Frågetecknen är fortfarande många kring vattenbolaget Åbonejdens vatten.
Åbonejdens vattens tidigare direktör kallar styrelsen inkompetent och kritiserar Åbo stad. Åbo stad anser att informationen från bolaget för bristfällig, opålitlig och irrelevant.
Revisionsnämnden i Åbo har granskat turerna kring skapandet av det konstgjorda grundvattnet i Åboregionen. Idag fredag 13.6.2014 publiceras en rapport som försöker reda ut hur det är möjligt att projektet misslyckades så gravt på så många punkter.
Åbo stads fullmäktige beslöt i december 1999 att vattenbolaget Åbonejdens vatten kunde starta arbetet med att skapa konstgjort grundvatten för alla invånare i Åboregionen. Det konstgjorda grundvattnet skapas genom att man pumpar råvatten till sandåsen Virttaa ås och därefter pumpas det konstgjorda grundvattnet till Åboregionen.
Projektet misslyckades på flera punkter. Det konstgjorda grundvattenet skulle finnas i vattenkranarna redan år 2007, men i praktiken förverkligades detta först år 2011, fullt ut först år 2013. De totala kostnaderna skulle enligt beslutet år 1999 uppgå till 76 miljoner euro.
I praktiken blev sluträkningen för skattebetalarna 188,7 miljoner euro. Dessvärre kommer kostnaderna troligtvis att fortsätta stiga. Den totala vattenproduktionen skulle enligt beslutet år 1999 uppgå till 93 000 m3 vatten per dygn. I praktiken är kapaciteten bara 62 000 m3 - och temporärt 75 000 m3 per dygn.
En helt öppen fråga är fortfarande hur vattenförsörjningen ska tryggas ifall det uppstår problem vid anläggningen som producerar konstgjort grundvatten. I praktiken har Åbos vattenverk i Hallis fungerat som reserv-vattenverk. Vattenverket fungerar också fortfarande som en garant för att det ska finnas en tillräcklig vattenproduktion i hela regionen.
Åbo stad är största ägare i Åbonejdens vatten Ab - Turun seudun vesi oy, med en ägarandel på 64,7 %. Andra delägarkommuner är S:t Karins, Reso, Nådendal, Pargas, Nousis, Masku, Lundo, Pemar.
Kostnaderna skenade iväg
Den ursprungliga kostnadskalkylen för att skapa konstgjort grundvatten var alltså 76 miljoner euro. Idag vet man att räkningen är så stor som 188,7 miljoner euro. I denna summa ingår dessutom inte kostnaderna för att skapa ett fungerande reservsystem, ifall det uppstår problem med det konstgjorda grundvattnet. Något beslut om vilket reservsystem man ska gå inför har delägarkommunerna ännu inte fattat, trots myndigheternas krav på att ett sådant system måste finnas.
Om det blir vattenverket i Hallis som ska fungera som reservsystem så krävs det ett omfattande renoveringsarbete, vilket kommer att kosta tiotals miljoner euro uppskattar revisionsnämnden i Åbo. Denna summa är alltså inte medräknad i slutsumman på 188,7 miljoner euro.
Revisionsnämnden i Åbo konstaterar i sin rapport att uppföljningen av investeringskostnaderna under projektets gång har varit bristfällig och dessutom gjorda i efterhand. Alltså efter fullbordat faktum då investeringskostnaderna har skenat iväg. Ett problem för kommunerna har varit att vattenbolaget hade anlitat ett utomstående bolag för att sköta ekonomin och all ekonomirapportering. Det anses nu i efterhand ha varit ett avgörande misstag, eftersom det försvårade möjligheterna för delägarkommunerna att granska hur projektet utvecklades.
Orsakerna till att projektet blev så dyrt sägs vara en allmän prisstegring på grund av att projektet inte blev klart i tid. Under projektetes gång klarnade också flera detaljer kring projektet som i sin tur ledde till att projektet blev dyrare (konstruktioner blev större, kvalitetskrav höjdes etc). Förvaltningsdomstolens beslut om att det krävdes en förbehandlingsanläggning vid Virttaa ås, som ska förrena råvattnet från Kumo älv innan det får filtreras ner i Virttaa ås, medförde också ökade kostnader.
Dessutom krävdes investeringar också i mottagarändan - alltså där det konstgjorda grundvattnet tas emot i Åbo. Allt detta ledde till den enorma kostnadsökningen, skriver revisionsnämnden i sin rapport. Från budgeterade 76 miljoner euro till förverkligade 188,7 miljoner euro. År 2008 beslöt Åbos fullmäktige att man beviljar vattenbolaget borgen för ett lån på maximalt 170 miljoner euro.
Eftersom kostnaderna har överskridit denna gräns med 18,7 miljoner euro så har denna summa finansierats med hjälp av Åbo stads egen kreditlimit. Detta strider mot Åbos egna regler eftersom denna limit är tänkt för tillfälliga betalningsstörningar, inte för att finansiera långsiktiga investeringar.
