Förordningen ställer hårda krav på den psykiatriska jourverksamheten. Det berättar Hasse Karlsson, överläkare för vuxenpsykiatri vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. 
I förordningen sägs bland annat att patienten ska ha tillgång till laboratorieundersökningar och somatiska (kroppsliga) konsultationer under jourtid. Patienterna ska också erbjudas möjligheten att inleda frivilliga behandlingar under jourtid.
Det här har varit svårt att ordna på de olika enheterna inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.
- Jag tror att det är en ganska stor förbättring. Vi har ju haft jourhavande läkare på olika enheter. Problemet är att man inte har haft tillgång till laboratorieundersökningar och att enheterna inte har haft möjlighet att behandla patienterna utanför tjänstetid, säger Karlsson.
Enligt Karlsson kommer två psykiatriska sjukskötare att jobba på jouren dygnet runt. Vid behov kommer också en eller fler jourhavande läkare att finnas på plats.
Många söker hjälp
Behovet av psykiatrisk vård är stort. Exempelvis har antalet patienter med depression ökat.
- Om jag jämför dagens situation med hur det var på 1980- och 90- talen så är antalet patienter tio gånger högre. Resurserna har ändå inte ökat, säger Karlsson.
Det är också viktigt att patienter med psykiska sjukdomar behandlas på samma sätt som de, som har fysiska sjukdomar. Det finns fortfarande ett visst stigma över psykiska sjukdomar. Därför skulle det behövas enheter som specialiserar sig på vissa sjukdomar, såsom ätstörningar och neuropsykiatriska sjukdomar, säger Karlsson.
Resursbristen ett gissel
Kärva ekonomiska tider betyder ändå att en resursökning inte är att vänta, tror Karlsson. Istället gäller det att effektivera verksamheten.
- Det betyder kortare psykoterapier och att mediciner används på ett effektivare sätt, konstaterar Karlsson.
Också inom den psykiatriska sjukvården talas det om att satsa mer på öppen vård och minska på anstaltplatser. Det här är en bra sak anser Karlsson.
- Det är ett bättre sätt att använda resurser. Man satsar på personal, inte väggar. Behovet av sjukhusvård har minskat, sjukhusvistelserna har blivit kortare och behandlingarna effektivare. Därför kan vi flytta över resurser från sjukhus till öppen vård, konstaterar Karlsson.