Åboland alternativ nummer ett

Pargas och Kimitoön borde fortsätta utreda en fusion. Det förslaget kommer Kimitoöns och Pargas gemensamma utredare Marcus Henricson med.

Henricson har sedan december 2013 benat ut i huvudsak fyra olika alternativ för kommunerna och slår nu i sin mellanrapport fast att kommunerna som första alternativ bör fortsätta utreda en sammanslagning och som andra alternativ utreda vad det skulle innebära för kommunerna att förbli självständiga.

Effektivare förvaltning

Enligt Marcus Henricson skulle en sammanslagen kommun kunna bibehålla nuvarande servicenivå med åtminstone 32 årsverken färre. Kommunerna har nämligen överlappningar inom förvaltningen och stödfunktionerna och inom de sektorerna finns möjligheter att effektivera.

Det förslag till social- och hälsovårdsreform (den så kallade vårdreformen) som nu är på utlåtanderunda i kommunerna tillåter också kommuner med fler än 20 000 invånare att sköta bashälsovården i egen regi.

Som självständiga kommuner skulle Kimitoön och Pargas förlora rätten att bestämma över bashälsovården och Åbo skulle istället ha ansvar för organiserandet av allt från bashälsovård till äldreomsorg, socialvård och specialsjukvård.

Åbo och Raseborg inte alternativ

Eftersom Åbo redan deltar i en särskild kommunindelningsutredning med sjutton andra kommuner anser Henricson att det inte lönar sig för varken Kimitoön eller Pargas att utreda en samgång med Åbo.

Inte heller Raseborg är ett alternativ eftersom Raseborg hör till ett helt annat landskap, Nyland, och alla myndighetskontakter finns i Helsingfors. Kommunen skulle också bli mycket stor.

S:Karins inte heller ett alternativ

I Marcus Henricsons uppdrag ingick egentligen inte att analysera S:t Karins roll i sammanhanget men eftersom S:t Karins tagit initiativ till en diskussion om samarbete med bland annat Kimitoön och Pargas, tas också det alternativet upp i mellanrapporten.

Vad gäller en kommunsammanslagning anser Henricson ändå inte att det finns någon möjlighet för kommunerna att gå samman. Det här eftersom S:t Karins hör till Åbos pendlingsområde och redan ingår i en särskild kommunindelningsutredning med Åbo och andra kranskommuner. En utredning med S:t Karins skulle i praktiken vara en utredning med Åbo.

Vad gäller samarbete kring social- och hälsovård faller tanken också på det faktum att S:t Karins hör till Åbos pendlingsområde och därför kan S:t Karins, enligt det nuvarande förslaget till vårdreform, inte fungera som värdkommun och organisera social- och hälsovård för andra kommuner så som Kimitoön, Pargas, Sagu, Lundo och Pemar, som nu föreslagits.

En Åboländsk kommun kan rädda Åbolands sjukhus?

Förutom de fyra huvudsakliga alternativen har Henricson också utrett Åbolands sjukhus roll i alltsammans.

Åbolands sjukhus är ett affärsverk men hör i dag till sjukvårdsdistriktet. Frågan är ändå hur det går för sjukhuset då Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt upphör att existera år 2016.

Det är möjligt att Åbolands sjukhus kvarstår. Men det är också möjligt att det inte gör det. Ifall Kimitoön och Pargas går samman och med sina 22 500 invånare får rätt att sköta bashälsovården i egen regi kan den nya kommunen ansöka om rätt att ordna en del av specialsjukvården själv. Och här finns alltså eventuellt en chans för kommunerna att rädda sjukhuset.

Mikael Holmberg, Inger Wretdal och Marcus Henricson.Yle/Monica Forssell

Politiker positiva till fortsatt utredning

Då mellanrapporten idag presenterades för media deltog också Inger Wretdal (SFP), som är ordförande för den styrgrupp som leder kommunernas utredningsarbete samt Mikael Holmberg (SFP), styrgruppens viceordförande. De ser båda positivt på en fortsatt fusionsutredning.

- Vi har genom åren haft ett mångsidigt samarbete och vi har en likadan tradition. Jag tänker också på språkfrågan. Vi är de två kommuner som har svenska som majoritetsspråk och vi måste jobba för att trygga svenskan också i framtiden, säger Inger Wretdal.

- Om man värdesätter möjligheten att i framtiden också ha få ha kvar bestämmanderätt när det gäller social- och hälsovårdsfrågor och inte enbart bli betalare av den eventuella service som någon annan bestämmer helt och hållet om så tycker jag vi absolut ska fortsätta utredningsarbetet med Kimitoön, säger Holmberg.

Kommunerna kan lära av varandra

Statsandelarna för hela Åboland kommer i och med det statsandelsreformen, som träder i kraft 2015, att minska med 5-6 miljoner euro totalt.

Det här sätter press på kommunerna att effektivera sin verksamhet, oberoende av om de förblir självständiga eller går ihop.

De nuvarande kommunernas strukturer och verksamhetsmodeller synas noggrant i mellanrapporten och enligt Marcus Henricson har kommunerna mycket att lära av varandra.
Ungefär samma slags service produceras idag till olika kostnader och på olika sätt i Pargas och Kimitoön.

Pargas stadsstyrelse kommer att behandla Henricsons mellanrapport den 24 februari och Kimitoöns kommunstyrelse den 25 februari. Efter det behandlas rapporten i respektive fullmäktige i början av mars.

Här kan du läsa hela mellanrapporten.

Läs också:
Fortsätt utreda fusion av Kimitoön och Pargas