Kapaciteten långt ifrån det utlovade
Ursprungligen lovade Åbonejdens vatten att bolaget skulle producera 93 000 m3 konstgjort grundvatten. Under år 2013 har vattenbolaget förmått producera 75% av regionens totala vattenbehov. Resterande 25% har producerats av vattenverket i Åbo. I slutet av år 2013 ökade vattenbolaget produktionen så att det motsvarar den vattenkonsumtion som delägarkommunerna förbrukar, dvs ca 61 000m3/dygn. Detta möjliggjordes tack vare tilläggsinvesteringar i förrenings-anläggningen, men inte heller dessa kostnader finns medräknade i sluträkningen på 188,7 miljoner euro.
De totala kostnaderna kommer alltså troligtvis ännu att stiga också på grund av detta. Sporadiskt har vattenproduktionen höjts till 75 000m3/dygn, men bolaget uppger nu att en hållbar produktionsnivå kommer att ligga kring 62 000 - 65 000m3.
Anläggningen når alltså inte upp till sina utlovade 93 000 m3, utan klarar endast ca 2/3 av den utlovade produktionskapaciteten. Ifall man vill nå upp till en högre produktionsnivå krävs ytterligare tilläggsinvesteringar. Revisionsnämnden konstaterar att den uppnådda kapaciteten inte nödvändigtvis kommer att räcka till för regionens framtida behov.
Hur har Åbo stad som huvudägare övervakat bolaget?
Revisionsnämnden konstaterar att det har brustit i övervakningen av Åbonejdens vatten. Till exempel Åbo stad som huvudägare ingrep inte i Åbonejdens vattens agerande under många år. Staden har till exempel inte föreslagit att den verkställande direktören i Åbonejdens vatten skulle bytas ut, eller att styrelsen borde avsättas, konstaterar revisionsnämnden. Åbo stad har inte heller varit tillräckligt aktiv vid vattenbolagets bolagsstämmor.
Det är Åbo stads koncernledning som leds av stadsdirektör Aleksi Randell som för Åbo stads räkning är ansvarig för övervakningen av de bolag där staden är delägare. Biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen ansvarar sedan år 2010 för övervakningen av Åbonejdens vatten från Åbo stads sida. Först år 2012 blev Åbo mer aktiv och krävde mer information och utredningar av vattenbolaget. Virtanen som begärde utredningarna föreslog då flera åtgärder som skulle förbättra förvaltningen vid Åbonejdens vatten.
Revisionsnämnden konstaterar att ett stort ansvar vilar på den person som är utsedd att granska bolagets verksamhet från stadens sida. Jarkko Virtanen har skött det jobbet från år 2010, framtill år 2008 sköttes arbetet av vattenverkets direktör Irina Nordman.
Revisionsnämnden kritiserar staden för att inte ha övervakat ekonomin tillräckligt. Revisionsnämnden konstaterar ändå att det inte finns direktiv för hur den övervakande personen ska agera ifall den information som ges från vattenbolaget är bristfällig, opålitlig och irrelevant. Eller hur man ska kunna garantera att den information som ges verkligen stämmer.
Styrelsen hade inte kapacitet att leda vattenbolaget
Revisionsnämnden konstaterar att den som åtar sig en plats i ett bolag som Åbonejdens vattens styrelse bör ha tillräcklig erfarenhet av ledarskap, kunskaper i redovisning, erfarenheter och utbildning i riskhantering och tillräcklig kapacitet att diskutera bolagets angelägenheter med den verkställande direktören. Av de tjänstemän revisionsnämnden har intervjuat för att sammanställa revisionrapporten anser de flesta att styrelsen inte har haft den sakkunskap som behövs för att leda arbetet vid Åbonejdens vatten.
Revisionsnämnden anser att det är uppenbart att andra intressen har styrt tillsättandet av styrelsen för Åbo nejdensvatten än enbart bolagets bästa. Till exempel ville alla delägarkommuner ha med sin egen representant. Revisionsnämnden påminner om att man inte ska åta sig dylika uppdrag om man inte anser sig ha tillräcklig kapacitet för att kunna sköta dem, och att en styrelsemedlem personligen är ansvarig för de beslut man fattat. Också ekonomiskt.
Verkställande direktörens syn på projektet skiljer sig markant från övrigas bedömning
Den numera pensionerade verkställande direktören för Åbonejdens vatten Jyrki Valtonen ger i rapporten också sin syn på varför projektet misslyckades. I sina svar på revisionsnämndens frågor om kostnadsöverskridningarna, kapaciteten och tidtabellen verkar han ta problemen med ro. Hans svar är svårtolkade och han anser till exempel att det inte finns några problem med produktionskapaciteten. Han tycker inte heller att tidtabellsproblemen är särdeles stora, och de problem som har uppstått har främst berott på marknadsdomstolen, anser Valtonen.
Valtonen kritiserar också Åbo stad och vattenverkets direktör Irina Nordman för dålig informationsgång. Han klandrar också vattenbolagets styrelse för inkompetens.
Åbo stads fullmäktige får ta ställning till om någon eller några personer ska ställas till svars för de problem som har uppstått i samband med skapandet av det konstgjorda grundvattnet.