I Pargas skärgård kommer sophanteringen att förändras i stora delar av Nagu, Korpo och Houtskär. Där ska de regionala sopkärlen bort och hushållen ska istället ha egna sopkärl.
I skärgården har invånarna varit skeptiska till det nya systemet som väckt många frågor.
Yle Åboland träffade Cati Huhta från Åbonejdens avfallsservice som svarade på lyssnarnas frågor.
Det största problemet jag ser med detta system är hur små byvägar ska hålla för denna tunga trafik. Vem står för dessa extra underhållskostnader på vägar som inte är byggda för en tung sopbil?
- Sopkärlet ska placeras vid sådana vägar som är färdbara med en sopbil. Till exempel entreprenören som börjar i Nagu och Korpo den första oktober kommer att köra tömningsrundorna med en bil som är mycket mindre än de stora, riktigt tunga sopbilarna och det hjälper. Sådana vägar som är färdbara med sopbil kommer vi åt, annars måste sopkärlen hämtas till den närmaste vägen det går att köra längs med. Kostnaderna för vägar det går att köra på står väglaget för, också brandväsendet ska ju kunna komma fram på vägarna. Vi är medvetna om att de inte kör där varannan vecka så som sopbilen, men som sagt, sopbilen kör på sådana vägar den kan köra på.
Om man inte har en duglig vägförbindelse ska man enligt rekommendationen göra avtal med närmaste markägare om placeringen av sitt sopkärl. Men markägare är inte skyldiga att hysa andras avfall på sin mark. Vad gör man om man inte kan få till stånd avtal med markägarna? Det samma gäller de som har stugan på en holme, hur ska de övertala markägare på huvudön att få placera sitt sopkärl på ägarens tomt?
Har man tagit i beaktande att de som har stuga på holme och rör sig med båt är i en annan situation är de bilburna med fast vägförbindelse. Blir verkligen servicen bättre för dem?
- Man är i kontakt med markägaren och om inte det här lyckas, om markägaren inte vill, då ska man kontakta TSJ. Har man redan varit i kontakt med markägaren skriver man det på avtalsblanketten som alla ska lämna in så snabbt som möjligt så att vi får det här organiserat på bästa möjliga sätt. När det kommer till de som har stuga ute på holmarna så har de i huvudsak en båtplats där de kommer i land, eller en bilplats. Oftast är det så att det är flera båtar vid bryggan och det betalas hyra för båtplatsen. I princip är det fråga om företagsverksamhet om det är någon som hyr ut båt- och bilplatser och egentligen är företagarna skyldiga att själva sköta avfallet som uppstår av den här verksamheten. Men också här hjälper vi till. Om inte brygguthyraren vill så hjälper vi nog till och samlar kundernas uppgifter och hjälper med att skaffa ett avfallskärl dit man kan hämta soporna. Och vad är bättre än det? Där du hoppat av båten när du har kommit från stugan blir du direkt av med dina sopor istället för att måsta köra till närmaste regionala insamlingsplats och ha avfallet i bakluckan.
Vad kan TSJ göra i ett dödläge då markägare inte går med på att ha sopkärl på sin mark?
- Vi är skyldiga att förse hushållen med sopkärl och är det så att det verkligen inte löser sig ser TSJ till att hitta ett lämpligt och centralt ställe som TSJ kan upprätthålla. Vi ser till att det finns ett ställe dit man kan föra sitt avfall.
Enligt en för några tiotal år sedan gjord linjedragning på sjöfartssidan, bestämde Helsinki commission (HELCOM) en av roskhanteringens grundprinciper för sjöfarten i Östersjöområdet; No special fee. (Ingen speciell avgift)
Detta innebär att den som innehar rosk på fartygen förpliktigas att betala en grundavgift för roskhantering till hamnarna, men betalar ingenting vid det faktiska avlämnandet av rosket. Man resonerade så, att på detta sätt får man alla att deponera sitt rosk i stället för att kasta det i havet.
Anser TSJ och Cati Huhta att HELCOM missat poängen, eller varför strävar man att minska på den insamlade roskmängden med den överhängande risken att rosket i stället lokalt bränns upp, kastas i sjön eller grävs ner. Hur tänker TSJ övervaka att så inte sker?
- Säkert har inte HELCOM missat någonting men nu vill jag poängtera att Åbonejdens avfallsservice har hand om avfall från hushåll. Vad det gäller stora fartyg är det helt andra lagar som styr och de har sina egna bestämmelser. Och visst, om sådant här förekommer på området så hjälper vi ju till så att det inte skall behöva kastas i sjön, det är ju vår uppgift att samla in och behandla avfall. Vad det gäller övervakning så är vi absolut inte någon myndighet, vi är en organisatör av avfallservicen. Myndigheterna finns i kommunen, miljömyndigheten och också avfallsmyndigheten, avfallsombudsman och avfallsnämnden. Åbonejdens avfallsservice kan inte börja agera som myndigheter. Efter behov ordnar vi avfallsservice transporter och mottagning och behandling av avfall.
