Leif "Leffe" Lindström är nykter alkoholist sedan 20 år tillbaka. Nykterheten måste kännas bra och det tar sin tid att komma fram till den känslan, är en av många slutsatser Leffe har kommit fram till under årens lopp.
Det var på grund av Leffes alkoholism det blev skilsmässa och skulle drickandet fortsatt skulle han troligtvis vara frånskild för andra gången och kanske till och med död.
Leffe Lindström började dricka som tonåring. Många av er känner nog igen sig, man är lite nyfiken och kanske också osäker. Med lite sprit i kroppen vågar man mera.
-Jag gick omkring med ganska dåligt självförtroende, men när jag drack blev jag en "schangtiler kunde" som vågade bjuda upp.
I ungdomen brukar det flöda lite mera, men efterhand när folk stadgar sig brukar drickandet också minska. Men Leffe blev beroende.
Leffe var 15 år när han drack för första gången, men då var det rätt oskyldigt. Vissa utvecklar ett beroende, andra inte. Med facit i hand tror Leffe att han blev alkoholist med en gång.
- Skulle jag trott på min mamma som sa "Drick int brännvin sen när du far ut" skulle jag aldrig blivit alkoholist.
när jag drack blev jag en "schangtiler kunde"
Leffe föddes 1950 i Hangö. Pappan var polis och på grund av hans jobb flyttade familjen flera gånger. Leffe har bott några år i Pargas och i Bromarv, men det var i Karis han växte upp, gick i skola och själv inledde sin poliskarriär. Det var också i Karis Leffe gifte sig och bildade familj. Efter skilsmässan fick Leffe jobb i Kimito, dit han också flyttade.
- Livet för, det var inte jättedramatiskt. Men det här var ett sätt att få bort gammalt damm från skorna, säger Leffe.
I Kimito jobbade Leffe Lindström som polis, han började också extraknäcka på en begravningsbyrå, han gifte om sig och bildade familj, men han slutade inte dricka.
Vägen mot nykterhet
Det tog lång tid innan Leffe vågade se sanningen i vitögat och inse att han var alkoholist. Hans bild av en alkoholist var något helt annat än en familjefar med fast jobb. Så en dag orkade han inte nyktra till längre utan sträckte upp händerna och insåg att han behövde hjälp.
Leffe Lindström fick vård i Åbo, han höll sig nykter i drygt fem år. På en båtkryssning började han dricka igen. Efter ett par år av periodsupande insåg han att det kommer att sluta illa. Han insåg att han igen var nära att mista sin familj.
- Människorelationerna blev lidande, jobbet blev lidande. 
YLE/ Tiina Grönroos
Leffe sökte hjälp en andra gång, den här gången for han till Pixnekliniken i Österbotten. Det här var 1994, det vill säga för tjugo år sedan. Efter det har Leffe varit nykter. Men den fyra veckor långa vistelsen på missbrukarvårdenheten Pixne var bara början på en lång vandring.
- Ensam går det inte, man ska nog gå i grupp regelbundet, få stöd tillsammans.
Leffe deltar i AA:s möten. Namnet är en förkortning på anonyma alkoholister. Vad som diskuteras där stannar mellan deltagarna. Dessutom ska man ha hobbyer, något att fylla tomrummet efter spriten och drickandet.
- I början är det inte alls svårt att vara odrucken. Det är himla positivt, man får bara positiv feedback. Pappa är nykter. Han kan köra. Men det är fråga om en personlighetsförändring som man måste jobba med. Man är väldigt ensam i det här jobbet. För de andra räcker det med att man är nykter.
Ännu i dag jobbar Leffe Lindström som begravningsentreprenör i Kimito. Och till hans fritidsintressen hör motorer och motorcyklar. I vinter ska han resa till Australien för att åka motorcykel.
- Det är ingen billig resa, men å andra sidan har jag under tidigare år supit bort åtskilliga Australienresor.
Hör mera om Leffe i Samtal om livet torsdag 16.01 kl 13.03 och 18.01. kl 20.03