Strömmingen har blivit mindre under de senaste 30 åren, men den är anpassningsbar. Det visar forskning vid Skärgårdshavets forskningsinstitut på Erstan och vid Själö.
Enligt forskningschef Ilppo Vuorinen är övergödningen fortsättningsvis ett stort problem i Skärgårdshavet. Spridningen av muddermassor i Erstan har likaså en stor negativ påverkan på strömmingen.
Men dessutom har klimatförändringen haft en stor betydelse för strömmingen, eftersom det regnar allt mer och hela Östersjön har blivit mindre salt. Då det dessutom gått mer än 35 år sedan den senaste saltvattenspulsen från Atlanten, så trivs vattendjur som lever i saltare vatten allt sämre.
Det här syns tydligt på strömmingen i Erstan. På 30 år har medellängden sjunkit med 25 %, från 22 centimeter till 16.
Insjömujkor i Skärgårdshavet?
Förändringen är ändå inte lika dramatisk som i Finska viken eller utanför Gotland, eftersom strömmingen i Södra Bottenhavet och i Skärgårdshavet har vant sig vid annan mat. Strömmingen har lärt sig att äta större hoppkräftor, Limnocalanus, som lever i söta vatten.
Då vattnet blir sötare kan fiskare så småningom fånga fler sötvattensfiskar, exempelvis insjömujkor. Enligt forskaren Jari Hänninen skulle det vara första gången någonsin som mujkor och strömmingar skulle simma i samma vatten, men de skulle troligen inte tävla om samma föda.
Skärgårdshavets forskningsinstitut, som hör till Åbo universitet, fyller i år 50 år. Jubileet firas hela året med seminarier, utställningar, öppet hus och en jubileumsbok.