Fem flickor sitter i soffan med sina splitternya pekplattor och planerar redan sina första tankekartor och filmer.
Cecilia Hedberg, Sara Laihinen, Therese Ålgars, Selma Strandberg och Tilda Lindroos går i klass 3-4A i S:t Karins svenska skola. De är den sista klassen att få personliga plattor, men bland de allra första i Finland.
- Det kommer att bli mycket lättare i skolväskan, då vi har en lärplatta och inte så mycket böcker. Man kan lätt ta med den vart som helst, men sedan kan den också vara lätt att tappa bort. Jag vill börja spela skolspel i matematik, säger de nästan i mun på varandra.
I S:t Karins svenska skola har alla 133 elever nu en egen pekplatta. Efter Pojo kyrkoby skola är den en av första skolorna i Finland där alla elever har en egen lärplatta, som den heter i skolan. 
Färre böcker- fler pekplattor
Skolan har i mer än två år ivrigt arbetat för att föra in den personliga plattan i undervisningen, men det har ändå skett stegvis så att alla lärare har hunnit fortbilda sig, och elever och föräldrar har i god tid hunnit anpassa sig.
Pengarna har tagits ur skolans egen budget, så att man har köpt färre böcker. Istället för dyrare arbetsböcker i modersmål och matematik har skolan köpt applikationer till plattorna. Förlagen har förstås märkt det här, och de erbjuder allt mer elektroniskt material för lärarna och eleverna.
Fortbildning viktigt
Det finns andra skolor där läsplattorna har introducerats alltför snabbt, utan att lärarna sedan har kunnat utnyttja dem i undervisningen. Därför har lärarna också fått gedigen fortbildning och man har gjort studiebesök till föregångsskolor i Sverige.
- Lärarna planerar undervisningen så att lärplattorna är ett verktyg, säger klassläraren Linn Österås. Men visst skriver vi också för hand, och vi har fortfarande böcker i en del ämnen.
De fem flickorna intygar också att deras skrivstil är vacker, och att de också klarar av att läsa brev som deras mor- och farmödrar skriver.
Eleverna ivriga!
Det märks att eleverna är ivriga att använda appar, kamera och videokamera i undervisningen. Eleverna gör bland annat en bok med text, bilder, ljud och videofilmer där de exempelvis ska berätta om sin hobby, genom att banda in en kort berättelse. 
- Vi tror allt mera på att det är eleverna själva som ska vara aktiva i sin inlärningsprocess, att det är de som ska skapa sitt material, och vi lärare är där som handledare.
Men eleverna behöver också eget utrymme då de har fått sin uppgift. En del jobbar bäst i klassrummet, andra ligger i en soffa eller på kuddar på golvet.
- Om man ska läsa in en berättelse kan man behöva så mycket lugn och ro att man låser in sig på toaletten, förklarar Österås. Där hittade jag i dag en elev som gjorde sina uppgifter.
S:t Karins stad har sett till att det finns wifi i alla stadens skolor, så att det går att utnyttja lärplattorna.
Läs också: Stor iver i Pojo över lärplattor i skolan
Pojo kyrkoby skolas blogg
Artikeln är korrigerad 21.1.2015 kl.11.00. I den ursprungliga artikeln stod det att S:t Karins svenska skola torde vara den första skolan Finland där alla elever har en egen lärplatta