Quantcast
Channel: Åboland | svenska.yle.fi
Viewing all 29436 articles
Browse latest View live

Kedjekrock störde trafiken på Kvarnbron

$
0
0

Tre personbilar krockade på Kvarnbron i Åbo på måndagseftermiddagen vilket grötade till trafiken en stund.

Orsaken till att bilarna körde in i varandra är inte ännu klar, meddelar polisen. Man klarade sig undan med små plåtskador och ingen människa skadade sig.

Uppröjningen efter olyckan störde trafiken en stund men de inblandade bilarna städades snabbt undan och nu löper trafiken igen på som normalt.


Arbis lockar allt fler – gäller att anmäla sig nu

$
0
0

Åbo svenska arbetarinstitut har nästan fördubblat antalet studerande på två år. Rektor Sixten Westerby blickar tillbaka på ett väldigt framgångsrikt år 2014 och påminner att anmälningstiden för nästa års kurser snart går ut.

Radio Vega Åboland: Rektor Sixten Westerby om Arbis fina år

Listen7 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Radio Vega Åboland: Rektor Sixten Westerby om Arbis fina år
Över hälften fler kursdeltagare än 2013 och nästan 80 procent mer jämfört med 2012. Man kan blicka tillbaka på ett mycket lyckat år på Åbo svenska arbetarinstitut.

– Året har varit väldigt framgångsrikt, gläder sig rektor Sixten Westerby. Vi har ökat väldigt mycket då det gäller våra studerande och det är jag väldigt glad över som rektor.

Han riktar ett stort tack till den engagerade och kunniga lärarkåren, och nämner också marknadsföringen som varit mer riktad än tidigare.

– Vi har varit väldigt konkreta och gjort specialmarknadsföringsinsatser till olika målgrupper. Till exempel har baby- och föräldragymnastikens marknadsföring gått via mödrarådgivningen, som vi vet att människor med små barn besöker, säger Westerby.

Sammanlagt sökte sig 1 503 enskilda personer till Arbis under det gångna året och omräknat till kursdeltagare är siffran 2 469, eftersom en och samma person kan delta i flera kurser.

Öppet för alla

Yogakurserna har lockat flest deltagare och av språken har spanskan varit populärast. Också enskilda föreläsningar som Herman Lindqvists besök drog mycket folk. Men det gäller att inte stirra sig blind på de populäraste linjerna, påminner Westerby.

– Arbis uppgift är inte enbart att skapa stora grupper till ett fåtal ämnen, utan vi ska också ha en bredd på det hela. Vår uppgift är ett vara mångsidiga och nå ut till så många som möjligt inom det svenska och tvåspråkiga Åbo med kranskommuner.

Sixten Westerby, rektor för Arbis i Åbo
Rektor Sixten Westerby är väldigt nöjd med året som gått. Sixten Westerby, rektor för Arbis i Åbo Bild: Yle/Johanna Ventus

De med svenska som modersmål utgör ungefär tre fjärdedelar av kursdeltagarna, medan en av sju talar finska. Sammanlagt registrerades 27 olika modersmål under det gångna året.

– Den svenska biten är naturligtvis den största – och det ska den också vara – men vi är absolut inget institut enbart för svenskarna, utan vi är ett institut som är öppet för alla som vill och vågar ta in en kurs med svenska som utgångsspråk.

Förutom språkfördelningen är Sixten Westerby väldigt nöjd med åldersstrukturen. En dryg tredjedel av de studerande är under 30 år, aningen fler mellan 30 och 60 år, och en tredjedel består av över 60-åringar. En jättebra fördelning, anser rektorn, som också ser positivt på att andelen män ökar. I år låg andelen på närmare 30 procent.

Anmäl er nu!

Nu blickar man redan framåt på Åbo svenska arbetarinstitut. Man har kunnat anmäla sig till de flesta kurserna för 2015 i en knapp månads tid och en del kurser har redan långa väntelistor medan det finns gott om platser till andra.

– Jag vet att det finns kurser där många är intresserade men inte ännu anmält sig, så nu gäller det verkligen för annars startar inte kurserna. Man kan inte vänta sig att Arbis har kurser om man inte själv engagerar sig och anmäler sig i tid, säger Westerby.

Anmälningstiden för en stor del av kurserna går ut den 4 januari. Man anmäler sig via Arbis webbplats. För dem som inte har tillgång till internet eller saknar finländskt personnummer gäller det att besöka kansliet på Kaskisgatan 5 den 5 januari.

– Vi ska åtminstone försöka hålla standarden och samma studerandeantal också 2015, säger Westerby. Och om vi ökar ytterligare är det ju bara bra, men jag kan nog garantera att vi inte kommer att öka 50 procent varje år framöver.

Flyttningsrörelserna gynnar få kommuner - se läget nära dig

$
0
0

Varje år är det 270 000 personer som flyttar över en kommungräns i Finland och en stor andel av de här flyttarna går till ett fåtal städer. Under perioden 2009-2013 var det bara var fjärde kommun som hade flera inflyttare än utflyttare.

Se läget i din kommun

Grafiken visar personer som har flyttat mellan två kommuner i Finland år 2013. Invandring och utvandring är inte med i siffrorna. Kartan visar de 30 populäraste flyttsträckorna per kommun, förutsatt att det är fem eller flera som har flyttat den sträckan.

