Det viktigaste är svängen och att musiken sitter i kroppen hos sångarna!
Det säger både dirigenten Pia Kulla och orkesterledaren Tomas "Skitta" Lindroos om Åbolands Kammarkörs nya projekt med Manhattan Transferlåtar och -arrangemang. Det är mycket utmanande, medger också ordförande för kören, Stina Åkerberg, som är nöjd över att kören igen har antagit ett stort och vågat projekt.
Mellan pianot och saxofonen
Dirigenten Pia Kulla som tog över dirigentskapet efter Martin Segerstråle i januari har fått en större säkerhet i uppgiften under de åtta månader hon har lotsat kören. Jazz är inte något som skrämmer Kulla som har vuxit upp mellan jazzen och den klassiska musiken, helt konkret i ett hus där mamma spelade klassiskt på piano i ena ändan och pappa jazz på saxofon i den andra! Hon säger att hon visste att det finns gott om goda sångare i Åbolands Kammarkör och gick därför ut för att inte engagera några utomstående solister i Manhattan Transfer-projektet. Det har visat sig att solisterna är utmärkta, både var för sig och i de kvartetter Pia Kulla har valt ut för att framföra sångerna som alla är rätt krävande. Arrangemangen är omväxlande och samarbetet med de fem musikerna i projektet fungerar mycket bra enligt både Pia Kulla och orkesterledaren Tomas Lindroos.
Det var rätt klart för ÅK att det skulle blir nattklubbsshow denhär gången berättar Stina Åkerberg som håller i trådarna tillsammans med en aktiv styrelse. Folk ska hinna sätta sig ner via baren och koppla av innan Åbolands Kammarkör goes Manhattan Transfer. Premiär blir det den fjortonde november.