Litteraturvetarnas undervisning skärs ner, självstudierna ökar och grundkurser slås ihop så att exempelvis musikvetare läst kartografi. Studerande berättar för Fixa högskolan om hur Åbo Akademis sparprogram har slagit till mot humanistiska fakulteten.
Åbo Akademi skall spara in fyra miljoner euro fram till slutet av 2016. Just nu sitter Åbo Akademi i samarbetsförhandlingar med personalen. Inom kategorin undervisande och forskande personal skall 25 personer gå. Fixa högskolan har fått flera tips av studerande vid humanistiska fakulteten om att utbildningen lider.
Allt fler läskurser inom litteraturvetenskapen
Litteraturvetenskapen vid Åbo Akademi har fått offra ett lektorat och fler gästföreläsare. Just nu har ämnet en professor och en och en halv universitetslärare. Studerande Ylva Vikström som är inne på sitt femte studieår tycker att sparkraven har drabbat litteraturvetenskapen extra hårt.
– Vi har betydligt färre kurser eftersom vi har mindre personal än detta ämne borde ha i och med att lektorstjänsten inte blev tillsatt, säger Ylva Vikström.
Kurser som tidigare grundade sig på föreläsningar läser studerande nu på egen hand.
– Vi hade ofta kurser som hölls av externa gästande lärare men i och med att Åbo Akademi har anställningsstopp så blir inga sådana kurser heller av. Litteraturvetenskap är ett litet ämne med få anställda så systemet bygger på att vi ska kunna köpa in föreläsare, säger Ylva.
Levande samtal faller bort
Även om läskurserna kan vara innehållsrika och informativa, faller det levande samtalet bort.
– Litteraturvetenskap handlar också om att kunna analysera och tänka vidare kring det som man har läst. Det är mycket svårare om du sitter ensam med en hög böcker än om du sitter i ett seminarierum med andra studerande och en erfaren lärare som kan leda en diskussion. Då kan du få upp ögonen för saker som du inte skulle ha insett på egen hand, menar Ylva.
Enligt Ylva Vikström har undervisningspersonalen vid litteraturvetenskapen alltför mycket att göra.
– Lärarna är helt sönderstressade och har för mycket att göra. De är helt enkelt för få, anser Ylva.
Fler ämnen delar på samma grundkurs
Sparkraven har också påverkat andra ämnen inom humanistiska fakulteten. På flera håll har grundkurser för enskilda ämnen slagits ihop till gemensamma kurser. Då studerande i historia delade grundkurs med ämnet konsthistoria handlade föreläsningarna just om konsthistoria. Linda Javén är första årets studerande och upplever att hon missar mycket i och med hopslagningarna.
– Det är inte frågan om att det skulle ha varit ointressant eller dåligt att läsa konsthistoria men det kändes inte riktigt som en grundkurs i historia.
Lisa Forss studerar musikvetenskap för andra året och fick gå en grundkurs i kartografi, som handlade om uppkomsten av kartor.
– Då funderade jag nog vad jag använder den kunskapen till inom musikvetenskap. I princip understöder jag idén med att man har en allmän kurs för kulturämnen eftersom det är liknande saker som vi går igenom, men man borde anpassa den lite mer. Litteraturvetare, konstvetare och musikvetare kanske ändå inte kan sitta på exakt samma föreläsning, påpekar Forss.
Bromsar studierna
Sparkraven går illa ihop med ambitionen att utexaminera studerande i snabbare takt. Linda Illman som studerar litteraturvetenskap berättar att sparkraven och det tunna kursutbudet har bidragit till att hon inte har fått ihop tillräkligt med studiepoäng under hösten.
– Jag har blivit passiv och studiemotivationen har lidit. Jag förstår att man inte kan erbjuda föreläsningskurser om det inte finns pengar. Jag måste helt enkelt hitta motivationen för läskurserna. säger Linda Illman.
– Jag vet inte om det direkt har att göra med den svåra ekonomiska situationen Åbo Akademi befinner sig i, men jag har nog funderat på att börja studera vid någon annan högskola, säger Linda Illman.
Humanister har svårt försvara sig
Fixa högskolan
Studerande som Fixa högskolan pratar med är oroliga över hur pengarna fördelas mellan Åbo Akademis fakulteter. Ylva Vikström understryker att ett humanistiskt ämne inte fungerar likadant som ett naturvetenskapligt ämne.
– Det är en rejäl snedfördelning på gång. Kemisterna får pengar för att skriva sin Pro gradu-avhandling av företag och på humanistiska fakulteten har vi inte ens professorer i alla våra ämnen. Det är jättesorgligt att läget för Åbo Akademi är som det är, säger Ylva.
Många humanister upplever att de jämnt och ständigt måste berättiga sin existens.
– Vi har ju inget kommersiellt värde. Kultur är allmänviktigt för människorna men vi kommer inte fram till något nytt som vi kan sälja. Vi skapar inte nya produkter. Speciellt då det är dåliga tider måste vi förklara vad vi gör och vilken nyttan är, säger Martin Ahlö som studerar musikvetenskap.
Viktigt att de studerande håller ihop
Linda Javén som studerar historia för första året har på eget bevåg startat studiecirklar för att underlätta situationen. Det blir lättare att gå igenom mycket material tillsammans. Också Frida Wickholm säger att studiekompisarna blir allt viktigare.
– Det är med dem som man löser problem talar om stressen, det har blivit jätteviktigt att ha en god sammanhållning, säger Frida Wickholm som studerar fjärde året.