Missbruk av de regionala insamlingspunkterna är en orsak till att man byter system, eller hur? Varför inte, i stället för att byta ut ett system skärgårdsborna varit nöjda med, satsa mer på insamlingspunkterna (bättre och längre öppettider) för problemavfall om det är missbruket man vill komma åt?
- Nu tolkar jag det så att det är sorteringsstationerna med öppethållningstider som vi talar om nu, de där man tar emot skrymmande avfall och också farligt avfall., elektronik med mera, Det är sånt avfall som inte uppstår dagligen utan då man renoverar, bygger, byter kylskåp och så vidare. Det är några gånger per år man behöver bli av med sådant och vi har faktiskt stationer. Vi har station på Utö och Houtskär, i Korpo, Nagu och i Iniö kör en mobil station. Och visst, det är enligt tidtabell och öppettider och det har att göra med att det måste finnas kunnig personal som tar emot det här avfallet för att se till att till exempel farligt avfall sätts på rätt ställe och behandlas rätt. Man kan inte ha obemannade stationer här och där. Det kan uppstå katastrofala situationer om fel ämnen hamnar i kontakt med varandra. Visst kan det harma då man städar och inte blir av med avfallet direkt men man kan ta en titt på internet eller ringa vår kundservice och fråga när det är öppet och vänta i några dagar.
Hur ska man till exempel transportera byggavfall från stugan om man bara har båt och inte bil? Skulle det inte vara bättre att satsa på probleminsamling vid hamnarna?
- Det har vi gjort i 18-års tid i samarbete med Håll Skärgården Ren och andra aktörer och vi har årligen en pråm som kör runt 1-2 veckor ute i skärgården. Systemet fungerar som så att finns det behov någonstans på någon ö eller på något område, så ringer man in till oss och berättar om detta och lite om vilken typ av avfall man har. Vi tar emot allt från bilar till skördetröskor, elektronikskrot, byggmaterial och farligt avfall. Sedan samlar vi ihop de hör önskemålen och gör upp en rutt efter de önskemål vi har fått in. Det måste ju förstås i alla fall finnas en lite större brygga och helst ser vi att man kan koordinera så många fastigheter som möjligt samtidigt till samma brygga. Så att vi kan samla in så mycket som möjligt på samma gång. Årets insamling startar nu på måndag och rutten finns på vår webbplats eller så får man den genom att ringa vår kundtjänst. Det här har fungerat i många år och det är väldigt uppskattat.
Om soptunnorna blir inlåsta - finns det inte risk för att folk slänger skräpet utanför?
- Oberoende av vilket system som finns kommer det att finnas sådana som inte riktigt sköter sig som man ska. Men det här nya systemet går ut på att varje enskild fastighet, alltså de som vi sköter om, ska ha ett kärl som de sätter sitt avfall i. Alla har ett ställe så behovet av att dumpa soppåsarna vid låsta kärl torde inte finnas, då alla har ett kärl de betalar för och dit de ska sätta sitt avfall. Men alla som inte vet om att det finns sorteringsstationer eller alla som slarvar kommer vi nog aldrig tyvärr komma ifrån. Oavsett vilket system vi använder.
Hur är det då för alla turister som kommer med bil till skärgården?
- Bor de i till exempel i en stugby är stugbyn skyldig att förse dem med sopservice. Dessutom bör kommunen förse områden med så kallade parkkärl. Det ska helt enkelt finnas organiserade sopkärl under turistsäsongen.
Hur påverkar det miljön om sopbilarna ska börja köra ut till flera privata sopkärl istället för till de regionala insamlingspunkterna? Mer utsläpp?
- Kilometermässigt kommer inte sopbilarna att köra något väsentligt mer än vad de gör nu. Det som kommer att hända är att de kommer att stoppa och stanna oftare än vad de gör nu. Men kilometermässigt blir det alltså inte en ökning, därmed inte heller någon ökning av utsläppen. Dessutom har väldigt strikta krav på bilarna när vi konkurrensutsätter.
Har man lyssnat på kritiken? Vad har hänt utifrån den enkät man skickade runt? Något konkret man ändrat/tagit till sig?
Absolut, bland annat har många hört av sig gällande placeringen av nyttomaterial-insamlingspunkterna, alltså plast och små metallpapper. Det har vi tagit i beaktande. Många har också hört av sig och menat att de inte går att köra fram med sopbilen till vissa fastigheter och nu kan vi områdesvis granska vilka områden som kan vara problemområden och sedan vidta åtgärder så att även alla de fastigheter får bästa möjliga sopservice.
Dags för den årliga skrotinsamlingen med fartyg