Utkastet till social- och hälsovårdsreformen som presenterades på torsdagen får ett blandat mottagande i Åboland. Det finns både goda och dåliga sidor med alternativen som presenterades, säger de åbolänningar som Yle Åboland talat med.
Enligt utkastet har varken Pargas eller Kimitoön möjlighet att styra över bashälsovården i framtiden som självständiga kommuner. Istället är det en kommunsamgång mellan kommunerna som gäller eller så flyttas beslutanderätten över bashälsovården till Åbo.
Pargasbon Marja-Leena Isaksson ser samarbetet med Åbo som problematiskt.
- Nog blir det sämre, avstånden blir längre. Vi har haft bra lokal service här fast köerna är längre men nog är köerna längre i Åbo också.
Pargasbon Bertel Lindblom har själv inget emot samarbetet med Åbo men hur det skulle fungera i praktiken är svårt att säga.
- Jag är i bra skick och kan åka till Åbo men det finns de som inte är så intresserade av att ta sig till Åbo och hur det börjar fungera där vet ingen ännu.
Arbetsgruppen, som presenterade utkastet till den nya social- och hälsovårdsreformen, håller fast vid att kommunerna måste ha minst 20 000 invånare för att få ordna bashälsovården.
Som enskilda kommuner har Pargas och Kimitoön alltså inte tillräckligt stort invånarantal för att få sköta bashälsovården själva. Ifall de åboländska kommunerna inte går ihop betyder förslaget att hälsovården i Pargas och Kimitoön sköts från Åbo.
SFP:s Niklas Guseff är ordförande för Kimitoöns omsorgsnämnd och ha anser att torsdagens besked är positiv i den bemärkelsen att den ger utrymme för fler än ett alternativ.
- Det viktigaste är att vi har en möjlighet till en annan lösning än att bli direkt underställda Åbo som en värdkommun och i praktiken gå miste om all beslutanderätt gällande bashälsovården.
Guseff får medhåll av SFP:s Merja Fredriksson som leder social- och hälsovårdsnämnden i Pargas. Hon säger att det positiva i utkastet är att man nu har något på papper att gå vidare på trots att frågetecknen är många.