Polisen rycker nästan dagligen ut till finländska skolor. Den vanligaste orsaken är mobbning. I skolorna talar man om mobbning medan polisen talar hot, misshandel och ärekränkning. Svenska Yles öppna granskning #TaDetPåAllvar vill lyfta fram de här berättelserna för att visa hur mobbning ser ut, vilka följderna är och vad man kan göra för att minska mobbningen.
Tom blev mobbad från och med skolstarten. Hans föräldrar gjorde en polisanmälan efter en grov attack på honom. Polisen konstaterade att det var frågan om misshandel. Gärningsmännen var nio år.#TaDetPåAllvar
Här är berättelserna vi tiger om - #TaDetPåAllvar
– Mobbningen syns även i polisarbetet. Det kan handla om långvariga bråk mellan elever, där skolan inte klarar av att få slut på det. Då har polisen en möjlighet att komma in, säger Jarmo Heinonen på Polisinrättningen i Helsingfors.
Flera utryckningar i veckan
Årligen blir det ungefär 200 utryckningar till skolorna i Helsingfors. När Svenska Yle ringde runt till sju polisinrättningar på finlandssvenska orter, visar det sig att polisen även där tvingas till rycka ut till skolorna. I Vasa är misshandel och mobbning de vanligaste orsakerna till att polisen rycker ut till skolor. Av tio akuta utryckningar ledde hälften till polisanmälan. I Raseborg har polisen ryckt ut till skolor för ett tiotal mobbningsfall. Av dem ledde en handfull till en polisanmälan.
Rundringningen visar också att föräldrarnas tröskel att vända sig till polisen vid mobbningsfall har sänkts.
Skolorna har olika höga trösklar att ta kontakt, men enligt kommissarie Jarmo Heinonen tar skolor i Helsingfors sällan kontakt alltför lättvindigt. I fall som handlar om mobbning är det viktigt att ingripa i tid.
– Även om det kan ur en vuxen persons synvinkel verka som om ett tämligen lindrigt bråk, så kan det vara viktigt att komma ihåg att barn är känsligare än vuxna. Därför är det viktigt att ta tag i problemen i tid, konstaterar kommissarie Jarmo Heinonen.
Mobbningen kan ta olika uttryck och ibland blir motreaktionen kraftigt.
När Helsingforspolisen har utrett fall där skolor har hotats, så har det visat sig att den som hotar skolan har blivit mobbad.
– Det visar sig att hotet mot skolan är ett rop på hjälp, ett försök att bli sedd, säger Heinonen.
Misshandlad av 9-åringar
Svenska Yle besöker en familj med erfarenhet av mobbning. Det är en lugn förort i Helsingfors. De ville inte framträda under eget namn, eftersom de är oroliga för att mobbningen ska börja på nytt. Pojken, som vi kallar Tom, såg framemot skolstarten, men istället blev han mobbad. Han vill inte tala om mobbningen, utan låter mamma Nina berätta.
Det som började med utfrysning och utpressning i ettan utvecklades till misshandel på trean. Enligt henne försökte skolan få slut på mobbningen. Men när en förälder till en av mobbarna vägrade tro att deras son mobbade blev det svårt att få slut på mobbningen. Möten mellan föräldrarna och skolpersonalen urartade till diskussioner om hur mobbning ska definieras, inte till vad som hände mellan pojkarna. För Nina var det frustrerande att det inte gick att få någon förståelse för hennes son och hans utsatta situation. Istället anklagades Nina för att överdriva det som hände på skolgården och att hon inte förstod hur normal lek pojkar emellan gick till.
Ju längre mobbningen pågick desto motvilligare blev Tom att gå till skolan. Han var orolig och ofta sjuk.
Misshandel vändpunkten
Förändringen kom en efter en skoldag när Tom gick på trean.
Då misshandlades han på vägen hem. Mobbarna hade slagit honom i magen så att han fick svårt andas. De rev honom i nacken och sparkade honom på låren, baken och könsorganet. Läkaren diagnosticerade en försträckt halskotspelare hos Tom. Skadorna var så pass allvarliga att läkaren ansåg att det var skäl att ta tag i saken.
– Läkaren sade att jag måste göra en brottsanmälan, det här är misshandel. Förövarna var nio år, säger hon.
Polisen gav trovärdighet
När polisen redde ut ärendet var det som om attityden skulle ha ändrats hos mobbarna och framför allt deras föräldrar. Polisen hade en större auktoritet i deras ögon än skolan. I synnerhet då brottsutredningen slog fast att det handlade om misshandel.
– Det var inte ens lindrig misshandel, utan misshandel. Alltså ett allvarligt brott som kan ge en fullvuxen fängelsestraff eller böter. För vår del var det viktigaste att nu verkade budskapet gå hem. Att vår son måste få vara i fred, berättar Nina.
Numera har läget lugnat ner sig i skolan och Tom trivs betydligt bättre än någonsin under skolgången.
– Det visar också att vi inte har överreagerat när vi har ansett att mobbningen av vår son är allvarlig, konstaterar hon.