I det finska Finland finns det 16 orter där en svensk skola eller svenska klasser bildar grunden för det svenska språkets fortbestånd. På alla språköar är det svårt att få bra personal och få ekonomin att gå ihop. Det här visar tankesmedjan Magmas nya studie.
På de traditionella språköarna, Tammerfors, Uleåborg, Kotka och Björneborg, är intresset för svensk dagvård i vissa fall så stort att det bildats köer. Även många finskspråkiga familjer står i köerna.
Gemensamt för språköarna är brister på resurser. Det är svårt att hitta svenskspråkig personal och att få ekonomin att gå ihop.
Ett annat problem är bristen på aktiviteter för vuxna. 
Utredningsansvarig Björn Sundell presenterade rapporten.Lena Linderborg
Lina Laurent ligger bakom rapporten.
Tankesmedjan Magmas studie ”Svenska språköar och finska utskär” är skriven av Lina Laurent och jämför de 16 svenska språköarnas verksamhet, styrkor och svagheter med varandra.
Rapporten visar att det finns många livskraftiga svenska språköar i Finland. De här språköarna fungerar dels som ambassadörer för svenskt och tvåspråkigt arbete, dels som platser där barn oavsett språklig bakgrund får en möjlighet att få dagvård och gå i skola på svenska.
Enligt Magma ligger ofta endast ett få tal personer bakom de svenska rummen. Magma anser att det är oerhört viktigt att stöda dessa personer för att svenska rummen inte ska försvinna.
Rapporten tar också upp finskspråkiga språköar i svenskspråkiga områden. Här är problemen inte lika stora som på svenska språköar, anser tankesmedjan. Orsaken är att det finskspråkiga Finland ligger så nära. Ett undantag är ändå Åland, där finska språkbad, modersmålsinriktad finska och hemspråksundervisning saknas. Enligt Magma känns det här som ett minne från förra århundradet.