Li Andersson vill ha mer tvåspråkiga lösningar i Finland. Vänsterungas ordförande säger att hon själv vuxit upp i enspråkigt svenska rum och att hon upplevt det som problematiskt.
Enligt Li Andersson leder enspråkiga lösningar till att språkgrupper isoleras från varandra. Själv växte hon upp i en svenskspråkig bubbla och lärde sig finska först efter gymnasiet. Detta gjorde att hon i efterhand fått kämpa för att lära sig en finska hon klarar sig med i arbetslivet.
- Samtidigt stöter jag nuförtiden ofta på finskspråkiga som inte förstår sig på finlandssvenskar eller poängen med tvåspråkighet för att de har inte kommit i kontakt med finlandssvenskar eller fått chansen att tala svenska.
Frågan är hur man kan undvika att svensk- och finsktalande isoleras från varandra, eftersom ingen gynnas av det, säger Andersson. Hon föreslår mer samarbete över språkgränserna i skolan.
- Utgående från min egen erfarenhet kunde man satsa mer på utbyte mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasier. Språkbad är också ett bra alternativ, säger hon.
Andersson säger också att hon som yngre ofta hängde på en ungdomsgård som officiellt var svenskspråkig men i praktiken tvåspråkig. Enligt henne var alla välkomna och det rådde en god, tvåspråkig atomsfär på gården.
Tvåspråkiga skolor okej
Andersson säger att hon i princip inte har något emot tvåspråkiga skolor. Enligt henne är problemet att ingen kunnat säga vad de i praktiken innebär.
- Jag har inga problem med att man utreder det som ett alternativ, om det till exempel betyder att svensk- och finskspråkiga barn delar skolgård. Men man måste också i fortsättningen garantera att alla får undervisning på sitt eget modersmål.
Andersson poängterar att tvåspråkiga lösningar inte bara behöver gälla skolväsendet.
Svensk Ungdom är bekymrat
Ida Schauman, förbundsordförande för Svensk Ungdom, är bekymrad över diskussionen om tvåspråkiga skolor.
- Det tycks vara en modegrej det här med tvåspråkiga lösningar, först Stubb och nu Andersson. Jag understöder varmt att vi stärker tvåspråkigheten i Finland men tvåspråkiga enheter skulle på de flesta orter endast leda till att minoritetsspråket, finska eller svenska, försvagas, säger Schauman.
Schauman, som gått i samma skola som Li Andersson, är förvånad över uttalandet om tvåspråkiga lösningar.
- I Åbo var skolan en av de enda platserna man kunde tala svenska då hobbyerna främst gick på finska och en stor del av vännerna var finskspråkiga. Det var nästan omöjligt att undvika det andra inhemska. Om vi skulle ha haft en tvåspråkig skola skulle Åbo ha varit en finskspråkig stad sedan länge, säger Schauman.
Luddiga begrepp
Ida Schauman tycker också att begreppen blandas ihop.
- Ingen definierar egentligen vad vi talar om då vi diskuterar tvåspråkiga lösningar. Vad innebär det i praktiken, är det för enspråkigt finska, för enspråkigt svenska eller för tvåspråkiga barn? Alla grupper har sina egna utmaningar och behov och om man blandar dem utan eftertanke så blir det de unga som lider.
Svensk Ungdom stöder däremot tanken på att utveckla språkbadsverksamheten.
- Språkbad är en enspråkig lösning som har visat sig vara ett bra sätt att ge unga två fungerande språk. Vi anser att nytänkande enspråkiga lösningar är det bästa sättet att garantera en levande tvåspråkighet. Istället för att diskutera tvåspråkiga enheter så borde vi satsa på att ge mera resurser till språkbadsskolor och till utbildningen av språkbadslärare, säger Schauman.