”Vi fokuserar för mycket på mat”

Mat är inte längre något som bara ska göra oss mätta. Vi blir överösta med matprogram och rekommendationer om vad vi ska och inte ska äta.

I värsta fall är rekommendationerna dessutom motstridiga. Maten har för vissa blivit en stressfaktor.

Kostrådgivare Nina Westerback.Yle/Karin Filén

- Det kommer ju så mycket olika information nu när myndigheternas information delvis är i konflikt med allt annat vi hör. Till exempel att det ska vara äkta smör och grädde, det strider mot myndigheternas råd som är mera för lätt fett och man tycker att mättat fett är skadligt. Bland annat det här är säkert en konflikt många känner, säger kostrådgivare Nina Westerback.

Matmani

Psykolog och psykoterapeut Ulrica Segercrantz jobbar bland annat med personer som har olika typer av ätstörningar. Hon följer med intresse med hur stor roll maten har fått i vår vardag och har ur en psykologisk synvinkel funderat på vad som händer i samhälle när kost och välmående blir överdrivet centralt.

- Man kan tala om hysteri eller kanske snarare mani. Jag läste här nyligen om någon som sa att när man börjar koncentrera sig för mycket på mat och det blir en central funktion i vårt samhälle så är det ett första tecknen på att samhället håller på att rasa ihop, säger Segercrantz.

Hon tillägger att det låter lite dramatiskt men att det kan ligga något i att när välfärden blir så hög att man bara kan koncentrera sig på lyx inom mat, det vill säga antingen hur bra man äter eller hur hälsosamt man äter, så är det kanske ett tecken på att någonting håller på att gå fel i vårt samhälle.

Man kan tala om hysteri eller kanske snarare mani kring mat

Den överdrivna fokusen på mat tar enligt Segercrantz bland annat uttryck i en stor självcentrering. Man börjar iaktta sig själv mer och koncentrera sig på sitt utseende. Manin kring mat har enligt Segercrantz också lett till en ökning av ortorexi, en överdriven fixering vid en hälsosam livsstil.

- Sociala medier påverkar också och gör att det här sväller mer än tidigare, konstaterar Segercrantz.

Pressen kring mat och matlagning påverkar enligt Segercrantz främst människor med dåligt självförtroende och unga människor som ännu utvecklas och vars personlighet och identitet inte ännu är så självklar.

Matfostran gynnar barn

Samtidigt som de vuxna försöker hänga med i mattrenderna, dieterna och de ekologiska rekommendationerna för råvaror, märker bland annat daghemmen att barn är vana vid en allt ensidigare kost.

- Vi vet egentligen ganska lite om hurdan mat barnen får hemma. Ibland märker man ändå att vanlig husmanskost som en ordentlig köttsås eller ärtsoppa kan kännas främmande för barnen, säger barnskötare Tiina Hyle på Lasarettsgatans daghem i Åbo.

Här har man använt matfostringsmetoden Sapere. Metoden går ut på att barnen inte bara ska äta mat och råvaror utan vara nyfikna och använda alla sina sinnen. Idag får Hyles grupp känna, lukta och smaka på morötter, blomkål och tomater. Resultaten av metoden är enligt Hyle tydliga.

- Vi har barn som har svårt att smaka på maträtter. De barn som har varit med här några år nu på dem märker man däremot att de äter bättre. De har blivit modigare, de vågar smaka på mer, säger Hyle.

Föräldrarna har också märkt en skillnad.

Ta istället ett mellanmål på vägen till butiken eller när du kommer hem och laga sedan middag i lugn och ro

- Hemma har de märkt det genom att det har blivit så att föräldrarna har börjat göra mera grönsaker och sallad hemma, eftersom barnen har pratat att undrat varför de inte har sallad hemma när de får det dagligen på dagis, säger Hyle.

"Undvik mitten av butiken"

Kostrådgivare Nina Westerback har några goda råd för hur man kan undvika stress när man handlar mat.

- En bra tumregel är att man ska följa kanterna av butiken. Där finns allt det färska som tas in i butiken dagligen. Om man behöver något från mitten, kanske någon torrvara som ris eller havregryn så lär man sig var det finns, men annars kan man ganska bra undvika hela mitten av butiken, säger Westerback.

Dessutom rekommenderar hon att finländarna släppar tanken om att middagen ska ätas klockan fem eller sex.

- Många är jätte hungriga när de går och köper mat. Ta istället ett mellanmål på vägen till butiken eller när du kommer hem och laga sedan middag i lugn och ro, på så sätt undviker man stressen, säger Westerback.

Läs också om hur vi slänger bort stora mängder ätbar mat varje år:
Miljoner kilo ätbar mat på soptippen

Mer om Sapere-matfostran hittar du här: Sapere - genom sinnena till matens värld
Kostrådgivare Nina Westerbacks blogg:Tosi ruoka - Riktig mat