Det pågår en livlig diskussion på svenska.yle.fi om nyheten att elever i Katedralskolan i Åbo är misstänkta för narkotikabrott.
Vissa läsarkommentarer handlar om vilka påföljder som ungdomarna råkar ut för i och med att de nu är med i en polisutredning och här försöker vi reda ut en del av begreppen.
En ung, 15 till 17 år gammal, förstagångsförbrytare som blivit fast för innehav av lätt narkotika kan undgå såväl böter som att hamna i straffregistret. Åklagaren kan välja ge en anmärkning åt personen och tala den till rätta vid ett samtal där polisen, sociala myndigheterna och föräldrarna deltar.
Polisen kan också välja att ge böter till en person som begått narkotikabrott, böter som åklagaren fastställer. (Källa: polisen)Följder
Efter polisens utredning är det upp till åklagare att föra ärendet vidare till domstol eller inte.
Vilket register man hamnar i beror på hur grovt brott man gjort sig skyldig till.
Polisens register
Då man är med i en polisutredning hamnar man i ett brottsutredningsregister hos polisen. Registret är främst för polisens interna bruk och därifrån raderas man inte. Enskilda poliser och vissa myndigheter kan kolla dina register men för det krävs en särskild orsak till att de gör det. Samtliga poliser som kollar ditt polisregister lämnar ett elektroniskt spår efter sig.
Det finns fall då privatpersoner själva inte har tillgång till polisens register. Till exempel om man ingår i en pågående utredning.
Polisen har också ett polisregister och du har rätt att kolla en del av vad polisen skrivit om dig i registret vilket kan behövas då du söker vissa jobb. Vill du till exempel börja arbeta åt ett bevakningsföretag så är det troligt att företaget vill att du visar ifall du är med i polisregistret och vilken slags brott du eventuellt begått.
Det finns en rad olika bestämmelser om när man tas bort ur polisregistret, men om man exempelvis är misstänkt för ett brott som kan ge böter så tas det bort ur registret fem år efter att ärendet förts vidare till åklagaren.
Straffregistret
Straffregistret sköts av Rättsregistercentralen i Tavastehus. I registret hamnar man om man gör sig skyldig till tillräckligt grova brott.
Straffregistret har man själv och specifika myndigheter tillgång till. Då man söker till vissa utbildningar eller vissa jobb kan arbetsgivaren kräva att du visar ett utdrag ur ditt straffregister – eller ett intyg att du inte finns med i straffregistret.
Om man i domstol enbart döms till böter så hamnar man inte automatiskt med i straffregistret. Man hamnar inte heller i straffregistret om polisen ger en böter.
I straffregistret finns de som exempelvis döms till böter och/eller ungdomsstraff, samhällstjänst, villkorligt fängelse och fängelse.
Tilldöms man böter med samhällstjänst eller villkorligt fängelse finns man i registret i fem år. Döms man till ovillkorligt fängelse i maximalt två år så finns man i registret i tio år och döms man till ett längre fängelsestraff finns man med i registret i 20 år.
Läs även: Kattanelever i Åbo fast för knarkbrott