Hur ska man få människor att engagera sig i politiken och hur ska man locka folk till valurnorna? Det är något som en forskargrupp vid Åbo Akademi har forskat i under flera års tid.
Demokratiforskningen har pågått sedan 2006 och avslutades i slutet av det här året. Projektet är ett av de fyra projekt som har valts till en spetsforskningsenhet vid universitetet. Det betyder att forskningsprojektet får extrapengar av Stiftelsen för Åbo Akademi.
Projektet leds av Lauri Karvonen, professor i statskunskap.
- Det har en enorm betydelse att bli vald till en spetsforskningsenhet. Då kan man jobba långsiktigt och satsa på den vetenskapliga verksamheten, säger Karvonen.
"Finns inga alternativ"
Forskarna har granskat de långvariga demokratierna i Västeuropa, såsom Finland. Meningen är att ta reda på vad som borde göras för att göra politiken mer meningsfull och begriplig för medborgarna. Vilka är utmaningarna och hur upplever invånarna demokratin?
Enligt Karvonen finns det en klyfta mellan politikerna och medborgarna.
- Det finns en hel del problem. Det finns ett behov av något nytt som skulle minska på klyftan, konstaterar Karvonen.
Lösningen: öka på den direkta demokratin
Ett stort problem är att medborgarna upplever att det inte finns några alternativ.
- Partierna går till val med släckta lyktor. Vi vet inte vem partierna vill samarbeta med och hur regeringen kan se ut. Väljaren hittar inte ett parti att rösta på. Mer tydlighet kunde locka folk att rösta, säger Karvonen.
En möjlighet är att öka på medborgarnas möjligheter att påverka.
- Det innebär ett direkt engagemang i politiken, inte via partier eller politiska organisationer, förklarar Karvonen. Ett exempel är att starta medborgarpaneler som ger invånarna en möjlighet att uttrycka sin åsikt. De här åsikterna kan politikerna sedan ta i beaktande då beslut fattas.
- Vi har alla möjligheter att satsa mer på den här typen av medborgaraktivitet. Samtidigt ska det traditionella beslutsfattandet göras mer aptitlig för väljarna, konstaterar Karvonen.