- För Pargas och Kimitoöns del innebär det att kommunerna måste söka större samarbetsformer, säger Göran Honga som är medlem i arbetsgruppen.
Som enskilda kommuner har Pargas och Kimitoön alltså inte tillräckligt stort invånarantal för att få sköta bashälsovården själva. Ifall de åboländska kommunerna inte går ihop betyder förslaget att hälsovården i Pargas och Kimitoön sköts från Åbo.
I Åbotrakten är Åbo, Reso och S:t Karins de kommuner som är tillräckligt stora för att får ordna bashälsovården själv.
Nämnd ska ansvara för den gemensamma hälsovården
Arbetsgruppen föreslår att en särskild nämnd grundas i Åbo som ska ansvara för social- och hälsovårdsfrågor i de kommuner som inte själva kan ordna sin bashälsovård.
I den nya modellen arrangeras social- och hälsovårdstjänsterna i så kallade social- och hälsovårdsområden. De ansvarar för så väl socialvård som basservice och specialiserad sjukvård.
Social- och hälsovårdsområdena kommer att vara 25 till antalet. Tanken är att alla kommuner tillhör ett område. Social- och hälsovårdsområdena leds av en ansvarskommun med minst 50 000 invånare och ansvarskommunen ansvarar för specialsjukvården i området.
Två stora områden i Egentliga Finland
I Egentliga Finland föreslås två social- och hälsovårdsområden; ett kring Åbo och ett kring Salo.
Över social och hälsovårdsområdena finns fem specialupptagningsområden i hela landet som tryggar jourtjänster, krävande socialvård och specialiserad sjukvård. Den mest krävande specialsjukvården arrangeras av universitetssjukhusen.
Social- och hälsovårdsministeriet skickar nu ut arbetsgruppens förslag på remiss till kommunerna och kommunerna har tio veckor på sig att svara. Lagförslaget kommer att ges till riksdagen i april.
Den nya lagen träder i kraft 2015. De nya social- och hälsovårdsområdena inleder sin verksamhet senast i början av 2017, enligt förslaget.