Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt lyckades inte spara så mycket pengar i fjol som man hade planerat.
Samtidigt orsakade samarbetsförhandlingarna och permitteringarna stress och trötthet hos de anställda.
Det visar en utredning som sjukvårdsdistriktet har gjort. Meningen var att ta reda på hur samarbetsförhandlingarna och permitteringarna påverkade de anställda och vilken effekt förhandlingarna hade på ekonomin.
Sjukvårdsdistriktet nådde inte sitt mål
Sjukvårdsdistriktet planerade att spara 5,8 miljoner euro i personalkostnader i fjol. Utredningen visar ändå att man endast lyckades spara 2,5 miljoner euro.
Enligt sjukvårdsdistriktets direktör Olli-Pekka Lehtonen var det den summa som man klarade av spara på två månader.
En stor del av inbesparingarna kom från att de anställda tog ledigt utan lön. Cirka 200 000 euro av summan kom från permitteringar. Samtidigt höll personalen ingen semester vilket också påverkar ekonomin, då sjukvårdsdistriktet fick en semesterskuld på drygt 950 000 euro.
Permitteringar har långvariga följder
Enligt huvudförtroendeman Jussi Rantanen var det en struntsumma som sparades med hjälp av permitteringarna med tanke på hur dåligt personalen mådde under processen.
- Jag är förvånad över att summan är så liten med tanke på hur det här påverkade personalen. Det här ledde till en förtroendebrist och många mådde dåligt och det här pågår fortfarande, säger Rantanen.
Utmattningen kan slå ut först nu
Enligt sjukvårdsdistriktets utredning blev vårdköerna ändå inte längre. Personalens arbetsbörda ökade ändå då färre personer skötte arbetet. Trots det ökade inte sjukskrivningarna, tvärtom. Utredningen visar att färre var på sjukledigt jämfört med samma tid året innan. Arbetsolyckorna ökade inte heller.
- Arbetsolyckorna ökar väl inte om färre personer är på jobb, konstaterar Rantanen.
Enligt Rantanen är det också svårt att på en så kort tid avgöra hur sparåtgärderna påverkade patienterna. En del personer lät kanske bli att uppsöka ett sjukhus då man visste om att det finns lite personal på plats tror Rantanen.
- Jag tror också att följderna syns bland personalen först nu under våren. Utmattningen kan komma efteråt, fortsätter Rantanen.
Sparkrav att vänta även i år?
Enligt Rantanen påverkade inbesparingarna arbetsgemenskapen på sjukhusen på olika sätt.
- Till en viss del ökade känslan av gemenskap, då man tillsammans kämpade på arbetet med mindre resurser. Inbesparingarna orsakade ändå en känsla av orättvisa då en del avdelningar permitterade och andra inte, säger Rantanen.
Det är ännu oklart om sjukvårdsdistriktet måste spara även i år. Sjukvårdsdistriktets styrelse ska behandla frågan i början av mars.
- Tyvärr ser det ganska dåligt ut, trots att det ännu är frågan om spekulationer. Knappast finns det mera pengar i år, säger Rantanen.