Varför blir vi sjuka och vad kan vi göra åt det? Frågorna är oändliga och många svar finns redan hos cellbiologerna. Denhär forskningen inleddes i Åbo för nästan 400 år sedan.
John Eriksson ser tillbaka med respekt
Professorn i cellbiologi, John Eriksson, närmar sig sitt område som en konstnär med palett, musikinstrument eller noggrannt utformad koreografi. "Det är en visuell vetenskap" säger professorn som i förhand har sänt mig en handfull filmsnuttar med celler i olika färger och former. Kaskader av liv i regelbundna formationer med små undantag och variationer. Dess historia började för nästan 400 år sedan då pionjärerna inom naturvetenskapen promenerade omkring på samma gator som idag beträds av professorn och undertecknad.
John Eriksson nämner t.ex. läkaren och naturvetaren Elias Tillandz, aktiv vid Åbo Akademi från mitten av 1800-talet. Dehär föregångarnas världsbild var förstås väldigt olik vår, den var religiös och den "mikroskalans dimension" som omger ämnet idag saknades då helt. Man kan jämföra utvecklingen inom astronomin i det skedet linserna utvecklades och teleskopet gjorde entré. Då öppnades den värld av celler som idag är en självklar verklighet för oss.
Cellbiologin som konstart
"Den mikroskopverklighet som framstår så vacker återspeglar den inneboende skönhet som finns i livet i sig själv". Så vackert uttrycker sig John Eriksson som är en renommerad forskare inom cellbiologi och som ser livet som ett konstverk på alla nivåer! John Eriksson jämför gärna regelbundenheterna och variationerna i den cellbiologiska mikroskopvärlden med dem inom t.ex. musik. "Cellerna iakttar en slags matematisk rätlinjighet som nog tillsvidare är så komplex att vi inte förstår den", säger John Eriksson. Avvikelser från regelbundenheten blir disharmonier som tar sig uttryck i sjukdomar.
Signalering intressar mest
Det är signalering som intresserar John Eriksson mest. Hur celler kommunicerar med varandra. Han blev fascinerad av att cellen kollapsar helt, om bara en av dess signalfunktioner stängs av. Hans forskning handlar om den signalering som reglerar cytoskelettet, alltså de strukturer som en cell består av,(http://sv.wikipedia.org/wiki/Cellskelett) och signalering som reglerar överlevnad.
"Cellerna är invidvider med egen vilja och förmåga att göra egna beslut", säger John Eriksson. Allt handlar om hur cellerna kommunicerar med varandra. De flesta följer gruppens regler och de som avviker är i regel sjuka. Med åldern försämras cellernas signalering. Störningarna i kommunikationen kan då leda till sjukdomar. T.ex. cancer är en typisk sjukdom där cellers signalförlopp är störda."Cellerna tar sig då friheter som de inte alls borde ta", säger John Eriksson.
Vi själva, celler och sjukdomar
Det finns saker som vi själva kan påverka. Här tar John Eriksson, som väntat, upp västvärldens verkligt stora problem med övervikten. Som känt leder den ofta till diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, ledgångs- och , inflammatoriska sjukdomar. Men det finns mycket att upptäcka ännu i den "blackbox" som vår hjärna och cellen är enligt John Eriksson, som jämför utvecklingen inom informationsteknologin.
På 40- 50 talen började man utveckla datorer som var stora som ett vardagsrum och som kunde utföra kalkyleringar som den mest enkla lilla bordskalkylator vi har idag. Och i våra fickor har vi små apparater som kan utföra samma räkenskaper som 80-talest mest avancerade superdatorer!
John Eriksson säger att den cellbiologiska forskningen ligger någonstans på 40-50-talet om man jämför utvecklingen inom datateknologin! "Vi har just öppnat dörrarna till kunskapens källa, men de stora helheterna är fortfarande oklara", som han uttrycker det. Vi måste komma ihåg att det är bara ett femtiotal år sedan man konstaterade vilka principerna är för vår ärftlighet.
Inte vårt eget fel när vi blir sjuka
Det finns klara samband med sjukdomar när det gäller övervikt, rökning eller konsumtion av diverse njutningsmedel. Men det finns många sjukdomar som uppstår bara för att "vi drar en dålig lott" säger cellbiologen John Eriksson. En mutation uppstår på fel ställe, man angrips av ett virus vid fel ögonblick, man kanske får för mycket sol. I slutändan kanske det finns en kombination som ger upphov till något slag av cancer. Det är ofta fråga om en samverkan av många otursamma faktorer, säger professorn.
Inom cancerforskningen har det skett hisnande saker och enligt John Eriksson kommer vi inom 10-20 år att kunna täcka ett brettt spektrum av de vanligasste cancerformerna med effektiva behandlingar. Det kommer att bli en ekonomisk fråga, tror Eriksson: "vem eller vilka samhällen har råd med dehär behandlingarna"?
Forskarteamet nära genombrott
John Erikssons egen mycket internationella forskargrupp är nära ett genombrott när det gäller sårläkning och signalering som hänför sig till åldrande och degenerering och genom ett lyckosamt sammanträffande har de kommit på en "förening som involverar ett signalförlopp som är stört i vissa cancerformer". Dethär hoppas John Eriksson att forskarteamet kan gå vidare med för att utveckla det mot medcinska bruk.