((vis:869358))

De senaste åren har antalet personer som flyttade över en kommungräns legat på kring 270 000 personer. Merparten av kommunerna förlorar invånare på det här och under 2009 till 2013 gick nästan hälften av nettoinflyttningen till fyra städer. Helsingfors, Tammerfors, Uleåborg och Åbo tog tillsammans emot 22 000 personer fler än vad som flyttade bort från städerna. Sämst var läget i Kajana. Där låg nettoinflyttningen (inflyttade minus utflyttade) på minus 1 500 personer under samma femårsperiod.

- Under 2000-talet har flyttningsrörelserna blivit allt fler och flyttningsbenägenheten har ökat i alla åldersgrupper. Det är överraskande då vi numera har betydligt bättre möjligheter att jobba på distans, säger Timo Aro, doktor i statsvetenskap.

Aro har under en längre tid forskat i flyttningsrörelser. Han upplever att det har skett ett skifte i hur människor bestämmer sig för att att flytta.

- Traditionellt har flyttningsrörelserna haft mycket att göra med hårda faktorer så som arbetsplatser och utbildningsmöjligheter. Under 2000-talet verkar ortens rykte och image samt övriga mjuka faktorer har blivit viktigare. Nu frågar sig människor om det finns fritidssysselsättningar, kultur och evenemang. Speciellt bland de yngre åldersgrupperna blir det här allt viktigare, säger Aro.

Utflyttning går att vända

En negativ utveckling behöver ändå inte vara slutet för en kommun. Enligt Aro går det att vända trenden, åtminstone med ett långt eller medellångt perspektiv.

- Ett bra exempel är min hemkommun Björneborg. Under 1980- och 1990-talet var Björneborg en de kommuner i Finland som flest människor lämnade. Från 2005 framåt har inflyttningen varit positiv, säger han.

- Vad gjorde man rätt där?

- Antalet arbetsplatser har ökat, utbildningsutbudet har blivit mera mångsidigt och en ekonomiska utvecklingen har gått framåt. Flyttningsrörelser handlar mycket om människors uppfattning om olika orter. Om människor upplever att en ort har potential syns det ofta snabbt i flyttningsrörelserna, säger Aro.

Kommunerna med mest och minst nettoinflyttning 2009-2013

Mest inflyttning Netto­inflyttning Mest utflyttning Netto­inflyttning
Helsingfors 11 681 Kajana - 1 501
Tammerfors 4 744 Kouvola - 1 226
Uleåborg 3 428 Brahestad - 1 089
Åbo 2 581 Kemi - 1 075
Kuopio 2 123 Kotka - 1 023
Seinäjoki 1 893 Kuusamo - 925
Lahtis 1 821 Salo - 898
Jyväskylä 1 463 Varkaus - 870
Birkala 1 296 Vanda - 843
Tavastehus 1 093 Torneå - 801
Lembois 1 081 Kauhava - 767
Esbo 1 034 Jakobstad - 761
Lundo 854 Jämsä - 729
Nokia 781 Pudasjärvi - 712
Björneborg 665 Siikajoki - 663
Sibbo 652 Kides - 660
Ylöjärvi 633 Alajärvi - 600
Nurmijärvi 549 Nyslott - 599
S:t Karins 511 Rovaniemi - 557
Korsholm 504 Mänttä-Filpula - 539

Allt fler flyttar för jobbens skull

$
0
0

Familjen Mecklin flyttade för drygt tre år sedan från Dalsbruk till S:t Karins, eftersom föräldrarna fick jobb i S:t Karins. Nu bor de i egnahemshus, med mycket skog omkring sig, men med all service inom några kilometer.

- Vår gata och vår stadsdel är som är en liten by i staden. Man har allt nära här, säger Johan Mecklin. I och för sig fanns det nog bra service i Dalsbruk också, men orsaken till att vi flyttade var arbete och att vi kom närmare släkten.

Familjen är ganska typisk. I Finland flyttar folk allt mer från landsbygden och skärgården till städerna. Det visar Svenska Yles genomgång av flyttningsrörelser inom Finland.

År 2013 flyttade 284 fler personer inom landet till S:t Karins än det flyttade bort personer från staden. Nettoinflyttningen var den åttonde största i hela landet, där Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Kuopio var de största vinnarna. Däremot var trenden negativ både för Kimitoön och Pargas.

Det är klart att ett enda år inte berättar hela sanningen, men trenden över lag är att folk vill ha mera service nära sig, och det erbjuds inte längre på alla ställen i glesbygden.

- I Kimitoön kunde Johan inte få fast jobb, och det blev färre och färre elever i skolorna efter att FN-steel i Dalsbruk stängde och folk flyttade bort, säger Päivi Mecklin. Ändå var det svårt när jag insåg att vi faktiskt skulle flytta, för vi trivdes jättebra. Men vi blev snabbt välkomnade och kände oss hemma här också.

Både Päivi och Johan kommer ursprungligen från ännu mindre orter. Päivi från en gård i Mörskom och Johan från byn Våno i Pargas, och det skulle inte kännas rätt att flytta till storstaden och bo i radhus eller höghus.

- Dessutom finns Johans föräldrar i Pargas nu närmare, så det kändes bra att kunna få hjälp både med praktiska saker i huset och med barnvakt, säger Päivi. Men inte skulle jag vilja flytta så hemskt ofta längre. Med barnen har man rotat sig på ett annat sätt, och det tar alltid lite tid att skaffa ett nytt socialt nätverk.

TS: Turun seudun rakennustekniikka säger upp

$
0
0

Bolaget Turun seudun rakennustekniikka, som ägs av Åbo stad, säger upp 19 anställda. Det skriver Turun Sanomat på sin webbplats.

