Ett betydande genombrott har gjorts i förhandlingarna om social- och hälsovårdsreformen.
Omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP) säger att den parlamentariska styrgrupp, där alla riksdagspartier är representerade, har kommit överens om viktiga element i reformen.
Samlingspartiet och de övriga partierna har varit djupt oeniga om vilken modell som passar bäst när det gäller att omorganisera social- och hälsovårdstjänsterna i Finland.
Huovinen säger sig vara mycket nöjd med styrgruppens beslut om reformen.
Enligt Huovinen är förnyelsearbetet med vårdreformen ännu inte färdigt, men efter dagens beslut kommer dess framskridande att gå betydligt snabbare.
Samkommunerna i nyckelroll
Lagförslaget ändras veterligen så, att enskilda kommuner inte skulle vara ansvariga för att producera hälsovårdstjänsterna, utan ansvaret läggs hos samkommunerna. Det mest betydande beslutet har att göra med ansvarsfördelningen, som har varit en av de svåraste frågorna att enas om.
- För den enskilda medborgaren innebär beslutet att den heltäckande servicekedjan kan garanteras från början till slut.
Arbetet med vårdreformen har kantats av många frågetecken som har att göra med att reformen skulle strida mot grundlagen.
- Det slutliga beslutet om de eventuella grundlagsproblemen görs av grundlagsutskottet, säger Huovinen.
Det är meningen att regeringen ska föra vidare sitt reformförslag till riksdagen i början av december, för att det ska träda i kraft ännu under den här regeringsperioden. Innehållet har slipats i styrgruppen sedan mitten av oktober efter att remissrundan hade avslutats.
"Förändringen inte dramatisk"
Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos (SFP), som sitter i styrgruppen som förbereder vårdreformen, säger till Yle Nyheter att man nu löst ett grundlagsproblem.
- Vi har alltså konstaterat att det blir ett grundlagsproblem när det i utkastet fanns en formulering om kommuner och samkommuner. Därför har vi strukit ordet kommun och det betyder att produktionsområdena i framtiden alla är samkommuner och att ingen kommun kan vara producent.
Det ursprungliga förslaget skulle ha gett en viss möjlighet för stora kommuner att också själv producera vårdtjänster.
- Högst fem kommuner i Finland skulle ha kunnat vara producenter, så i sig är den här förändringen inte dramatisk, säger Wideroos.
Har ni blivit av med alla grundlagsproblem?
- Nej det har vi inte, det här är bara en paragraf, och det finns fler som behöver funderas över.
Hur mycket jobb har ni kvar?
- Fram till tisdag eller onsdag, det tror jag räcker till. Det är ungefär den tiden som riksdagen också kräver att vi måste vara klara på, för annars hinner man inte behandla lagen.
Kom ni överens om något annat avgörande i dag?
- Vi diskuterade produktionsområdena ganska mycket, hur många de kan vara, om de ska bygga på nuvarande antal sjukvårdsdistrikt, om de kan vara fler eller färre. Vi är överens om att de inte kan vara hemskt många och att nuvarande sjukvårdsdistriktsindelning kan vara grunden för produktionsområdena.