Den pinfärska sjömansromanen Däckslast har varit en lång process för författaren Rainer Alander. Under kanske tio år har han bearbetat texten där alla repliker är sanna, även om människorna ombord inte nödvändigtvis skulle kunna känna igen sig.
Romanen är inte politiskt korrekt. Så säger Rainer Alander om sin färska roman Däckslast. Här förekommer både drumlar, familjefäder, båtflickor, massor av fördomar och en hel del supande. Det hela handlar om ett gammalt lastfartyg, som lastas i Fredrikshamn för att segla vidare tiill Grekland på sin sista resa.
Personerna i romanen bär på sina egna drömmar och konflikter och vissa personer ombord tycks inte kunna tåla varandra, medan andra är goda vänner. Tidpunkten är någon gång på 1970-talet och sjöfarten var då något helt annat än den är idag. Då var hamntiderna mycket längre än idag då lastningen tog lång tid. Det betydde också att sjömännen hade möjligheter att gå iland och supa och ragga brudar.
Romanen Däckslast bygger alltså på författaren Rainer Alanders egna erfarenheter även om han i romanen inte är en bestämd person utan personerna kunde vara bitar av honom själv. Han påpekar att han inte vill försköna prostitutionen utan att i stället väcka förståelse för sjömännens situation.