- Det är inte lätt att vara kommunal beslutsfattare idag, säger Kristina Wikberg, svensk direktör vid Kommunförbundet.
Flera år av ogynnsam ekonomisk utveckling har drabbat många kommuner hårt och lett till överskridna budgetar och en allt större skuldsättning.
Vårt exempel kommer från Åbo, där man nu verkligen tvingas dra åt svångremmen. Åbo ska spara in 27 miljoner euro nästa år, och ännu mer de följande åren. För att lyckas med det här har stadens tjänstemän har kommit fram med 70 åtgärder i syfte att spara. Här ett litet plock:
- 500 kommunala dagisplatser ska flyttas över i privat regi
- Servicesedlar ska införas inom tandvård, åldringsvård, handikappvård
- Flera av stadens lokaler ska stängas eller säljas (t.ex. simhallar o ungdomsgårdar)
- Antalet hälsostationer ska ses över och förmodligen minskas
Illavarslande tecken från statligt håll
Ändå är läget i Åbo inte på något sätt exceptionellt, konstaterar man på Kommunförbundet.
- Situationen i Åbo är ju nog väldigt beklaglig, men just nu känns det i många kommuner som om man är mellan barken och trädet, säger Kristina Wikberg, som är Kommunförbundets svenska direktör.
Hon har förståelse för de svårigheter de kommunala beslutsfattarna står inför.
- Det är otroligt jobbigt att fatta de här besluten, det är inte lätt att vara kommunal beslutsfattare idag, säger Wikberg.
Staten har tidigare lovat att gallra bland kommunernas uppgifter, men ännu finns det inga konkreta planer på vilka de kunde vara. På kommunalt håll väntar man nu på regeringens budgetmangling, och hoppas och tror att regeringen nu ska komma till sans och gallra i uppgifterna. Men det ser illa ut. Enligt de uppgifter Kommunförbundet har fått ser det istället ut som om kommunerna skulle få nya uppgifter att sköta.
- Det här är nog inte bra, man kan helt enkelt inte nu sätta fler uppgifter på kommunerna utan att kompensera dem ekonomiskt, säger Wikberg.
Bland de nya uppgifter kommunerna eventuellt tvingas börja sköta finns de långtidsarbetslösa, den förlängda läroplikten och den nya socialvårdslagen. Helt på tok, menar Wikberg, som dessutom ondgör sig över statens utsugarmetod.
- Kommunerna höjer sina avgifter, som fastighetsskatten och avgifterna för social- och hälsovården, men får inte behålla dem. Istället kommer staten och suger i sig hela inkomstkällan, och låter inte kommunerna behålla sin andel av pengarna.
"Problemet går att få bukt med"
Allt det här leder enligt Wikberg till ett ökat tryck på höjda skatter i kommunerna, och mera lån, dvs. ännu större skuldsättning.
- Det här kommer att ske, det är så kommunerna reagerar naturligtvis, konstaterar hon.
Wikberg tror ändå att kommunernas ekonomiska dilemma kunde gå att lösa på sikt. Det finns enligt henne en lång rad uppgifter man kunde lyfta bort från kommunerna, både många enskilda uppgifter och en massa rekommendationer som nuförtiden löst bara tolkas som kommunala uppgifter. Hon förväntar sig nu alltså rim och reson från statens håll.
- Ge inte kommunerna nya uppgifter, utan skär istället ner på dem så som utlovat - då kan vi säkert få bukt på problemen. Men svåra tider väntar, det är nog ingen lätt sits det här, säger Wikberg.