kunde spara in stora summor för samhället. Det visar nya uppgifter från Pensionssäkerhetscentralen. Rehabiliteringen är ett effektivt vapen mot arbetsoförmåga som kostar samhället miljarder euro årligen.
Tiia Peura arbetade tidigare som frisör men fick efter 20 år ge upp då knäna sade upp kontraktet.
– Den yrkesrelaterade rehabiliteringen har varit en lottovinst för mig och nu fick jag chansen att se mig om efter ett nytt yrke, säger Peura. Alternativet skulle ha varit sjukpension men det ville jag inte då jag bara är över 40.
Enligt Peura är systemet med yrkesrelaterad rehabilitering ett ypperligt sätt för henne att bekanta sig med yrkeslivet.
– Jag får stöd och handledning samtidigt som jag jobbar med något jag är intresserad av, säger Peura.
2012 deltog drygt 11 000 personer i yrkesrelaterad rehabilitering. Samtidigt förorsakade rehabiliteringen kostnader på 93 miljoner euro men det är litet då ny statistik från Pensionssäkerhetscentralen visar att två tredjedelar av dem som deltog återvände till yrkeslivet.
Systemet går ut på att den rehabiliterade gör upp en handlingsplan tillsammans med sin vårdproducent. I planen framgår det vad som krävs för att personen skall kunna återvända till arbetslivet. Bland annat lyfter den upp hälsoaspekterna, intresset och utbildningsbehov.
– Vi gör alltid upp handlingsplanen tillsammans med den rehabiliterade, säger platschef Nina Yli-Heikkilä vid Verve i Åbo. Avsikten med planen och praktiken är att den rehabiliterade ska få en anställning och återvända till yrkeslivet för gott.
Verve är ett av de bolag som erbjuder yrkesrelaterad rehabilitering i Åboregionen.
För dem som arbetat i fem år och förtjänat över 31 000 euro finansieras den yrkesrelaterade rehabiliteringen av arbetspensionsbolagen. För övriga personer är det Folkpensionsanstalten som gäller.
– Vi gör upp en realistisk handlingsplan som baserar sig på den rehabiliterades intressen, säger Yli-Heikkilä. Då planen har godkänts betalar arbetspensionsbolagen för praktiken och den utbildning som krävs om den anses vara realistisk.