Samarbetsförhandlingarna inleddes i oktober.

Bolaget sköter bland annat underhålls- och renoveringsarbeten av byggnader.

Orsaken till uppsägningarna är att Åbo stad inte längre köper lika mycket tjänster av sina bolag som tidigare. Istället har de här tjänsterna konkurrensutsatts.

Stadsstyrelsens koncernsektion gav bolaget tillstånd för permitteringar och uppsägningar på sitt möte i december.

Nyhetsåret i Åboland 2014

$
0
0

Vilka rubriker minns du bäst från året som gått? Vi har sammanställt de mest lästa artiklarna under 2014.

Mohammad Azizi, Åbopolitiker (2014)
Mohammad "Muhis" Azizi Mohammad Azizi, Åbopolitiker (2014) Bild: Privat
kyrkbackens skola i nagu
Att Kyrkbackens högstadie stannar kvar i Nagu gladde många. kyrkbackens skola i nagu Bild: Yle/Johanna Ventus
STX i Åbo
Varvsbolaget Meyer Turku och Tallink Grupp har undertecknat ett intentionsavtal. Beställningen ger varvet 2 000 årsverken. STX i Åbo Bild: Yle/Linus Hoffman
Vindkraft
Vindkraft Bild: Marnie Burkhart. Fancy.
MC-Patch, åbo akademi
En ny metod för att läka kroniska sår har utvecklats av forskare vid Åbo Akademi. MC-Patch, åbo akademi Bild: Åbo Akademi
Berg sprack i Dragsfjärd 2014
Hettan fick berget att spricka på Långören i Dragsfjärd i slutet av juli. Berg sprack i Dragsfjärd 2014 Bild: Geologiska forskningscentralen
Marijuanaplantor växer i en marijuanabutik i Colorado.
Närmare hundra ungdomar i Åbo var inblandade i droghärvan som nystades upp under hösten. En stor del av de brottmisstänkta var elever i Katedralskolan. Marijuanaplantor växer i en marijuanabutik i Colorado. Bild: EPA/BOB PEARSON

Under årets lopp har flera kommuner funderat på sina möjligheter att ta emot flyktingar. Mohammad "Muhis" Azizi, som själv kom som flykting till Pargas för 17 år sedan, anser att Finland inte ska ta emot flera flyktingar. I stället ska vi hjälpa flyktingarna i flyktingläger och i deras hemländer.

Azizi bor idag i Åbo, där han är samlingspartiets stadsfullmäktigeledamot. Redaktör Linus Hoffman intervjuade Azizi i juli då han precis återvänt efter en resa till Kurdistan. Artikeln som intervjun resulterade i blev den mest lästa på Yle Åbolands webbplats år 2014.

Nummer tre på topplistan, nyheten om att en syraläcka uppstått på bangården mitt i Åbo, spred sig som en löpeld på sociala medier den 4 december. Situationen var skrämmande men ingen kom till skada. Också nyheten om att Nagu får behålla högstadiet och om Åbovarvets nya beställning fick vingar på sociala medier.

Under året har vi följt med vindkraftsfrågan i Kimitoön. Debatten har gått het under flera av artiklarna, inte minst under den allra mest lästa: Nordanå-Lövböle vindkraftspark godkändes. Beslutet att godkänna vindparken gav upphov till närmare hundra kommentarer. Man kan lugnt konstatera att vindkraft engagerar.

Engagerade gjorde också nyheten om att nästan hälften av de anställda vid Assa Abloys fabrik i Björkboda i Kimitoön skulle sägas upp, trots fabriken länge gått med vinst. De anställda uttryckte sin åsikt i frågan genom en tidningsannons.

De Pargasrelaterade nyhetsartiklar som hör till de mest lästa under 2014 gällde kritiken mot Airisto gästhamn och Hotell Kalkstrand. Också artikeln som presenterar stadsdirektörskandidaterna platsar bland tio i topp.

Yle Åboland följer tätt med vad som pågår på Åbo Akademi. I år har rektorsvalet intresserat många, liksom också fina framsteg inom medicinen.

Nedan hittar du de trettio mest lästa artiklarna på Yle Åbolands webbsida 2014.

Vi på redaktionen önskar alla ett gott nytt år!

  1. Muhis Azizi: "Finland ska inte ta emot flera flyktingar"
  2. Inget studiestöd för ny utbildning
  3. Syraläckan täppt – faran över i Åbo
  4. Styrelsemedlem om kritiken mot Airisto gästhamn: "Vi har inte reagerat i tid"
  5. Svidande kritik mot hotell Kalkstrand i Pargas
  6. Sju personer vill bli ny stadsdirektör i Pargas stad
  7. Nordanå-Lövböle vindkraftspark godkändes
  8. Bitter annons av Abloyanställda
  9. Stort polispådrag i Dalsbruk
  10. Ge inte upp!
  11. Minister Vapaavuori vill flytta sommarlovet
  12. af Heurlin säljer Qvidja gård: "Det var tid att slå till"
  13. Flera intresserade av FN-Steel
  14. Kattanelever i Åbo fast för knarkbrott
  15. Vem ska få delta i barnets julfest?
  16. Strandbo Group har skulder i mångmiljonklassen
  17. Tallink Silja ser över Åborutten
  18. Mikko Hupa har valts till rektor för Åbo Akademi
  19. Kimitoöns omsorgsplan godkänd
  20. Nordea stänger i Dalsbruk
  21. Nya visioner på stormöte i Dalsbruk
  22. Hettan fick berget att spricka?
  23. Kimitoöns omsorg en het potatis
  24. Lodjuren går hårt åt rådjur på Kimitoön
  25. Utländskt it-företag vill etablera sig i Dalsbruk
  26. Styrelsen: flytta Naguhögstadiet och slå ihop periferiskolorna
  27. Remittering av vindpark verkställs inte?
  28. Stormen orsakar problem i Åboland
  29. "Kanske dags för en fast förbindelse mellan Pargas och Nagu"
  30. Mäki och Eliander får läkartjänsterna på Kimitoön

Inte fel att tvinga Lundo och Tarvasjoki samman

$
0
0

Beslutet att slå ihop Tarvasjoki och Lundo var inte olagligt. Högsta förvaltningsdomstolen har förkastat de besvär, som har lämnats in mot tvångsfusionen.

