- Vi har cirka 50 barn i kö för en stödfamilj just nu och många av dem är syskonpar så det är ganska svårt att placera dem. Men även behovet av fosterfamiljer är ganska stort, säger Arja Edenvall, socialhandledare vid Åbo stad.
De som behöver en stödfamilj är ofta barn till ensamstående föräldrar som inte har ett socialt nätverk i regionen och behöver avlastning. Stödfamiljerna genomgår en grundlig utredning med intervju och hembesök före de godkänns som stödfamilj. Stödfamiljen binder sig i regel att ta emot ett eller flera barn en helg i månaden under ett år i taget.
Petra Hellman har varit fosterförälder i flera år och i höstas beslöt hon och hennes familj sig för att också bli stödfamilj. Hon tycker stödfamilj är ett bra alternativ för den som inte är beredd att bli en fosterfamilj.
- Vi har två stödbarn som kommer ett veckoslut i månaden till oss och då lever vi ett normalt familjeliv med dem. Det är lättare att vara stödfamilj eftersom man då endast behöver binda sig för ett veckoslut i månaden, som fosterfamilj så ska man vara närvarande dygnet runt, säger Hellman.
Att vara stödförälder är ändå på många sätt annorlunda än att vara fosterförälder.
- Det tar längre tid att få en nära kontakt med barnen eftersom man ser dem endast en gång i månaden. Sedan kan det också vara tungt för stödfamiljen om barnet inte lever under så bra förhållanden i hemmiljön. Vi har en bra situation, men man har hört om fall där hemförhållandena är svåra och då är det också svårt att låta barnen gå tillbaka till dem, säger Hellman.
Även fosterfamiljer behövs
Trots att behovet av stödfamiljer är stort behövs det fortfarande också fosterfamiljer. I fjol bodde cirka 40 procent av alla omhändertagna barn i Åbo i fosterfamiljer. I år vill Åbo stad öka siffran med fem procent.
- Det är bättre för barnen att få bo i fosterfamiljer där det alltid finns samma föräldrar. På en anstalt byts personalen ut hela tiden, säger Edenvall.
Pirkko Teir har varit fosterförälder i över tjugo år och har numera fem fosterbarn. I dag utbildar och handleder hon nya fosterfamiljer.
- Det ger mycket att vara fosterförälder, men det är också utmanande, för barnet har också biologiska föräldrar och tidigare upplevelser som det gäller att ta hänsyn till, säger Teir.
Alla fosterfamiljer utreds noggrant före de godkänns som fosterfamilj. Bland annat kontrollerar man personernas straffregisterutdrag, intervjuar föräldrarna och gör hembesök. De som godkänns i den första urvalsprocessen genomgår sedan en flera månader lång utbildning före de godkänns som fosterfamilj.
- I utbildningen går vi igenom de blivande fosterföräldrarnas liv och om de har några obearbetade trauman som de behöver ta itu med. Det är viktigt att de blivande föräldrarna har bearbetat sina egna trauman före de tar emot ett barn så att de är bättre rustade för att hantera barnet och dennes upplevelser, säger Teir.
Fosterfamiljerna erbjuds regelbundet stöd och hjälp av socialarbetarna för att klara det ibland utmanande arbetet som fosterföräldrar.
- Många gånger blir inte som man väntat sig. Barnet kanske inte alls är glad att komma till fosterfamiljen och fosterföräldrarna älskar kanske inte barnet till en början. Men det är därför vi finns på plats för att ge stöd och hjälp, för det är ett grupparbete att få allt att fungera, säger Teir.
Oftast fosterförälder livet ut
Fosterföräldrar måste alltid vara beredda på att fosterbarnet kan återvända till sin biologiska familj. Det är också något som man alltid strävar till. Samtidigt är det vanligt att många barn inte kan återvända till sina biologiska föräldrar.
- Det är mer sällan som barnen kan återvända till sina bilogiska föräldrar. Många biologiska föräldrar är missbrukare eller har psykiska problem så oftast tar det länge före de är redo att ta ansvar för sina barn. Så fosterföräldrarna bör vara beredda att vara fosterfamilj i flera år kanske till och resten av livet, säger Edenvall.