I Åbo firas svenska veckan hela den här veckan och under tisdagen arrangerades ett språkbadsjippo på Hansatorget i Åbo centrum, där språkbadseleverna från Luostarivuori skola skyltade upp alla möjliga viktiga saker med deras svenska namn. Även figuren Svenni var på plats.
Två elever från Luostarivuori skola som deltog i språkbadsjippot var niondeklassarna Vilhelmiina Paijola och Charlotta Eskola. Båda är eniga kring det bästa med att vara en del av ett språkbad och språkbadsjippot. 
- Att man lär sig att prata svenska. Det är det absolut bästa. Vi får se hur mycket vi kommer att använda vår svenska men det känns ändå viktigt att kunna svenska i dag, eftersom det är så många som pratar svenska.
Läraren Lars Nyberg beskriver syftet med språkbadsjippot.
- Egoistiskt sett en trevlig dag med eleverna utanför skolhuset och språkligt sett vill vi komma lite närmare folket med svenskan. Det handlar om att visa att man kan med låg tröskel använda svenskan.
- Bemötandet har under alla år varit odelat positiv. Folk är glada och tycker att det här är en bra idé. Flera har också sagt att vad kul att ni är här igen.
"Det råder stor efterfrågan på språkbad här i Åbo"
Lars Nyberg har en lång erfarenhet av språkbad och menar med stöd av sin rutin i ämnet att språkbad är en givande verksamhet.
- Vi talar om en funktionell tvåspråkighet. De blir ju inte tvåspråkiga som individer, men de har en ledig svenska. De svagaste eleverna i svenska klarar ändå av att slängas in i Stockholm och klara sig bra där på svenska. Och det är ju ett värde i sig.
Men hur motiverar man för en förälder i Åbo att placera sitt barn på ett språkbad i svenska, jag menar svenska är inte direkt världens största språk?
- Via ett språkbad kan ett barn få en mångsidig språkkunskap utan att behöva studera språket i sig. Det här kommer via det normala levda livet helt enkelt. Tittar man sedan på högstadieelevernas nivå gällande de andra språken, exempelvis tyska, franska spanska och engelska, märker man att våra språkbadare är lite bättre än de andra eleverna.
- Det här är lite som för musikklassernas elever, alltså att om man använder hjärnan på ett mångsidigt sätt blir man mer mottaglig för extra språk och andra saker.
Finns ett motstånd mot svenska - men inte mot språkbad
Att det finns ett motstånd mot svenska språket i Finland är känt, men Lars Nyberg vill betona att motståndet mot svenska språket inte handlar om ett motstånd mot språkbad. 
- Jag vågar nog påstå att språkbad har ett rejält understöd i hela samhället. Det kostar inte mer än normal skolgång, utan det är bara frågan om att du har en lärare som sköter undervisningen på god svenska i stället för att det görs på finska.
Lika tydligt som att folk i allmänhet enligt Nyberg stödjer språkbad är att Åboborna tror på effekten av språkbad.
- Det råder en stor efterfrågan på språkbad här i Åbo. Föräldrar kan anmäla sina barn redan när de föds. Det finns köer till det och vi skulle utan problem kunna utöka det hela, men än så länge har man inte haft utrymme, resurser eller politisk vilja till det här.
- Det måste också finnas en praktisk vilja då språkbaden i så fall måste vara på samma ställe för att få synergieffekter. För de kan inte spridas ut över hela staden, men samtidigt är centrumskolorna premiumutrymmen och det är många som tävlar om de utrymmena.
"Att kunna svenska hjälper vid inlärning av andra språk"
Karita Mård-Miettinen, som är universitetslektor i svenskt språkbad och verksam vid Vasa universitet, tillika språkbadsförälder, lyfter fram fler utmaningar för de svenska språkbaden i Finland.
Framför allt råder det enligt henne brist på kompetenta språkbadslärare. Ekonomi kan också vara ett argument som städer och kommuner kan använda sig av då all undervisning givetvis kostar pengar. Man kan också få brottas med bristande motivation när språkbadseleverna når tonåren och ibland då kan ifrågasätta varför deras föräldrar har placerat dem på ett svenskt språkbad. 
Vidare kan även det svenska språkets status gentemot andra språk vara en faktor som påverkar de svenska språkbaden.
- På kommunnivå kan det hända att de som vill starta ett språkbad, eller föräldrar som väljer ett svenskt språkbad för sina barn, kanske ibland får sådana här frågor att varför har ni valt svenska och inte ett internationellt språk som engelska?
- Men då försöker vi betona att man via svenskan kan lära sig flera andra germanska språk som engelska och tyska, säger Karita Mård-Miettinen.
Hur ska man då tänka som förälder gällande språkbad?
- Dels just det där att svenskan hjälper vid inlärning av andra språk, men man kan också försöka tänka på att om man bor i ett tvåspråkigt område kan barnen redan som små delta i olika hobbyer som går på båda språken, utan att behöva välja det på språkliga grunder. Alltså att komma i kontakt med andra barn och ungdomar utan att behöva fundera på om man kan vara med i den kontexten då jag inte kan svenska.
Yle Turku: Ruotsin puhumisen peikko nurin keltaisilla lapuilla – med gula lappar
Svenska veckan med servetter och Levengood
Läs mer om språkbad på Åbo stads webbplats