Borta bra men hemma bäst. Det är regeringens linje när det gäller äldrevård. Tanken är bra men fungerar inte i praktiken anser äldrerådets ordförande i Pargas.
Fler äldre ska vårdas i sina hem och färre på anstalt. Regeringens mål är att endast 2-3 procent av de som är äldre än 75 ska bo på institution 2017. Det kunde spara 300 miljoner årligen. Men enligt Gun Sirén, äldreomsorgschef i Pargas, handlar det inte bara om ekonomi, önskemålet att bo hemma kommer också från de äldre själva.
- Vi ser en trend att fler äldre väljer att bo hemma så länge som möjligt och önskar service till hemmet, säger Sirén.
Utrymmesbrist i Nagu största utmaningen
I Pargas beslöt stadsfullmäktige i december att rösta ner ett förslag att lägga 10 000 euro till planeringen av ett nytt serviceboende. På samma möte beslöt fullmäktige att minska antalet platser på Malmkulla bäddavdelningen från 55 till 50. Enligt Sirén är behovet av serviceplatser under kontroll för tillfället.
- Kön rör på sig hela tiden men just nu ser det ganska bra ut. Som situationen är nu har vi bara en person som köar direkt från hemmet. Däremot har inte alla fått den plats de önskar, säger Sirén.
För tillfället köar ungefär tio personer bort från Malmkulla och störst är trycket på platser i Nagu. Vid Grannas serviceboende behövs fler platser och Furubostiftelsen, som äger de radhus som ligger i direkt anslutning till Grannas, har stora ekonomiska problem. Utrymmesbristen i Nagu får konsekvenser får äldreomsorgen i hela Pargas stad och många äldre har fått en plats på ett serviceboende på annan ort än där de har bott.
- Vi försöker gå till mötes men det lyckas inte alla gånger och alla har inte fått den plats de önskar.
Sirén är medveten om att det här är ett problem, inte minst för de anhöriga som måste åka långa vägar för att hälsa på sina nära och kära. Staden har försökt gå till mötes och låter därför de som önskar en plats på en specifik ort vara kvar på kölistan trots att de redan fått en plats vid ett annat serviceboende.
Det finns en gräns på hur länge man kan bo hemma
Enligt äldreomsorgschefen kommer alltså initiativet till att bo hemma ofta från de äldre själva. Stina Engblom Colliander som fungerar som äldrerådets ordförande i Pargas håller inte med.
Att det satsas resurser på öppenvården tycker Engblom Collinder är bra. Men inte om det betyder att man tar resurser från institutionerna.
- Vi måste bygga ut både och. Det måste finnas alternativ. Hemvård är bra och det finns de som får besök fyra, fem gånger per dag och på natten. Men det kommer en gräns då hemvården inte räcker till. Är man rörelsehindrad, inte klarar att äta själv eller gå på toaletten och inte kommer ihåg när man senast fick besök då går det inte längre. Då måste den äldre få komma till ett socialt sammanhang med andra människor och där det finns personal dygnet runt, slår Engblom Colliander fast.
Många som behöver en plats
Pargas stads uppgifter om att endast en person står i kö för en plats vid ett serviceboende ger Engblom Colliander inte mycket för. I sin roll som äldrerådets ordförande kommer hon ofta i kontakt med oroliga äldre och anhöriga.
- Uppgifterna går i kors. När man talar med tjänstemännen får man höra att kön varierar och att behovet inte är stort. Sedan får jag kontakt med de som berättar att de står i kö och att situationen är hopplös.
Enligt Engblom Colliander är också kön missvisande eftersom det finns många äldre många äldre som skulle behöva en plats som inte lämnat in en ansökan. I många fall är det de anhöriga som är oroliga medan den äldre själv vill klara sig hemma. Engblom Colliander sticker inte under stol med att det är ett stort steg att flytta från hemmet och tycker att mycket borde göras för att göra steget lättare.
- Här skulle det vara viktigt att hemvårdarna tog med sig den äldre till serviceboendet och visade upp vilka olika alternativ det finns och på det sättet hjälpa dem komma över tröskeln. För det är en tröskel att flytta från eget hem till ett serviceboende men vi vet också att många som flyttat levt upp och fått ett bättre liv.
Meningsfull tillvaro viktigt
Engblom Colliander lyfter också fram vikten av att göra tillvaron på serviceboendet meningsfullt. Enligt henne är det inte i första hand fråga om resurser utan om attityder.
- Det finns många sätt att ändra vårdkulturen på servicehemmen utan större resurser och det görs redan mycket på den här fronten, säger Engblom Colliander och nämner bland annat Gustafsgårds åldringshem i Helsingfors där man satsat på att aktivera de boende och A-studios program Hoivakoti kuntoon i Yle 1 som går ut på att förbättra vårdkulturen på olika vårdhem runt om i Finland.
- Det gäller framför allt att ändra attityderna och skapa en vi-känsla. Det är viktigt att de boende känner sig delaktiga och att de behövs. Det tråkiga med att bli gammal är känslan av att inte längre behövas så det gäller att ta tillvara varje boendes kapacitet. Vi-känslan är A och O.
- Måttstocken för ett bra serviceboende borde alltid vara om tjänstemännen och de anställda själva vill flytta in. Då vet man att det är ett bra äldreboende, konstaterar Engblom Colliander.
Läs också:
Så här minskade åldringshemmet på sängliggandet
Anhörig: ge vårdarna det stöd de behöver