Finland borde noggrannare utreda effekterna av biståndsarbetet. På det här sättet skulle man förbättra förståelsen för vilka faktorer som kan vara avgörande för hur biståndsprojekten lyckas.
- I Finland gör man väldigt mycket processutvärderingar,det vill säga, utredningar kring hur projekten genomförs. Istället borde man titta på och studera effekterna av biståndet. Hur använde människorna de här resurserna? Fanns det några bieffekter eller uppnådde man de resultat som man väntade sig att man skulle uppnå?
Det säger Susanna Sandström som i sin doktorsavhandling har utrett biståndets effekter ur olika perspektiv, bland annat inom ett utvecklingsprojekt riktat till fattiga bönder i Mocambique, som finansierades av den finska staten.
Susanna Sandström med medarbetare i forskninsprojektet i Niger.Susanna Sandström
Projektet ville lära bönder använda nya jordbruksmetoder, mer resistenta grödor och gödsel, med tanken att förbättra deras matsäkerhet. Men projektet lyckades inte som det var tänkt. Första året använde sig bönderna av de nya metoderna, men då torkan slog till under följande år, valde bönderna att återgå till de gamla metoder för att kunna garantera sin överlevnad, och de nya metoderna lades åt sidan.
Sandström var också involverad i ett annat projekt i Niger, där FN:s matprogram WFP testade hur människors matsäkerhet påverkades genom att antingen ge dem färdiga matpaket eller pengar, så att de själva kunde skaffa mat. Försöket visade att det traditionella matpaketet hade större genomslagskraft. Eftersom människorna var så fattiga, hade de många andra problem utöver matanskaffning, så de föredrog att få de färdiga paketen. Förutom att deras kost blev mångsidigare så behövde de inte oroa sig för fluktuerande matpriser, eller fundera över vilka andra behov som eventuellt borde täckas med hjälp av pengarna de fått.
Det är därför som det är viktigt att utvärdera biståndsprojektet, eftersom det som man ofta vill åstadkomma med projekten kanske inte alltid förverkligas som man tänkt.
- Visserligen går det inte att dra generella slutsatser utgående från enskilda biståndsprojektet, men genom att se vilka faktorer som är avgörande i de enskilda fallen, kommer man ändå närmare olika typer av kunskap som kan vara värdefull inom andra projekt.
Större biståndprojekt svåra, men värdefulla att utvärdera
Susanna Sandström.Yle/Annika Holmbom
Men utvärderingen ska heller inte drivar av en jakt på resultat. Mycket av det moderna biståndet är mycket svårt att utvärdera. Det är vanligt i dag att olika givarländer bidrar till större projekt eller program, och då kan det vara svårt att avgöra vilken effekt till exempel det enskilda finländska bidraget hade.
- Det kan till exempel vara frågan om ett biståndsprojekt där flera länder bidrar till att understöda större helheter som till exempel hälsovårdssektorn i ett land. Eftersom effekterna inte direkt går att påvisa i siffror betyder det ändå inte att biståndet inte skulle ha någon effekt.
Dylika internationella program har visat sig ha goda effekter på sikt, eftersom mottagarlandet i det här fallen har större möjligheter att påverka hur pengarna används utgående från de egna förutsättningarna och värderingarna.
- Eftersom vi inte kan styra utveckling, utan endast bistå den, ger de här de bästa förutsättningarna för att lyckas. Det gäller att ha tålamod. Bra effekter kommer långsamt. Om vi bara väntar på snabba effekter, kanske vi satsar på fel saker som inte alls gynnar det land vi försöker hjälpa.