Femton fullmäktigeledamöter i Lundo lämnade in besvär mot fusionen. De ansåg att det var fel av statsrådet att tvinga samman kommunerna, eftersom Lundo inte är en kriskommun, till skillnad från Tarvasjoki.

Beslutet om fusionen fattades i somras. Tarvasjoki och Lundo bildar en kommun efter årsskiftet.

Lundo och Tarvasjoki går samman?

"Fusion med Lundo är enda utvägen för Tarvasjoki"

Kimito kan få ny mataffär

$
0
0

Kimitoöborna kan få en ny mataffär i centrum av Kimito nästa år. Det är köpmannen Kim Mattsson som har planer på en stor, ny mataffär i närheten av S-market i Kimito.

Mattsson driver sedan tidigare K-affären Reimari i Pargas.

- Planerna är ännu i sin linda och jag har inte mer än ett föravtal med kommunen, säger Mattsson. I nuläget vill jag inte kommentera så mycket mer, men hoppas att planerna ska bli verklighet.

Mattson betonar att han inte tänker sluta med sin butik i Pargas.

- Jag har länge ruvat på idén om en större mataffär också i Kimito, men hur det hela skulle se ut i verkligheten är ännu oklart, säger Mattsson. Det enda jag med säkerhet kan säga är att jag stannar i Pargas och fortsätter som köpman där oavsett hur det går med planerna i Kimito.

Affärslokalen finns inritad på detaljplanen för Kimito centrum som nu har lagts fram till påseende för andra gången. Det är den första detaljplanen sedan Kimito centrum fick en delgeneralplan.

- Jag tror inte att det blir några problem med byggandet av en affärslokal för vi har åtminstone inte än fått in några besvär mot planen, säger Kimitoöns tekniska chef Lars Nummelin.

Planen möjliggör en detaljhandelsenhet på 2700 kvadratmeter i centrum och ska behandlas av Kimitoöns fullmäktige under vårvintern.


Svåra vägförhållanden i hela landet

$
0
0

Den som rör sig på vägarna under tisdagen ska köra försiktigt. Väglaget är mycket dåligt i så gott som hela landet.

Trafikverket varnar bilisterna för hala vägar och dålig sikt i södra, västra och mellersta Finland, på grund av stigande temperaturer och snöfall. Varningen gäller för hela tisdagen. Också Meteorologiska institutet har gått ut med en liknande varning.

Det är töväder vilket gör vägarna hala, och dessutom snöar det varnar jourhavande trafikövervakare Timo Rimmi på Trafikverkets central i Tammerfors. Senast i kväll övergår snöfallet till slask eller regn.

Vädret blev snabbt mildare under måndagskvällen och natten. På en del håll steg temperaturen med femton grader på bara några timmar. På Meteorologiska institutets sidor kan man se hur temperaturerna förändrades på olika orter.

Läs också:
Från köldrekord till mycket milt

Vilket är ditt nyårslöfte?

$
0
0

Ingen alkohol i januari, cykla till jobbet varje dag, byta ut godiset till grönkål och lära dig säga nej? Dela med dig av ditt nyårslöfte på Svenska.yle.fi, Instagram eller Twitter under #mittnyårslöfte.

Nu är det dags att fundera ut ett nyårslöfte. Men eftersom många behöva lite ryggdunkningar och press utifrån för att klara av att hålla sitt löfte erbjuder Svenska Yle er möjligheten att avlägga löften offentligt. Instagramma eller twittra ditt löfte under #mittnyårslöfte så kanske vi visar ditt löfte här. Kanske kan du inspirera någon annan till ett bra löfte!

KAJ:s och Myteriets Axel Åhman lovar att äta mer bulla. Musikredaktör Kjell Simosas lovar att ta bättre hand om sig själv och webb- och musikredaktör Camilla Kivivuori som krockat i år lovar att vara mer försiktig i trafiken.

Före detta backhopparen Matti Nykänen har i Yles utmaning 100 dagar utan sprit lovat att inte dricka alkohol på hundra dagar och utmanar sina landsmän att göra samma sak.

Vilket är ditt nyårslöfte?

>



Svenska språket väcker känslor

$
0
0

Undersökningen om finskspråkigas åsikter om finlandssvenskan i landet har skapat diskussion på HBL:s debattsidor. Kimmo Grönlund från Åbo Akademi som ledde undersökningen har fått ta emot feedback från både finskspråkiga och finlandssvenskar.

Undersökningen som publicerades tidigare i december visar att en majoritet av de finskspråkiga stöder Finlands tvåspråkighet – men samtidigt vill majoriteten också slopa den obligatoriska skolsvenskan. På HBL:s debattsidor diskuteras enkätens resultat och en insändare kritiserade i dag kraftigt Kimmo Grönlunds undersökning. Insändarskribenten menar att undersökningen inte håller måttet då endast 7 300 personer av 35 000 tillfrågade svarade.

