Som ledande forskare vid Åbo Yrkeshögskola har Marjukka Hagström forskat i och kring elöverkänslighet de senaste fem åren, där hon bland annat har varit med om att intervjua runt 200 personer som lider av just elöverkänslighet. Åbo Yrkeshögskola har även ett EMC-labb som mäter strålningens inverkan på människor.
- I dessa intervjuer är en del saker ständigt återkommande. Elöverkänsliga reagerar ofta på samma saker, exempelvis mobiltelefoner och datorer. De har också ofta samma typ av symptom, det vill säga allt från hudproblem, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och problem med närminnet, säger Marjukka Hagström och fortsätter:
- Först sjunker arbetsförmågan och blir elöverkänsligheten sedan kronisk kan det vara väldigt svårt att återvända till ett normalt arbetsliv. En del har till och med tvingats bli förtidspensionärer. 
Nu efterlyser Marjukka Hagström alltså krafttag från myndigheterna.
- Myndigheterna måste ta det här på större allvar, då problemen med elöverkänslighet ökar mer och mer, eftersom folk konsumerar mer och mer elektronik.
- Och lider man av kronisk elöverkänslighet är man i en väldigt svår livssituation, där man verkligen behöver hjälp av myndigheterna. Men hjälp kostar pengar och därför blir många helt enkelt utan hjälp.
- Än så länge är också myndigheterna lite väl snabba på att benämna och klassa elöverkänslighet som depression. Vilket inte direkt är samma sak.
Hur ska man då försöka skydda sig själv från skadlig strålning?
Marjukka Hagströms tips är att försöka använda handsfree till mobilen och inte ha trådlösa nätverk för nära, exempelvis i sovrummet samt att inte sitta med en bärbar dator i famnen.
Som förälder bör man också tänka till rejält på hur ens barn använder elektronik och ett talande exempel som Marjukka Hagström lyfter fram är att det därför inte är speciellt vettigt att förse alla skolelever med pekplattor.