Reijo Grönfors, som är chefsläkare vid Åbolands sjukhus, säger att både vårdreformen och den omorganisering som Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt står inför kan leda till att vården på svenska är hotad.
- Som jag ser det har vi två alternativ. Det ena är att Åbolands sjukhus blir en del av det nya vårdområdet i vårdreformen och att vi får speciallösningar för att garantera vården på svenska. Det andra alternativet är att vi inleder ett samarbete med de åboländska kommunerna där vi ansvarar för en del av deras bashälsovård och specialsjukvård, säger Grönfors.
För att ett sådant här samarbete skulle fungera förutsätter det att Pargas och Kimitoön går ihop, eftersom de inte var för sig har tillräckligt med invånare.
- På det här sättet kunde kommunen få en bättre möjlighet att själv fatta beslut och samtidigt garantera vården på svenska, säger Grönfors.
Bred specialsjukvård också i framtiden
Den nya omorganiseringen innebär även att kretssjukhusen kan specialisera sig så att en del operationer i framtiden enbart utförs på de mer finskspråkiga orternas kretssjukhus.
- Vi vill ha ett brett utbud på tjänster inom specialsjukvård. Men om ledningen för det nya verksamhetsområdet tycker att det räcker att ett sjukhus ansvarar för en viss typ av specialsjukvård så har vi svårare att påverka det. Men med ett samarbete skulle vi har större möjlighet att själv påverka det här, säger Grönfors.
Olli-Pekka Lehtonen, som är direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, tror ändå inte att man i det här skedet kommer att minska på operationerna inom specialsjukvård vid Åbolands sjukhus.
- Åbolands sjukhus fungerar bra och har ökat sin produktivitet. Med tanke på deras centrala läge och att de kan ge vård på svenska så har vi just nu inga planer på att minska deras verksamhet, säger Lehtonen.
Tveksamt om de svenskspråkiga invånarna räcker till
När det gäller ett eventuellt samarbete mellan Åbolands sjukhus och de åboländska kommunerna har Lehtonen i sig inget att invända.
- Det kan vara ganska svårt att få ihop tillräckligt med tvåspråkiga kommuner för att garantera vården på svenska. Det är sjukvårdsdistriktet som är ansvarig att arrangera vård på svenska. Om det hittas en samarbetslösning som skulle garantera vård på svenska har jag inget emot det, men vi får se om det lyckas, säger Lehtonen.
Även Grönfors medger att de behöver flera kommuner som anlitar deras tjänster. Han skulle gärna se att också S:t Karins och Åbo skulle ha möjlighet att köpa Åbolands sjukhus tjänster till exempel för sina svenskspråkiga invånare.
- Vi kan inte producera de här sjukvårdstjänsterna enbart för Åboland. Vår volym är så stor att det inte skulle bli ekonomiskt hållbart, säger Grönfors.