Kimmo Grönlund menar att 7 300 svarande gott och väl håller måttet. Ett bortfall är enligt honom vanligt vid statistiska undersökningar.

- Visst stämmer siffrorna och dessutom så stämmer de ganska väl överens med tidigare liknande undersökningar. Man kan ju aldrig uppnå en hundraprocentig svarsprocent i en undersökning som denna, säger Grönlund.

- I normala fall brukar man ha mellan tusen och tvåtusen svarspersoner och har man över 7 000 svarande så är det ju klart att svaren blir mer representativa.

Kimmo Grönlund säger att han inte är förvånad över att resultaten skapade debatt.

- Det här är en fråga som tycks väcka passion hos båda sidorna. Jag har fått feedback både från finlandssvenskar och från finskspråkiga som frågar varför man försvarar svenskan. Allt som ens luktar svenska språket i Finland väcker stora känslor.

Läs också:
Tre av fyra vill ha frivillig svenska i skolan
Haglund: Obligatorisk svenska en knepig fråga

Skidsäsongen har inletts i landskapet

$
0
0

De första backarna vid skidcentren i Åbo och Havs-Tykö öppnades under veckoslutet. Skidsäsongen kom således igång ungefär en månad tidigare än ifjol.

I mån av möjlighet öppnas fler backar till nyår men det utlovade varma vädret kan ställa till med problem.

När det gäller längdskidåkning är skidspåret i Impivaara den enda som är i skick i Åbo just nu meddelar staden på sin webbplats.

Gamla Raumo får köpcenter som granne

$
0
0

Planerna på att bygga ett omtvistat köpcentrum i utkanterna av Gamla Raumo framskrider. Stadsstyrelsens planläggningssektion godkände planeutkastet på måndagen i Raumo.

Projektet har väckt protester från flera håll eftersom köpcentret skulle komma mycket nära inpå stadens historiska kärna. Bland annat Museiverket har uttryckt sin oro över hur de små affärerna i Gamla Raumo ska klara av konkurrensen med köpcentret.

Planen för köpcentret väntas bli klar under våren.

Fira lugnt, hälsar polisen och sjöbevakningen

$
0
0

Polisen i Egentliga Finland påminner nyårsfirare att vara försiktiga med fyrverkeripjäser.

Alla nyårsraketer har en åldersgräns på 18 år och föräldrar har ansvaret att se till att åldersgränsen följs. Fyrverkeripjäser som påträffas hos minderåriga kommer att konfiskeras.

Nyårsraketer får skjutas under tiden 31.12 klockan 18:00 och 1.1 klockan 02:00. Raketer får inte avfyras i centrum av Nådendal, Björneborg, Åbo och Nystad. Exakta kartor finns på polisens webbplats.

Västra Finlands sjöbevakning påminner också de som rör sig i skärgården att det är förbjudet att skjuta nödraketer i kustområden.
Alla avfyrade nödraketer behandlas som farosituationer, vilket kan betyda att de som verkligen behöver hjälp inte får den i tid. Eventuella utryckningskostnader täcks också av de som avfyrat nödraketen.

Sjöbevakningen varnar också för svaga isar. Istäcket är tunt och det förhållandevis varma havsvattnet i kombination med hårda vindar försvagar isen ytterligare.

Nysatsningen inom TPS-fotbollen har börjat

$
0
0

FC TPS får en ny verkställande direktör då klubbens nuvarande VD Juha Reini blir sportchef i klubben.

Från och med 1.1.2015 jobbar HC TPS före detta VD Niklas Österlund som ny verkställande direktör för fotbollsklubben TPS.

Reini som nu ersätts av Österlund kom till FC TPS ledning i augusti 2013. Österlunds plats i HC TPS övertas av Mika Eskola som sedan tidigare tillhört ishockeysektionens styrelse.

FC TPS gör nu en nysatsning för fotbollens framtid i klubben och Åbo. Österlund har förutom sin bakgrund som VD för HC TPS, också en karriär inom affärslivet. Österlund är ekonomie magister till skolningen.

FC TPS utnämnde också en ny styrelse. Aimo Moisander fortsätter som ordförande medan Tomi Aalto, Juha Aitos och Paul Savolainen är nya styrelsemedlemmar.

FC TPS kommer att hålla en presskonferens om sina framtidsplaner 9.1.


Kevin Lankinen assisterade och blev knockad

$
0
0

Efter underläge med 1-2 när två perioder spelats av kampen mellan Helsingfors IFK och KalPa från Kuopio, satte IFK in sin redan sedvanliga slutspurt. Till slut vann hemmalaget med 4-3.

Mika Partanen, Juuso Puustinen och Teemu Ramstedt gjorde inom loppet av fyra minuter varsitt mål och KalPas ryggrad var knäckt.

IFK:s burväktare Kevin Lankinen hade många skedar med i segersoppan. Förutom att han täppte till bakåt noterades Lankinen för en assist till Micke-Max Åstens fullträff i första perioden.

Dessutom blev Lankinen knockad av KalPas Janne Kolehmainen i samband med Kolehmainens och KalPas sista reducering. Lankinen som stoppade 17 skott kunde ändå fullfölja matchen.

HIFK:s seger betyder att laget steg till tvåa och att KalPa börjar tappa terräng i täten.

