Kimitoön bör skapa en så stark omsorgsenhet på ön, att ingen av de modeller som föreslås i utkastet till den kommande social- och hälsovårdslagen hotar öns service. Det anser Kimitoöns kommundirektör Tom Simola.
Att ha två svaga hälsostationer på Kimitoön äventyrar på sikt hela verksamheten men genom att skapa en stark enhet kan man trygga basfunktioner på två ställen också framöver, menar Simola. Enligt uppdaterad utredning gällande öns omsorg ska öns två hälsostationer bevaras men de ska profileras på olika sätt.
Dags att ta itu med omsorgen
På onsdag samlas Kimitoöns förtroendevalda till ett omsorgsseminarium. På seminariet står Kimitoöns framtida omsorg samt den kommande social- och hälsovårdsreformen på agendan.
I samband med att Kimitoöns budget för 2014 godkändes strax före jul, beslöt politikerna att lämna riktlinjerna och investeringarna för omsorgens del utanför. Det här gjordes för att bättre kunna beakta de olika reformer som är aktuella. (Social- och hälsovårdsreformen samt kommunstrukturreformen).
En ”Behovsutredning och fastighetsplan” gjordes förra året för omsorgens del. Nu har utredningen setts över och kompletterats och tanken är att den ska ligga som underlag för vinterns och vårens politiska beslut.
Två olika hälsostationer
Enligt den uppdaterade utredningen borde Kimitoöns två bäddavdelningar före år 2025 fusioneras till en enda, i Kimito. Läkarmottagningen i Dalsbruk skulle enligt utredningen kvarstå men akut läkarmottagning skulle i framtiden erbjudas bara i Kimito.
– Det är viktigt att vi kan erbjuda en heltäckande social- och hälsovård på basnivå på Kimitoön i framtiden och det här kräver nog vissa justeringar av nuvarande modell, säger Tom Simola.
Att Kimitoöns två läkarmottagningar skulle erbjuda identisk service i framtiden är enligt Simola otänkbart.
Två alternativa vägar
Enligt utkastet till ny social- och hälsovårdslag kan Kimitoön välja mellan två alternativ då det gäller att organisera social- och hälsovården.
Antingen går Kimitoön ihop med en annan kommun, till exempel Pargas, och kommer på det viset över den gräns på 20 000 invånare som krävs för att en kommun ska få organisera bashälsovården själv. Eller så försöker Kimitoön förbli självständigt och ger över organiserandet av bashälsovården åt Åbo. I båda fallen organiseras specialsjukvården av Åbo.
Simolas åsikt är att Kimitoön har största chanser att bibehålla den nuvarande servicen på ön om kommunen går ihop med Pargas och själv organiserar bashälsovården. Det här eftersom det överlag brukar vara lättare att styra inom en mindre enhet än inom en större, men också för att de långa avstånden, paradoxalt nog, gynnar bibehållandet av den nuvarande servicenivån. Avståndet mellan Pargas och Kimitoön är helt enkelt för långt för att sådant som läkarvård, tandvård, utbildning, dagvård och så vidare skulle kunna koncentreras till bara en del av kommunen.
– Vi har väldigt lite synergieffekter, om alls, med tanke på service till kommuninvånarna om Pargas och Kimitoön går ihop, så jag skulle säga att en sådan samgång till och med tryggar mycket service här på ön.
Sticka huvudet i busken?
På Kimitoön har arbetsfördelningen mellan öns två hälsostationer tidvis väckt mycket debatt och det har hittills funnits ett hårt motstånd både mot att dra in bäddavdelningen i Dalsbruk och att omorganisera läkarmottagningen. På frågan varför det är bättre att fatta beslut om hur omsorgen på ön ska omorganiseras, innan någon med säkerhet vet vad den nya social- och hälsovårdslagen för med sig svarar kommundirektör Tom Simola att det är bättre att agera än att vänta och se.
– Det är klart att det alltid är ett alternativ att sätta huvudet i busken och hoppas att alla onda ting har sprungit bort när man tar det därifrån. Jag tror nog att så mycket ansvar har vi för Kimitoön och invånarna på Kimitoön att vi också i framtiden måste kunna garantera bästa möjliga social- och hälsovård här på ön och jobba enligt den principen.