S:t Marie kyrka
Enligt den gamla folkliga traditionen är S:t Marie kyrka byggd på en hednatidsofferplats i byn Räntämäki, där det tidigare hade funnits en gravplats och tingsort. Räntämäki fick sitt andra namn efter Heliga Maria, kyrkans skyddshelgon. Kyrkan kallades Sankta Maria enligt den närbelägna biskopskyrkan i Korois.
Kyrkans äldsta del är den nuvarande sakristian, som byggdes intill den gamla träkyrkan mot slutet av 1200-talet eller vid följande sekelskifte.
Byggnadsarbetena av den nuvarande kyrkan är förlagd till mitten eller slutet av 1300-talet. Kyrkorummet delas av pelarrader i tre skepp.
Kyrkans huvudaltare och altarrund byggdes om i samband med reparationen 1984-1985, då även det år 1877 igenmurade altarfönstret öppnades. Inne i det gamla altarets tegelsättning upptäcktes den delvis skadade medeltida altarskivan av kalksten, vilken efter en reparation på nytt tagits i bruk. Altarskivans fem ursprungliga invigningskors påminner om Kristi fem sår.
Ovanför altaret finns ett skadat 1400-talsaltarskåp. Dess mellersta del framställer kröningen av jungfru Maria. Altarskåpet, som sparades vid eldsvådan 1876, saknar flera skulpturer. Framför det har placerats ett altarkrucifix från 1300-talet.
Det stora triumfkorset från slutet av 1300-talet är placerat mellan de runda pelarna i mittskeppets korvalv. Krucifixet, som avbildar livets träd med knoppar som spricker ut, är S:t Marie kyrkas mest värdefulla konstverk.
De medeltida kalkmålningarna togs fram åren 1908-09. Med undantag av invigningskorsen och ribbornas färgbårder är målningarna planlöst spridda över valven på olika ställen i kyrkan. Målningarna är utförda mycket primitivt och påminner om barnkonst. De ger uttryck för den situation som kyrkan och samhället befann sig i under medeltiden och uttrycker uppenbarligen även ett vidskepligt behov av att skydda sig mot onda krafter.
(text: Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighets webbsidor)