Skolsammanslagningar är aktuella på många håll just nu och skolfusioner väcker ofta starka känslor.
Väståboländska politikern Jacob Fellman (obunden medlem i bildningsnämndens svenska sektion, SFP) bosatt i Korpo, direktör Bob Karlsson från Utbildningsstyrelsen och IKT-utvecklare Carola Eklund från Ålands landskapsregering diskuterade på torsdag i Slaget efter tolv små och stora skolor.
Inom kort (den 11 november) ska Pargas stadfullmäktige avgöra om klasserna 7-9 i Nagu flyttas till Korpo. Staden vill också att periferiskolorna Skräbböle, Våno och Sunnanberg slås ihop till en eller två skolor.
Jacob Fellman hör till dem som understöder förslaget att slå ihop Nagus och Korpos högre klasser i Korpo.
- Ekonomin tvingar oss att göra något radikalt. Fördelarna ur skolornas synpunkt är att de får fullgod undervisning, tillräckligt många elever i klasserna och fler valmöjligheter för eleverna, säger Fellman.
Förslaget att slå ihop alla tre lågstadieskolor i Pargas får däremot inte understöd av Fellman. Fusionerna behöver utredas närmare och verkliga inbesparingar granskas noggrannare.
Ålands linje är att bevara små skolor
På Åland har man under senare år valt att stöda små skärgårdsskolor och både Kumlinge, Brändö, Kökar, Föglö och Sottunga har egna skolor. På Sottunga har enhetsskolan (årskurserna 1-9) bara tre elever.
Enligt Carola Eklund är det utmanande att ha en skola med bara tre elever. Eleverna kanske går i årskurs fem respektive åtta och det innebär att läraren ska kunna undervisa i helt olika ämnen och på olika nivåer.
- Men på Åland finns det en politisk vilja att stöda skolorna därför att man tänker på framtiden och möjligheten att bo kvar i skärgården. Det är också viktigt att bevara bykänslan, säger Eklund.
Det är också de långa avstånden mellan öarna som gör att man försöker bibehålla de små skolorna. Utan egna skolor i Kumlinge, Brändö, Kökar, Föglö och Sottunga skulle eleverna vara tvungna att bo på internat under vardagarna. Det här gillar varken föräldrar eller barn och dessutom skulle logi och transporter också medföra stora kostnader för kommunerna.
Jacob Fellman menar ändå att gemensamma högre klasser för ungdomar i Houtskär, Korpo och Nagu skulle höja känslan för hela skärgården och inte bara den egna kommundelen.
Skolfusioner ska spara pengar
Enligt Bob Karlsson från Utbildningsstyrelsen kan det också finnas andra orsaker till sammanslagningar än pengar; det kan handla om fastigheter som är i så dåligt skick att det skulle bli alltför dyrt att renovera dem, det kan vara svårt att rekrytera personal till vissa skolor och det som enligt Karlsson sällan diskuteras är de kvalitativa aspekterna.
- Man diskuterar sällan kvalitetsfrågor för man är osäker på dem och vill inte trampa någon på tårna, säger Karlsson.
Åland har goda Pisaresultat
Under torsdagen presenterades resultaten för de finlandssvenska skolorna i den senaste Pisaundersökningen. Det finns stora regionala skillnader, men Åland och Helsingfors når den klart högsta nivån i matematik. Kan den åländska framgången förklaras av små skolor, mindre klasser och stark byaanda?
- Vi har ju inte bara små skolor på Åland vi har också helt normala skolor. Så jag tror inte vi skiljer oss så mycket när det gäller skolstorleken, säger Eklund.
Enligt Bob Karlsson kan framgången förklaras av elevernas socioekonomiska bakgrund samt hårt arbete.
- Man har systematisk jobbat kring matematikundervisningen på Åland. Elever från Åland och Helsingfors kommer också oftare från familjer där föräldrarna har en högre socioekonomisk ställning och det påverkar resultaten kännbart.
Hela diskussionen som leddes av Marie Söderman kan höras via länken intill.