Kimitoön fortsätter utreda om det är möjligt för kommunen att ta emot syriska flyktingar.
I viss mån har ärendet redan utretts men då utredningen behandlades i Kimitoöns omsorgsnämnd för några veckor sedan beslöt nämnden enhälligt att kommunstyrelsen bör utse en arbetsgrupp för att utreda frågan ytterligare.
I kommunstyrelsen vann omsorgsnämndens önskan inte gehör och styrelsen beslöt, i linje med kommundirektörens förslag, att Svenska folkpartiets motion om att Kimitoön bör utreda möjligheterna att ta emot syriska flyktingar, är slutbehandlad och någon arbetsgrupp inte tillsätts.
I fullmäktige var majoriteten av ledamöterna på tisdag ändå av den åsikten att flyktingfrågan bör utredas ytterligare och att en arbetsgrupp bör tillsättas. Med rösterna 18-9 remitterades ärendet tillbaka till styrelsen med en klar önskan om att en arbetsgrupp tillsätts.
Niklas Guseff (SFP), som också är ordförande för omsorgsnämnden var efter mötet frustrerad över att diskussionen så att säga spårade ur och handlade mer om huruvida kommunen alls ska ta emot flyktingar och inte så mycket om behovet av en utredning.
Martti Murto från Fri samverkan sade sig nöja sig med den utredning som redan gjorts och enligt honom har kommunen just nu många andra saker att fundera på. Så som till exempel en eventuell fusion med Pargas, Kimitoöns vattens stora skulder, en åldrande befolkning och ökande arbetslöshet.
- Vi kan inte i ett sådant här läge börja ta emot flyktingar, anser Martti Murto.
Murto ackompanjerades av Rune Friman (FS) som anser att det är slöseri med både pengar och resurser att utreda frågan ytterligare. Han uttryckte förvåning över att Svenska folkpartiet fortfarande vill driva flyktingfrågan, trots att EU-valet är förbi.
Murto och Friman fick stöd av Ingmar Forne (SDP) som i sitt anförande bland annat föreslog att de som vill att kommunen ska ta emot flyktingar kan grunda en egen förening och själva ta emot flyktingar.
Hela Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp röstade för en fortsatt utredning. Från Fri samverkan röstade också Carola Antskog och Sami Lappalainen för SFPs förslag, likaså Esko Antikainen från Vänsterförbundet, Marjaana Hoikkala från Centern och Eija Lang från De gröna.
Livlig diskussion om slam och telefonsystem
Kimitoöns fullmäktige behandlade också flere andra motioner under sitt möte på tisdag.
Bland annat hälsocentralens nya telefonsystem diskuterades ingående.
Likaså väckte Veijo Lückes (Fri samverkan) med fleras motion om Rouskis och tömningen av slambrunnar diskussion.
Ur beredningen framgår att man vid kommunen inte har en helt klar uppfattning om hur mycket priset på slamtömning påverkats av att Kimitoön infört kommunalt anordnad slamtömning. Att det skulle bli billigare för invånarna var ett av huvudargumenten då man för ett par år sedan valde kommunalt anordnad slamtömning istället för att varje enskild fastighetsägare sköter tömningen själv.
Fullmäktige röstade om remittering eller fortsatt behandling men valde fortsatt behandling. Motionen antecknades som slutbehandlad men med en kläm om att Rouskis bör beakta geografiska områden så att användarna behandlas så jämlikt som möjligt. Klämmen hade förberetts av Hanna Backman (SFP), Fredrik Laurén (SFP) och Veijo Lücke (FS).
Lindrigare språkkrav för tandläkare och läkare
Bland övriga ärenden som väckte debatt under tisdagens fullmäktigemöte kan nämnas läkares, ledande läkares, tandläkares och ledande tandläkares språkkrav.
Hittills har man krävt att alla har utmärkta kunskaper i det ena inhemska språket och goda i det andra men för att underlätta rekryteringen av läkare och tandläkare har det föreslagits att läkare och tandläkare bara skulle behöva ha goda kunskaper i det ena inhemska språket och nöjaktiga i det andra.
Carola Antskog (Fri samverkan) föreslog en kompromiss som gick ut på att man skulle kräva att två av fem läkare ska ha utmärkta kunskaper i det ena och goda i det andra inhemska språket medan det för tre läkares del skulle räcka med goda och nöjaktiga kunskaper.
Ärendet gick till omröstning men kompromissförslaget förlorade med rösterna 8-19.