Sport klarade kalldusch men inte matchen

Vasa Sport fick en ordentlig kalldusch i matchen mot Ässät i hemmahallen. En halv minut hade spelats när Ässäts Oskari Lehtinen gav gästerna ledningen.

Sport lät sig inte skärras utan jobbade sig in i matchen, bit för bit. En knapp kvart in i kampen fick hemmapubliken jubla när Ari Gröndahl satte in kvitteringen.

Glädjen varade ända tills förlängningsperioden var drygt tre minuter gammal. Då steg Esa Lindell fram för att avgöra i Ässäts fördel.

Kärpät ångar på

Kärpät skaffade sig en 2-0 ledning genast i inledningsperioden mot Blues efter mål av Adam Masuhr och Patrick Davis.

Joonas Donskoj han sätta in 3-0 innan Blues fick en etta på ljustavlan via Miro Aaltonens klubba.

Trots Aaltonens två mål i matchen var tabellettan Kärpät till slut bättre med 5-2. Kärpät har nu fem raka segrar bakom sig.

Tappara fick slåss för att besegra Pelicans

Slagsmålet i Hakametsä ishall väckte publiken i matchen mellan Tappara och Pelicans. Då Jukka Peltola och Jordan Smotherman slängde handskarna stod det 2-2 på ljustavlan.

Kämparna tilldelades 5 + 20 minuter i belöning. Totalt delades 67 straffminuter ut i den heta matchen.

Till slut vaknade också Tappara som dittills varit i dvala. Jarkko Malinen prickade in 3-2, stunden före matchens andra periodpaus.

3-2 blev även slutresultatet och Tappara vann därmed sin tredje raka seger.

TPS kollapsade hemma

TPS och Ilves spelade en svängig match där Matias Sointu med två fullträffar och nyförvärvet Juraj Simak med en såg till att Åbolaget hade ledningen med 3-2 efter två perioder.

I den tredje kvitterade Steven Zalewski till 3-3 innan Ryan Lasch kom åt att ge hemmalaget en ny ledning.

Sen rasade TPS korthus ihop. Ville Meskanen, Antti Tyrväinen och Sami Sandell totalförstörde TPS kväll när Åbolaget föll med 4-6.

Förlängning i Raumo

Tabelltvåan JYP tvingades till förlängning av Rauman Lukko i Raumo. Markus Poukkula kom med den, ur JYP:s synvinkel, befriande fullträffen då en minut av förlängningen hade spelats.

I Tavastehus var SaiPa det starkare laget för att vinna med klara 4-1.

Seritabellen:

Kärpät 33 17 4 3 9 86- 69 62
HIFK 32 15 6 2 9 110- 80 59
JYP 33 15 4 5 9 103- 81 58
Lukko 32 13 3 11 5 89- 83 56
KalPa 34 14 5 3 12 83- 68 55
Ilves 32 14 3 1 14 82- 78 49
HPK 33 10 7 5 11 89- 95 49
Ässät 31 13 2 5 11 76- 73 48
Tappara 33 12 4 4 13 70- 74 48
SaiPa 31 11 5 5 10 83- 78 48
Blues 33 9 7 1 16 77- 89 42
TPS 33 12 0 5 16 75- 98 41
Pelicans 34 8 5 4 17 75- 94 38
Sport 32 8 2 3 19 64-102 31

Raketer skadar främst åskådare

$
0
0

Så här inför nyårshelgen påminner säkerhets- och kemikalieverket Tukes om betydelsen av skyddsglasögon, obligatoriskt för den som avfyrar raketerna - men viktigt också för den som ser på, särskilt för barn. Det är åskådarna som får de flesta skadorna, uppger man vid ögonkliniken i Helsingfors.

Skyddsglasen skyddar mot ögonskador
Ögonkliniken delar ut skyddsglasögon gratis fram till nyår. Skyddsglasen skyddar mot ögonskador Bild: Yle/Anna Savonius

Tukes skriver i ett pressmeddelande inför helgen att det gäller att vara noggrann med säkerhetsavstånd och instruktioner. Trots att det inte är obligatoriskt för åskådare att bära skyddsglas rekommenderar Tukes starkt dem via överingenjör Harri Roudasmaa.

Professor Tero Kivelä säger att ingen av de elva personer som ådrog sig ögonskador i samband med nyårsfirandet i fjol bar skyddsglasögon. Ändå erbjuder skyddsglasen det bästa skyddet mot skador i ögonen.

- 75 procent av de skadade var pojkar eller män och 25 procent flickor som såg på när raketer avfyrades. Av de elva skadade var sju åskådare och fyra hade tänt fyrverkeripjäsen själva, säger Kivelä. Se videoklippet!

Håll skyddsglasen på

I fjol fick Kivelä in två barn till kliniken som hade fått raketskador i ögonen.

- Det gäller att ha skyddsglasen på hela tiden, ett av våra fall uppstod när patienten skulle ta av sig glasen för en kort stund, säger Kivelä. Det är också viktigt att rikta raketerna väl, bort från byggnader och människor.

Fallen har minskat

Ettusen skyddsglasögon delas ut gratis här på Ögonkliniken i Helsingfors inför nyårshelgen. Hit kommer de som får de svåraste raketskadorna i ögonen. Patienternas antal har minskat dramatiskt sedan det för fyra år sen blev obligatoriskt för avfyraren att bära skyddsglas. Skyddsglasögonens betydelse är enligt Kivelä helt avgörande.

