Forskning gjord i regnskogen kan utnyttjas för användningen av naturresurser i Åboland. Bland annat då det gäller den omdebatterade skarven efterlyser forskarna ett större helhetsperspektiv.
Forskare vid Åbo universitet har i en ny bok sammanställt olika perspektiv man måste ta hänsyn till om man vill veta vilka konsekvenser användningen av naturresurser får. Det handlar om allt från hur olika arter samspelar med varandra, vilka lagar och regler det finns till vilka lärdomar vi kan ta av historien.
Enligt docent Anders Sirén är det viktigt att man ser till helheten när man diskuterar naturresurser.
- Vad vi försöker göra är att få en helhetsbild. Framförallt från naturvårdsperspektivet och det ekonomiska perspektivet. Tanken är att om man förstår problematiken som en helhet kan man också identifiera vad som kunde göras bättre, säger Sirén.
Undersökningen är gjord i Amazonas regnskogar men enligt Sirén kan resultaten tillämpas överallt, också här i Åboland. Till exempel finns det enligt Sirén brister i forskningen om den omdebatterade skarven.
- När det gäller skarven kunde man också analysera skarven som en naturresurs - inte bara ett problem. Skarven är föda för människan runt om i värden och det är en möjlighet som knappt diskuterats här.
- Alla har sina bestämda uppfattningar som bygger på väldigt lite fakta. Man har till exempel undersökt skarvars maginnehåll men samspelet mellan fågel och fisk är mycket komplext. Det enda som kunde ge klarhet är ett storskaligt experiment. I vissa områden skulle man skjuta bort skarven och i andra låta den finns kvar ostört och sedan följa upp fiskbestånden. Först då skulle man veta vad skarven har för betydelse för fiskbestånden.
Sirén hoppas att en djupare analys av skarvens påverkan på naturresurserna skulle leda till att debatten om skarven breddas.
- Debatten är väldigt polariserad och jag vill inte ta ställning, utan endast ta upp att genom att analysera skarven på ett mer mångsidigt sätt kunde man komma närmare en lösning som är acceptabel för de olika parterna.