På B-galleria i Åbo hänger som bäst fotografier av kroppar och vardagliga föremål. Då man ser på bilderna mera noggrant visar sig Toikka-fågeln vara gjord av makaroner och bysten en mans lurviga bak. Konstnären Fredrika Biströms tvättstuga är öppen.
– Jag tycker om det praktiska tänkesättet, i tvättstugan får egentligen estetiken inte vinna utan det praktiska vinner, säger Fredrika Biström om sin utställning Tvättstuga/Kodinhoitohuone.
Tvättstugan blev ett nyckelord för Biström, en konstnär som ofta har tagit sig an frågor om normer, makt, pengar och sociala rättigheter, då hon arbetade med bilderna på utställningen. De hänger samman med det praktiska livet, det som alla människor har att göra med och med vardagens små förskjutningar; en liten fläck på kläderna som man vill tvätta bort eller sanden i skorna som man inte vill hälla ut i vardagsrummet.
Det sociala undanstoppandet
Biström verk verkar fråga vad det är vi väljer att dölja, hon undersöker de verktyg som vi använder oss av i våra sociala sammanhang. I den här utställningen fokuseras kroppen på ett sätt som lekfullt lurar den betraktande blicken.
– Man är ju en gående image för sig själv, speciellt i sociala medier, man polerar den bild man vill ge av sig själv. Det tycker jag att är både bra och dåligt.
Smutsen och fulheten
Bilderna som hänger i den här tvättstugan är väldigt fint gjorda och välkomponerade. Sjasket i söndriga tånaglar eller smuts på kroppen är plötsligt inte fult alls. Utställningen diskuterar vår kulturella uppskattning för det sköna och rädsla för det fula. Bilderna förmedlar att fulhet inte är något att vara rädd för, det fula handlar om hur ett objekt ser ut i något visst sammanhang. Då det förbyts är fulheten också försvunnen.
– Det skall finnas möjlighet att inte fixa till sig varje dag och det skall vara lika okej att också göra det; att gå med gummistövlar in i en boutique. Men så finns det också den synen, att försöka vara stilig och ren är ett sätt att visa respekt. Det finns inget rätt svar på när man är tillräckligt stilig och därför är det här så intressant, funderar Biström, som gillar att leka med betraktarens blick.
Skåran och skinkan
Den manliga skinkan i bh leker med den sociala och den heterosexuella blicken. Den håriga röven blir en byst om man går längre ifrån verket.
– Skåran finns i åtminstone i tre av bilderna. Den är en välkomnande famn och i vissa fall också sexuellt upphetsande, där man kan dyka in och där finns något jättehärligt. Men det är också en markör ovanför vardagen, det är fest och fint; en person som på något sätt vill öppna sig för dig. Det är spännande att leka med skåran som anses sitta mellan heterokvinnans bröst men den kan finnas varsomhelst, också på en lurvig mansbak.
Fredrika Biströms utställning tvättstugan hänger i B-galleria i Åbo fram till 31.1.15.