Nyårsraketer på försäljningsplats
Raketer i rad. Nyårsraketer på försäljningsplats Bild: Yle/Anna Savonius

Enligt Kivelä är det ytterst sällan fyrverkeripjäser förnleder så allvarliga skador att patienten blir blind, fast visst har sådant hänt också. Ögonkliniken har inte koll på vad som händer efter att patienten skrivs ut från kliniken. Hur väl ögat återställs kontrolleras sedan på annat håll.

Han uppskattar ändå att allvarliga men kan uppstå i ungefär tio procent av fallen.

Professor Tero Kivelä vid ögonkliniken i Helsingfors.
Alla som deltar i raketskjutandet ska bära skyddsglasögon, säger Tero Kivelä. Professor Tero Kivelä vid ögonkliniken i Helsingfors. Bild: Yle/Anna Savonius

Kimmo Pulkka säljer raketer i Gräsviken i Helsingfors. han säger att man erbjuder skyddsglasögon åt varje kund, eftersom de är obligatoriska enligt lag. Han betecknar också glasen som den förmånligaste försäkringen man kan ta - han säljer skyddsglasögon för två euro paret.

- Med ena hälften av kunderna tar vi självmant upp skyddsglasen, andra hälften köper dem. De flesta har skyddsglasögon från tidigare, säger Pulkka. Se videoklippet!

Det är Finland Ögonläkareförening som för statistik över olyckorna i samband med raketskjutning.

Många riktar dem fel

I Gräsviken står Petri Kajala med sin dotter vid ståndet och väljer raketer. Han är inte förvånad då han hör att åskådarna får mest skador vid nyårsfyrverkerier.

- Folk riktar ofta raketerna fel, det gäller att kolla att fyrverkerierna inte träffar bilar eller byggnader, säger han. Han medger också att han själv slarvat med skyddsglasögonen.

raketköpare i Gräsviken inför nyår
Det gäller att handla det man behöver i god tid. raketköpare i Gräsviken inför nyår

Läs också:
Ögonkliniken är förberedd på ögonskador i huvudstadsregionen
Lista över försäljningsplatser för raketer
Vänta tills raketpinnen har fallit
Använd inte flaskan som raketstöd
Skydda dina djur mot nyårssmällar
Fyrverkerier som passion
Tukes manar till försiktighet
Tukes anvisningar om hur man ska skjuta raketer

Framtiden ser ljus ut för återvinningsvaruhusen

$
0
0

Det har varit ett tufft år för handeln, men det finns också dem som det går bra för. Röda Korsets återvinningsvaruhus Kontti lockar både kunder och donationer.

Röda korset driver återvinningsvaruhus på tio olika orter i Svenskfinland. I Åbo har Kontti, som kedjan heter, varit verksam i dryga tre år. Både donationerna och kundströmmarna har hela tiden ökat, berättar Pia Saari som är projektchef på Kontti i Åbo.

- Vi säljer ju endast varor som vi fått som donationer, så det har varit glädjande att ta emot användbara kläder, möbler och husgeråd av människor.

- Vi har också märkt att allt fler väljer också att handla hos oss. Det beror säkert delvis på det ekonomiska läget just nu, men det finns också de som gör ett medvetet val att köpa begagnat av etiska skäl.

Användbara varor till ett gott pris

Jämfört med normala varuhus är priserna förmånliga. Största utbudet av varor består av kvinnokläder och accessoarer. Vinterstövlar i läder kostar mellan 10 och 20 euro, handväskorna från tre euro uppåt. Dessutom kan man köpa jeans och kavajer för 5-6 euro, skjortor för 3,50, vinterjackor för under tjugolappen, och inhemska pälsar från 49 euro uppåt.

Också möblerna och husgeråden är mycket billigare än på de vanliga möbelvaruhusen. Matsalsmöblemangen kostar 100 euro, lamporna 10 euro, kaffekoppar och tallrikar en euro. Bokavdelningen är också stor med ett gott urval av populära deckare och andra pocketböcker för under euron styck.

Det flesta kläderna och prylarna som doneras är i gott skick, men ibland måste donerade kläder slängas, berättar Saari. Kontti tar helst emot sådant som människorna själva kunde tänka sig ge vidare till en vän. Följer man den tumregeln, brukar kläderna allmänt vara i tillräckligt gott skick för att sälja vidare.

- Vi har inget tvätteri här, så endast rena och hela kläder och varor kan tas emot.

Inkomsterna från försäljningen används för att finansiera Röda Korsets verksamhet inom lokalavdelningarna och utvecklingen av Kontti-varuhuskedjan. Dessutom går en fjärdedel av inkomsterna till Röda korsets katastroffond.

Pia Saari, Kontti i Åbo, 29.12.2014
Pia Saari Pia Saari, Kontti i Åbo, 29.12.2014 Bild: Yle/Annika Holmbom

Sysselsätter också många långtidsarbetslösa

En viktig del av verksamheten är också att sysselsätta långtidsarbetslösa. För tillfället har varuhuset i Åbo fyra heltidsanställda. Utöver de jobbar ca trettio personer med olika uppgifter på varuhuset.

Årligen anställs cirka sextio långtidsarbetslösa personer i olika åldrar, med olika bakgrund och arbetserfarenhet.

- Det behövs många händer för att sorterna varor, stryka kläder, prissätta och så klart också inom kundtjänsten.

Rekryteringen sköts i samarbete med den lokala Arbets- och näringsbyrån. Platserna är eftertraktade.

Framtiden ser alltså ljus ut på Kontti, och Pia Saari tror att återvinningsvaruhusen kommer att bli allt viktigare i framtiden. Priserna är konkurrenskraftiga och produkterna håller en hög standard.

