Satsa på olika sorters fartygsbyggen och ta med leverantörerna i ett tidigt skede av fartygsplaneringen! Det är Kim Wikströms recept på hur man kunde jämna ut de djupa ekonomiska svackorna som regelbundet drabbar Åbovarvet.
Wikström är professor i industriell ekonomi vid Åbo Akademi och han och hans medarbetare har nyligen jobbat fram ett helt nytt affärskoncept för att få till stånd en nytändning vid Raumovarvet. Varvet i Raumo lades ner 2013 och hela varvsområdet köptes av Raumo stad tidigare i år. På det här varvsområdet använder man sig nu av ett nytt koncept där många olika aktörer samarbetar. Flera av företagen har produkter som berör sjöfartsindustrin. Statsminister Alexander Stubb var på besök på området i måndags och lovade då att staten ska försöka stöda varvsverksamheten i Raumo "på alla sätt som är möjliga". Framtidstron är stor. 
Wikström berättar att man i Raumo nu har tänkt om helt och hållet. För ett år sedan jobbade ungefär 500 personer vid Raumovarvet. Idag finns där ett nytt varv med en helt ny affärsmodell som bygger på ett nätverkskoncept. Istället för 500 anställda har man idag 30-40 anställda som främst leder verksamheten. Nu ger man ett mycket större ansvar till leverantörsnätverket, berättar Wikström. Det man eftersträvar är en ökad flexibilitet, och att man bättre kan hantera nedgångar i orderstocken, säger han.
Framtidstro i Raumo
Wikström förklarar att den modell man använder i Raumo bygger på att man tar med leverantörsnätverket i ett tidigt skede, då man till exempel ska leverera ett nytt fartyg till ett rederi. Då använder man sig av den kunskap som finns bland leverantörerna genast från början, för att på så sätt vaska fram till exempel det bästa fartyget för just ett visst rederis behov. Wikström säger att den absolut största fördelen med den modell man nu använder sig av i Raumo är att man frångår ett synsätt där man enbart fokuserar på själva skeppsbyggandet. Istället ser man på vad slutprodukten ska klara av att göra i den omgivning där den är tänkt att användas.
- Till exempel ett fartyg fyller ju en större uppgift - den ska fungera som transportled, kanske samarbeta med många andra aktörer inom ett större arktiskt nätverk, vid till exempel en oljeplattform, räknar Wikström upp.
Vid varvet i Raumo har man stor framtidstro, men tiden får utvisa hur framgångsrikt varvsnätverket i Raumo blir, säger Wikström.
- Nu gäller det att få hem fartygsbeställningar och konkret förverkliga den modell som man har utvecklat för Raumo. Mycket finns än så länge bara till pappers. Viljan hos Raumoföretagen är stark att förverkliga den här nya modellen, men ännu är det för tidigt att säga hur det lyckas i praktiken, säger Wikström.
Men framtidstron är stor. Det är överraskande och ytterst positivt att vi både i Åbo och i Raumo nu har en helt ny situation som är som dag och natt jämfört med situationen för ett år sedan, konstaterar Wikström.
- Nu har den starka skeppsbyggnadstraditionen som finns i Finland och i Åboregionen fått en nystart.
Olika utgångslägen
Medan man i Raumo försöker sig på helt nya koncept för att få fart på affärsverksamheten så fortsätter Åbovarvet i samma banor som tidigare.
Wikström säger att Åbovarvet och Raumovarvet har helt olika utgångslägen. Åbovarvet har genererat en stor förlust på ungefär 200 miljoner euro under de senaste åren och har tappat konkurrensfördelar som man tidigare hade, säger Wikström. I Raumo startar man från tomt bord, medan Åbo måste svänga den negativa trenden. Att Åbovarvet nu fått nya ägare är viktigt, men det garanterar ingenting, säger Wikström.
Vid Åbovarvet pendlar man regelbundet mellan fyllda orderstockar, full sysselsättning och hot om permitteringar och massuppsägningar. Är det klokt att ha all ägg i samma korg?
- Via TUI-fartygsbeställningarna har man mycket jobb, men däremellan måste man få andra jobb, konstaterar Wikström.
Åbovarvet har en stor stab på 1500 människor och mellan de stora fartygsbeställningarna blir det svackor. I Raumo försöker man jämna ut dessa svackor genom att ha en mycket mindre stab och ge ett större ansvar till leverantörerna.
- Det är säkert en sak som Åbo behöver tänka på, säger Wikström. Åbovarvet borde också satsa på olika sorters fartyg. Det finns ett stort arktiskt kunnande i Åbo, det behövs fartyg som trafikerar offshore, man kunde konkurrera om ropax-fartygen, räknar Wikström upp. Det gäller att få jobb också mellan de stora beställningarna.
- Åbo har en fin historia inom skeppsbyggnad och Åbovarvet har alltid varit innovativt, vilket har gjort att rederierna har kommit tillbaka med nya beställningar, säger Wikström. Det här har man nu lite tappat. Det viktigaste nu skulle vara att ge ett större engagemang och ansvar till leverantörerna så att de får komma med i ett tidigare skede i planeringen och processerna kring en ny fartygsbeställning. Och att lära sig av den tyska produktiviteten. Det är tyskarna världsbäst på, säger Wikström.