De spanska sjukvårdare som kom till staden Harjavalta i Satakunta i höstas har anpassat sig väl. De har bland annat lärt sig en bra finska men arbetsuppgifterna har inte helt motsvarat förväntningarna.
Efter den första kulturchocken har Maria Alfonso Mateo och de andra sjukvårdarna funnit sig till rätta med rutinerna på vårdhemmet.
- Det är mycket jobb, men det har gått bra i dag, säger hon.
Men parallellt med tillfredsställelsen över att ha ett fast arbete och trevliga arbetskollegor känner Maria Alfonso också en växande frustration.
Hon vill jobba som sjukvårdare, det om hon utbildat sig till och egentligen kom till Finland för att göra. I stället har arbetet i Harjavalta främst handlat om närvårdarjobb.
- Det är inget fel på det, men i vårt kontrakt stod det att vi efter fyra månader i Finland och ett avklarat språktest i finska skulle få jobba som sjukvårdare. Vi vill gärna kunna visa att vi har erfarenhet av sjukvårdarjobb i Finland när vi en dag förhoppningsvis återvänder till Spanien. Nu har det har gått åtta månader och vi väntar fortfarande, säger Afonso.
Kollegan Sara Hernantes Cantero sitter bredvid och nickar.
- Det drar ner på min motivation att förbättra mig i finska, då jag inte vet om jag kommer få jobba som sjukvårdare här eller inte, säger Hernantes.
Hernantes och Alfonsos kollega, Patricia Gutiérrez Riego, har nyligen valt att återvända till Spanien då längtan efter hemlandet blev för stor.
Ytterligare en spansk vårdare, Lucía Zubelzu Lorenzo kom till Harjvaltahemmet i februari.
De spanska vårdarna betonar att de inte vantrivs men funderar nu ändå på att leta efter mer relevant arbetserfarenhet på annat håll, antingen i Finland eller utomlands.
-Jag kunde tänka mig att jobba på ett sjukhus eller en hälsovårdscentral till exempel i en större stad i Finland, säger Maria Alfonso.
Kontrakten i sin ordning säger enligt NTM-centralen
Vid NTM-centralen i Satakunta som initierat och koordinerat arbetsutbytet, ser man inget problem.
Projektassistent Taina Lahnavik säger att arbetskontrakten som de spanska sjukvårdarna i Finland har gjort ser olika ut, beroende på var i Finland och för vem de arbetar.
Hon känner inte till detaljerna i enskilda kontrakt, men menar att de inte innehåller löften om enbart sjukvårdarjobb efter fyra månader.
Vårdhemmets föreståndare Inge Krone säger att hon är mycket nöjd med de spanska vårdarnas arbetsinsatsen och anpassningen.
Hon känner till missnöjet, men anser att det handlar om skilda tolkningar och arbetskulturer.
-De spanska vårdarna har redan nu möjlighet att utnyttja sin sjukvårdarkompetens när de jobbar hos oss. Det stämmer att de flesta hos oss är närvårdare, men här finns också sjukvårdare.
Enligt Krone har de spanska vårdarna redan fått finländsk sjukvårdarstatus, som beviljats av social- och hälsovårdens tillståndsverk, Valvira.
Enligt Krone åtnjuter närvårdarjobbet inte samma status i Spanien som i Finland, vilket också kan förklara en del av missnöjet.
-Om våra spanska vårdare har intresse av att söka sig vidare till något annat ställe, så hjälper vi dem gärna, tillägger Krone.
Tidigare i år har flera av de spanska sjukvårdare som har arbetat i Vasa lämnat landet eftersom de hade hemlängtan och svårt att anpassa sig till klimatet.
Flera spanska sjukvårdare har kommit för att jobba i Finland. Hemma i Spanien har de svårt att hitta arbete, på grund av det dystra sysselsättningsläget.
Läs också:
Spanska sjukvårdare vill jobba här