- Till skillnad från andra varuhus har vi inte märkt av den ekonomiska nedgången, snarare tvärtom. Vi kan konkurrera med förmånliga priser och dessutom ligger återvinning i tiden.

Kontti-varuhus finns bland annat i Björneborg, Rovaniemi, Tammerfors och Vanda. I mars öppnar Kontti-kedjan sitt elfte varuhus i Esbo.

Barn och företagsamhet håller Kasnäs levande

$
0
0

Kasnäsboken och Clara Henriksdotter Puranen

Listen27 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Kasnäsboken och Clara Henriksdotter Puranen
Byn som lever och förändras. I företagsamma Kasnäs är en tredjedel av invånarna barn och unga.

Kasnäs är mycket mer än Blåsmusslans Naturum, fiskfabriken och gästhamnen. Kasnäs är till och med en ovanligt levande skärgårdsby. Det har Clara Henriksdotter Puranen kommit fram till under sitt stora arbete med den nyutkomna "Kasnäsboken".

För den har hon intervjuat omkring 100 personer med anknytning till Kasnäs. Många av dem med starka personliga minnen om också äldre tider.

Kasnäs är bäst på förändring och föryngring

Om det ordnades en tävling i hur många omvandlingar en skärgårdsby och dess invånare har genomlevt under ett halvt århundrade, skulle Kasnäs vinna överlägset.

Det tror Henriksdotter Puranen, som undrar hur många byar det finns som inom fem årtionden har varit med om två kommunsammanslagningar, fått vägförbindelse med färja och färjan ersatt av en bro?

Hon ser det också som anmärkningsvärt att en tredjedel av invånarna i Kasnäs idag är barn och unga.

Från Högsåra till Kasnäs

Det var boken om Högsåra ("Högsåra vid Jungfrusund" från 2004) som ledde till att Clara Henriksdotter Puranen skrev också om Kasnäs. Det var arbetet med Högsåraboken som ledde till att Clara och hennes man Pekka Puranen flyttade till Högsåra.

Clara Henriksdotter Puranen är Högsårabo som arbetar som författare, journalist och bagare. Den nya "Kasnäsboken" är hennes nittonde bok. Hon skriver gärna om järmställdhet, utbildning och skärgårdskultur. Hon inledde sin journalistiska bana på Rundradion.

Se bilder och läs om arbetet med Kasnäsboken här

Publikationer av Clara Henriksdotter Puranen:

Jag just nu. Barnröster och tonårstankar. Sannsaga 1996.
Här kommer vi! Local Action for Women. En rapportbok om kvinnor. Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi. Focum Läromedel 1/1999.
Ung och galen? En rapportbok om unga. Future Files 2000.
(Med Gun Lindblom) Dra åt skogen! En inspirationsbok om trä och träd. Amanita 2000.
(Svensk text i) Näse, Kovalainen, Turunen: Sagalund – min kostsamma leksak. Sagalunds museum 2000.
Vill du mig något så har du mig här. Kårkulla samkommun 2001.
Högsåra vid Jungfrusund. Högsåra byalag r.f. 2004.
Ett, två, tre, på det fjärde ska det ske. Rörelse i vatten. Folkhälsans Förbund r.f. 2004.
Om Unionen litet jag tala vill... Kvinnosaksförbundet Åbo-Unionen r.f. 100 år. Kvinnosaksförbundet Åbo-Unionen r.f. 2006.
6mix-gränslösa möjligheter. Arcada-Nylands svenska yrkeshögskola, Svenska yrkeshögskolan, Yrkeshögskolan Sydväst 2006.
(Med Skini Lindgård) Teaterboulage 10 år. Föreningen Teaterboulage yhdistys r.f. 2007
(Redaktör för och skribent i) Jungfruskär i Skiftet. Houtskärs kulturgille 2008.
Hus för folk & hälsa. En berättelse i ord och bild om Folkhälsans rum. Folkhälsan 2009.
Pojkparadiset Breidablick. Stiftelsen Breidablicks sommarhem för skolbarn/Folkhälsan 2010.
Åboländsk folkhälsa 1986-2007. Folkhälsan 2011.
(Med Carita Forsman-Rudels) Nytta och nöje. 150 år av biblioteksverksamhet i Dragsfjärd. Kimitoöns kommunbibliotek 2011.
Sommarbarnsboken. Folkhälsan 2014.
Kasnäsboken. Kasnäs byalag 2014.

Grönt ljus för sopfusionen

$
0
0

Åbo förvaltningsdomstol förkastar besvär mot fusionen av Rouskis och Åbonejdens Avfallsservice. Därmed är det nu klart att Rouskis och Åbonejdens Avfallsservice (TSJ) går samman.

Avtalet mellan TSJ:s 14 delägarkommuner i Åbotrakten och av Rouskis fyra delägarkommuner undertecknades i juni men gällande Salo stads beslut att godkänna fusionen lämnades ett besvär in.

Åbo förvaltningsdomstol har nu förkastat besväret och sopfusionen blir av. Det nya bolaget får namnet Sydvästra Finlands Avfallsservice.

TSJ ägs av 14 kommuner: Aura, S:t Karins, Lundo, Pargas, S:t Mårtens, Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Pöytis, Reso, Rusko, Tarvasjoki och Åbo. Rouskis ägs av Kimitoön, Salo, Sagu och Pemar.

Läs också:
Rouskis och Åbonejdens avfallsservice fusioneras

Viewing all 29436 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>