- 80 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten är helt syrefri. Det är ett område som motsvarar Danmarks och Estlands ytor tillsammans, säger Bonsdorff.
Enligt Bonsdorff är det övergödningen med fosfor och kväve som är det största problemet. Föroreningar uppkommer från alla länder kring Östersjön, men i Finland är den största miljöboven lantbruket.
- Det har visat sig att EU:s stöd till lantbruket väldigt långt har gått till att byta odlingsväxter och till att skapa större odlingsarealer. I stället borde vi skapa fler skyddszoner vid vattendragen så att näringsämnen inte rinner ut i havet från åkrarna. Visserligen kan fler skyddszoner innebära inkomstbortfall för bönderna. Men om vi vill ha ett renare hav måste vi ta till drastiska åtgärder, säger Bonsdorff.
Vilket skolvitsord skulle du ge Östersjön på en skala från 4-10?
- I relation till hur Östersjön kunde må blir vitsordet mycket dåligt. Jag ger knappt godkänt, det vill säga fyra och ett halvt, eller fem minus.
- Visserligen finns det mindre områden som mår bättre. Om vi kollar hur Erstan i Skärgårdshavet mår i dag jämfört med läget 1970 ger jag Erstan åtta plus, säger Bonsdorff.
Vilken betydelse har den pågående Östersjökonferensen i Åbo för havets välmående?
- En konferens i sig löser inga problem, men den skapar en atmosfär att vi vill lösa problem och det är bra, säger Bonsdorff.
- Det är också lovvärt att man skapar lokala projekt för att få havet att må bättre. Men små projekt räcker inte, man måste gå till roten av det onda.