Riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP) krävde tidigare i höst svar från regeringen om nedskärningarna i skärgårdstrafiken. Trafik- och kommunminister Paula Risikko (Saml) lovar nu utreda servicenivån.
Wallin skickade tidigare ett skriftligt spörsmål till regeringen med anledning av statens skärgårdspolitik. Wallin påpekade att flera statliga beslut försämrar situationen i skärgården och kritiserade beslutet att skära ner på nattrafiken mellan Pargas och Nagu. Wallin bad regeringen svara på fyra frågor:
1) Med vilken ambitionsnivå och med vilken tidtabell framskrider arbetet med att definiera en servicenivå på skärgårdstrafiken enligt de riktlinjer, som den trafikpolitiska redogörelsen slår fast?
2) Hur tänker regeringen säkerställa att de beslut som statsmakten centralt eller via sina regionala myndigheter fattar inte skilt för sig eller tillsammans försämrar skärgårdens förhållanden på ett sätt, som skapar konflikt mellan å ena sidan statens egna beslut och å andra sidan skärgårdslagen, det skärgårdspolitiska programmet och principen om likabehandling av medborgare?
3) På vilket sätt har trafik- och kommunikationsministeriet insyn i beslutsfattandet i närings-, trafik- och miljöcentralens hantering av skärgårdstrafiken och vilken praktisk skärgårdskännedom förutsätter ministeriet av de, som ansvarar för beslutsfattandet?
4) På vilka grunder överväger trafik- och kommunikationsministeriet att åter avgiftsbelägga en trafik, som för skärgården är bastrafikinfrastruktur på samma sätt som de avgiftsfria landsvägarna är det på fastlandet?
Utredning av servicenivån
Trafik- och kommunminister Paula Risikko (Saml) har nu svarat på Wallins frågor. Enligt Risikko kommer kommunikationsministeriet att starta en utredning av servicenivån och organiseringen av trafiktjänsterna inom skärgårdstrafiken.
- Under arbetets gång kommer man att klarlägga behoven och förväntningarna hos skärgårdens invånare, företag, kommuner, producenter av trafiktjänster och andra intressentgrupper, de nuvarande trafiktjänsterna i skärgården och möjligheterna att utveckla dem samt på vilket sätt efterfrågan och utbudet på tjänster kan samordnas bättre och mer kostnadseffektivt. Utifrån detta kommer man våren 2015 att lägga fram en proposition om servicenivån, skriver Risikko i sitt svar till Wallin.
Avgifter i skärgården?
Trafikministern utesluter heller inte avgifter i skärgården.
- På vilka olika sätt person- och varutrafiken kan ordnas samt hur tjänsterna ska prissättas och huruvida de ska vara avgiftsfria kommer att prövas inom ramen för den kommande utredningen. Servicenivån på de resor och transporter som kunderna behöver samt prissättningen av dem bör granskas enligt enhetliga principer i hela landet med beaktande av de specifika förhållandena i olika regioner, skriver Risikko.
Här kan du läsa Risikkos svar i sin helhet
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
Kommunikationsministeriet håller på att starta en utredning om servicenivån och organiseringen av trafiktjänsterna inom skärgårdstrafiken. Under arbetets gång kommer man att klarlägga behoven och förväntningarna hos skärgårdens invånare, företag, kommuner, producenter av trafiktjänster och andra intressentgrupper, de nuvarande trafiktjänsterna i skärgården och möjligheterna att utveckla dem samt på vilket sätt efterfrågan och utbudet på tjänster kan samordnas bättre och mer kostnadseffektivt. Utifrån detta kommer man våren 2015 att lägga fram en proposition om servicenivån.
På riksnivå är skötseln av trafiken med landsvägsfärjor och förbindelsefärjor koncentrerad till närings-, trafik- och miljöcentralen (NMT-centralen) i Egentliga Finland. NMT-centralens verksamhet kring frågor som gäller skärgårdstrafiken styrs och övervakas av Trafikverket. Enligt uppgifter från Trafikverket är de personer som handlägger frågor om skärgårdstrafiken vid NMT-centralen i Egentliga Finland experter på sitt område och känner väl till dessa frågor.
Finansieringen av trafiken med landsvägsfärjor och i synnerhet dess andel av den samlade bastrafikledshållningen har ökat kontinuerligt. Under höst- och vårveckoslut har kapaciteten när det gäller färjtrafiken på färjplatsen Pargas-Nagu visat sig vara otillräcklig och väntetiderna till färjan har varit långa. Någon minskning av efterfrågan är inte i sikte. Å andra sidan visar uppföljningar att efterfrågan är liten nattetid: i medeltal 1-2 fordon per tur och den tunga trafikens andel är bara några fordon per natt. Vissa tider under natten är det överhuvudtaget ingen trafik.
Av dessa orsaker har NMT-centralen i Egentliga Finland beslutat att från början av nästa år effektivisera trafiken på färjplatsen för att underlätta rusningstrafiken under vår- och höstveckosluten. För att kompensera de kostnader som turökningen medför har NMT-centralen beslutat att från början av 2015 i motsvarande mån minska trafiken vintertid under lugna morgon- och eftermiddagstimmar, vilket i snitt ökar tiden mellan färjturerna från 15 till 20 minuter. Dessutom minskar nattrafiken under hela året genom man drar ner antalet turer nattetid. Till följd av det strama penningläget har man i enlighet med principerna i den trafikpolitiska redogörelsen fattat beslut som syftar till att förbättra situationen som helhet för dem som använder färjplatsen, utan att det leder till oskäligt besvär för dem som rör sig när det är låg trafik.
Lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981), skärgårdslagen, utesluter inte möjligheten att ta ut avgifter inom skärgårdstrafiken. Enligt 5 § i lagen bör staten försöka sörja för att skärgårdens bofasta befolkning till sitt förfogande har en med hänsyn till boendeförhållandena, utkomstbetingelserna och skötseln av nödvändiga angelägenheter erforderlig trafik- och transportservice, som är så smidig som möjligt samt avgiftsfri eller prismässigt skälig.
På vilka olika sätt person- och varutrafiken kan ordnas samt hur tjänsterna ska prissättas och huruvida de ska vara avgiftsfria kommer att prövas inom ramen för den kommande utredningen. Servicenivån på de resor och transporter som kunderna behöver samt prissättningen av dem bör granskas enligt enhetliga principer i hela landet med beaktande av de specifika förhållandena i olika regioner.