De flesta forskare är överens: Att nå en god ekologisk status i Östersjön fram till 2021 är inte realistiskt. - Målet var politiskt, inte vetenskapligt, säger man på Östersjökommissionen Helcom.
Det är mycket ambitiösa mål som Kommissionen för skyddet av Östersjön Helcom satte upp i åtgärdsprogrammet för hur Östersjön ska räddas, Baltic Sea Action Plan som godkändes 2007.
Ett av huvudmålen är att åtgärda övergödningen av Östersjön. Man strävar efter att Östersjön i slutet av 2021 är opåverkat av näringsämnen. Halterna av näringsämnen som kväve och fosfor ska vara nära de naturliga nivåerna, är målet.
Halvvägs till 2021 har det gjorts en del framsteg, men klart är att övergödningen av Östersjön inte är något man åtgärdar på sju år.
- Problemet med målet är att det är satt för ambitiöst tidsmässigt. Skälet är att man inte har beaktat den största källan till forsfor i Östersjön, den källan som befinner sig på havsbottnen. Man har bara beaktat tillförseln från avrinningsområdet, säger den norska Östersjöforskaren Sindre Langaas.
Langaas jobbar nu som forskningsledare vid det norska institutet för vattenforskning (Niva), men har jobbat med Östersjöfrågor i över tjugo år i Sverige, bland annat på Lantbrukarnas riksförbund där han sysslade med lantbrukets miljöfrågor. 
Även om den mängd fosfor vi släpper ut har minskat betydligt sedan 1990-talet har halterna av fosfor i Östersjön inte minskat. Det märks bland annat på den rikliga algblomningen som just nu irriterar finländare i kusttrakterna.
Orsaken är att fosfor som lagrats i havsbottnen frigörs när alger sjunker ned till havsbottnen där de orsakar syrebrist. Den fosfor som frigörs ökar i sin tur mängden alger och vattenväxter.
Sindre Langaas är orolig för effekterna av det som han anser vara orealistiska mål.
- Att sträva efter mål som alla vet att är omöjliga, det är inget särskilt produktivt sätt att jobba. Det leder till felprioriteringar och att man sannolikt når det önskade målet ännu senare än om man faktiskt justerar tidsgränsen, säger Langaas.
Helcom: politiskt baserad
Till Helcom hör de nio länderna kring Östersjön samt EU. Det finns en förklaring till att målet från 2007 är orealistiskt, säger Vivi Fleming-Lehtinen som är projektledare vid Helcoms eutrofieringsprojekt Eutro-Oper.
- Baltic Sea Action Plan och själva målsättningen inom det är politiskt baserad. Det är ett avtal som länderna slutit tillsammans med avsikt att implementeras inom ländernas förvaltning. År 2007 var 2021 ungefär 15 år borta, det är en tid som är bra ur den (politiska) synvinkeln, säger Fleming-Lehtinen.
Utgångspunkten i Baltic Sea Action Plan är alltså politiskt. Den vetenskapliga delen består av de noggrannare målen och åtgärderna för hur den goda ekologiska statusen ska uppnås.
- Det (de noggrannare målen) är ett expertarbete och någonting som är vetenskapligt baserat, inte politiskt. Då kan man se att de kanske inte var just i linje med 2021, säger Felming-Lehtinen.
Att kunna åtgärda Östersjöns övergödningsproblem låter bra i politisk retorik, men i verkligheten handlar det med den här takten om flera tiotals år innan övergödningen är på en acceptabel nivå.
En annan förklaring till den ambitiösa målsättningen är EU:s havsmiljödirektiv, som har som mål att alla havsområden inom EU ska nå en god miljöstatus fram till 2020.
WWF: bra verktyg
På Världsnaturfonden WWF anser man att åtgärdsprogrammet trots de delvis orealistiska målen är ett bra verktyg för skyddet av Östersjön.
- Det är viktigt att vi binder oss vid målen så att vi kan nå en god ekologisk status. Jag ser inte att det är onödigt att man sluter avtal, målen är bra och det finns ännu en chans att påverka och förbättra saker, säger Sanna Kuningas som är sakkunnig inom havsfrågor på WWF.
Kuningas säger också att det är viktigt att man inte skjuter fram tidsgränsen för målen, utan försöker nå det man kommit överens om till så stor del som möjligt.
- Vi behöver ett brett politiskt stöd för åtgärderna, där finns det en del att bättra på. Också samarbetet mellan länderna borde bli bättre så att vi kan nå målen, säger Sanna Kuningas.
Läs mer:
Kampen mot övergödningen går långsamt i Finland
Baltic Sea Action Plan (på engelska)