Den nya socialvårdslagen som trädde ikraft vid årsskiftet hjälper utsatta barnfamiljer att få hjälp i ett tidigare skede. Avsikten med lagen är att sänka tröskeln för barnfamiljer att ta kontakt och be om hjälp då man sätter krut på det förebyggande familjearbetet.
En rundringning visar att kommunerna välkomnar den nya lagen men också att vissa kommuner är bättre föreberedda än andra.
- Vi har gjort upp en gränsöverskridande handlingsplan som berör alla stadens enheter och där det förebyggande arbetet betonas, säger Maria Andersson som är chef för social- och familjeservicen i Borgå. Det är viktigt att också i ett tidigt skede ta med familjerna i planeringsarbete och lyssna vilka behov de har.
Ett fungerande barnskydd kräver samarbete
Socialvårdslagen träder i kraft stegvis så att från och med den första januari har barnfamiljer i behov av stöd rätt till hemhjälp utan en barnskyddsanmälan. I april träder huvudparten av den övriga lagstiftningen i kraft och ändringarna som gäller den brådskande placeringen inom barnskyddet träder i kraft från början av 2016.
- Det är bra att lagen fokuserar på de tidiga insatserna såsom hemhjälp för de kan ge familjerna det stöd som behövs så att de inte behövs insatser från barnskyddet, säger Korsholms socialdirektör Alice Backström. Ibland räcker det att ge familjerna och föräldrarna ett tillräckligt stöd för självhjälp att de klarar att fortsätta vardagen utan mer hjälp.
Enligt Backström måste kommunernas enheter och personal senast nu inse att barnens välmående är allas ansvar och inte enbart specialisternas inom barnskyddet.
- Då familjerna väl blir ett barnskyddsfall är det i många fall försent och vi ser att det skulle ha varit bra med tidiga åtgärder, säger Backström. Om lagen kan underlätta och få till stånd ett bättre samarbete mellan bildningsväsendet, socialsidan och familjevården är det något alla vinner på i längden.
Oklart om kommunerna har råd
Regeringen beslöt under budgetmanglingen i september 2014 att reservera 16 miljoner euro för de förändringar som lagen kräver. En beräkning visar att det krävs cirka 32 miljoner euro för att ro lagen i hamn så kommunerna förväntas skjuta till det resterande beloppet.
Frågan är om kommunerna som redan nu har en mycket trängd ekonomisk sits har pengar att satsa på den här sortens verksamhet trots att lagen så kräver.
- Nej jag tror inte att det finns pengar för den här sortens verksamhet utan vi måste lösgöra resurser genom samarbete och omorganiseringar, säger Raseborgs socialservicechef Eivor Österlund-Holmqvist. Kommunernas budgetar är redan nu hårt pressade och jag vet att åtminstone här i Raseborg har vi inte reserverat extra resurser för de här åtgärderna.
Förebyggande åtgärder sparar pengar
En som vunnit på att satsa på förebyggande åtgärder är Reso stad som är något av en föregångare vad gäller förebyggande familjevård.
I tre års tid har staden jobbat hårt med att erbjuda olika sorters förebyggande hjälp för familjer i behov av stöd och hjälp. Under samma tid har antalet barnskyddsanmälningar gått ner med en tredjedel samtidigt som staden har lyckats spara 1,5 miljoner euro inom barnskyddet.
Läs också:
Pressmeddelande: Socialvårdslagen ökar lågtröskeltjänsterna
Satsning på förebyggande famijearbete gav resultat