Det är svårt att se vad ett register över etniska minoriteter i Finland skulle behövas till. Jag ser inte vad det skulle tillföra för nytt utöver den information som redan finns, säger Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi.
Det var sannfinländarnas riksdagsman, Olli Immonen, som i onsdags föreslog att man vart femte år kunde bokföra befolkningen i Finland utifrån deras etniska tillhörighet.
Immonen nämner bland annat finnar, finlandssvenskar, samer, asiater som exempel på olika etniska grupper. Genom registrering kunde man bättre beakta de olika grupperna i det politiska beslutsfattandet, menar Immonen och nämner Storbritannien och USA som exempel på länder där registrering redan förekommer.
Suksi har svårt att se poängen.
- Redan nu samlar befolkningsregistercentralen uppgifter om individens språk. Både gällande nationalspråken, finska och svenska, och om samiska och andra språk som man anger sig tala. Så i den utsträckning som språk definierar etnicitet insamlas redan nu information.
Grundlagen ställer inga direkta hinder för insamling av uppgifter kring etnicitet, men då måste syftet vara konstruktivt. Samtidigt uppstår frågan om vem som definierar etnicitet och hur.
- Etnicitet är är inget entydigt begrepp. Man kan tänka sig att samla in uppgifter till exempel av språkliga orsaker och för att dimensionera offentlig service. Men då bör man minnas att dylika uppgifter inte kan användas i ett negativt syfte i förhållande till olika grupper. De måste användas på ett sätt som är förenligt med grundlagens sjätte paragraf, den som förbjuder diskriminering på etnisk grund, säger Suksi.