Åbo stads roll i vattenbolaget Åbonejdens vatten skapade debatt i stadens fullmäktige på måndagen. Många ledamöter undrar nu hur det kan vara möjligt att det konstgjorda grundvattnet från Virttaa ås överskred budgeten utan att någon reagerade.
En rapport av Åbo stads revisionsnämnd som politikerna fick ta del av konstaterar bland annat att projektet som skulle förse Åboregionen med konstgjort grundvatten blev mycket dyrare än väntat och att Åbo stad som största ägarkommun hade bristande insyn i bolaget.
Den ursprungliga kostnadskalkylen för att skapa konstgjort grundvatten var kring 76 miljoner euro. Idag vet man att räkningen är så stor som 190 miljoner euro.
De grönas Saara Ilvessalo säger att projektet har misslyckats på flera punkter och hon kallar budgetöverskridningen för katastrofal.
Det som politikerna i Åbofullmäktige är mest besvikna över är den bristande insynen som staden haft i Åbonejdens vatten. Insynen i kommunalt ägda bolag måste bli bättre, säger Ilvessalo.
Centerns Jarmo Laivoranta har ett enkelt råd för att undvika liknande i fortsättningen. Innan staden går med i projekt av den här skalan så måste man ha klart för sig vad det är som ska göras, vad det kostar och vem som bär ansvaret.
Lasse Lindholm (Saml) säger att många partier med våld fått in sina medlemmar i styrelsen för Åbonejdens vatten. Det här borde undvikas i framtiden enligt Lindholm.
På mötet frågade Vänsterförbundets Mirka Muukkonen vad det finns för reservplan ifall konstgjorda grundvattnet strular. Enligt biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen fungerar det gamla vattenreningsverket i Hallis som reservvattenverk. Den nedkörda anläggningen kan startas upp på kort varsel ifall det behövs.
Däremot är det oklart hur reservplanen ser ut efter 2020 när anläggningen blir för gammal. Alternativet står mellan en renovering av Hallis vattenverk eller ett nytt vattenreningsverk. Båda alternativen kostar miljoner, säger Virtanen.