Fler än var tredje finländare åt antibiotika i fjol, visar en EU-barometer. Användningen av antibiotika har ökat med fyra procent sedan år 2009 då undersökningen senast gjordes.
I fjol skaffade tre procent av européerna antibiotikakurer utan att ha rådgjort med en läkare. Det här är ett problem speciellt i södra Europa, där man köper antibiotika utan recept via bekanta eller från utlandet. Dessutom äter en del gamla antibiotikakurer som har blivit på hälft.
Enligt EU-barometern äter finländarna sällan antibiotika utan lov av läkare.
Många läkare vågar ändå inte säga nej om en patient kräver ett antibiotikarecept. Läkarna skriver också ut antibiotika i onödan, säger Jaana Vuopio som är professor i bakterielära vid Åbo universitet.
- Användningen av antibiotika borde vara överlagd. Det måste vara frågan om en bakteriesjukdom som ger symptom då antibiotika används, säger Vuopio.
I många länder, så som Storbritannien och Frankrike, har användningen av antibiotika minskat tack vare stora informationskampanjer.
Antibiotika i maten
Missbruk av antibiotika är ett problem eftersom det ökar bakteriernas motståndskraft.
Hälsovårdspersonal stöter allt oftare på till exempel E. coli-bakterier som har blivit resistenta mot flera olika antibiotika, visar en färsk rapport från Finres som undersöker medicinresistens bland de vanligaste bakterierna.
Enligt Vuopio kan friska personer utsättas för antibiotika via maten, vilket är ett problem.
- I produktionen av fjäderfä och vid fisk- och skaldjursodlingar utanför Europa används antibiotika för medicinering och för att öka tillväxten hos djuren. Inom EU är det här förbjudet. Det finns också antibiotikarester till exempel i vattnet, säger Vuopio.
Tisdagen är den europeiska antibiotikadagen.
Sarita Blomqvist/Yle Uutiset