En namninsamling för att det ska ordnas en folkomröstning om torgparkeringen i Åbo har inletts på webben. Namninsamlingen startade i början av december och hittills har drygt 400 Åbobor skrivit under motionen.

Enligt initiativtagaren till namninsamlingen har för mycket tid och pengar slösats på behandlingen av frågan. Nu skulle det vara dags för invånarna i staden att en gång för alla avgöra torgparkeringens öde.

För att motionen ska gå vidare till stadsfullmäktige krävs att åtminstone 2 procent av stadens invånare skriver under. Ifall tillräckligt många namn samlas in har fullmäktige en skyldighet att behandla ärendet inom sex månader.

Torgparkeringen godkändes av Åbo stadsfullmäktige 2012 och på nytt av nya fullmäktige i november i år, båda gångerna med rösterna 34 för och 33 emot.

Tidigare försök att ordna en folkomröstning om torgparkering har inte gått vidare i stadens politiska organ.

Grönt ljus för torgparkeringen - igen

Kampen mot torgparkering fortsätter

Tingsrätten har förkastat åtalet mot stadsträdgårdsmästaren i Reso som misstänktes för brott i samband med att träd fälldes i ett område med flygekorrar.

Enligt tingsrätten hade trädgårdsmästaren inte gjort sig skyldig till grov oaktsamhet i samband med att han tillät träd att fällas kring Somersoja skidspår.

Händelsen inträffade i oktober 2013. Två av träden som fälldes hade använts som bon av flygekorrar.

Enligt trädgårdsmästaren berodde det hela på ett missförstånd.

Åklagaren yrkade på bötesstraff för naturskyddsbrott.

Resos trädgårdsmästare åtalas för att ha fällt flygekorrträd

I Finland sker tre kommunfusioner vid årsskiftet. I sydvästra Finland blir fyra kommuner två från och med torsdag.

I Egentliga Finland går Lundo ihop med kriskommunen Tarvasjoki. Det handlar om en påtvingad fusion eftersom Tarvasjoki inte klarar av ekonomin på egen hand. Lundo var inledningsvis emot en sammanslagning.

I Satakunta går Lavia ihop med Björneborg. Också i det här fallet handlar det om en fusion som tvingats fram av regeringen. Lavia har inte fått bukt på sin ekonomi och klarar sig enligt bedömningar inte på egen hand. Både Lavia och Björneborg var emot en tvångsfusion.

Björneborg har efter fusionen drygt 85 000 invånare. Det är nytt rekord för staden.

Inte fel att tvinga Lundo och Tarvasjoki samman

Lundo och Tarvasjoki går samman?

"Fusion med Lundo är enda utvägen för Tarvasjoki"

Mathias Lindström återvänder till sin fostrarklubb Pargas IF. Lindströms roll blir att vara spelare och assisterande tränare, skriver Åbo Underrättelser.

Mathias Lindström avslutade sin karriär på toppnivå i höstas då han meddelande att han lämnar Åbolaget FC Inter. Lindström har vunnit sju finska mästerskap med Tampere United och HJK.

Senast spelade Lindström i Piffen år 2000. Nu ska 33-åringen också axla ansvaret som assisterande tränare.

– Det betyder ju mera ansvar. Fast jag har nog aktivt framfört mina synpunkter tidigare också, men nu får jag lov att göra det. Vi ska sitta ner med hela träningsstaben ännu för att diskutera rollfördelningen, säger Lindström till Åbo Underrättelser

I och med nyförvärvet offentliggör Piffen också sin satsning på att stiga till division 2.

PiffenTV: Mathias Lindström tillbaka i Piffen #kolmonen #kolmonenturku http://t.co/cO5C3pEgtc

— Pargas IF (@PargasIF) December 31, 2014

Kommodor Kjell Törner tog på nyårsaftonen över som brigadkommendör för Nylands brigad. Han efterträder kommodor Olavi Jantunen som blir operativ chef på Marinstaben.

Inför ett femtiotal inbjudna gäster överräckte kommodor Olavi Jantunen högtidligt Nylands brigads fana till kommodor 49 år gamla Kjell Törner. Ekenäsbon Törner återvänder från Marinstabens operativa avdelning. Där har Törner ansvarat för administrativ utveckling och internationella ärenden.

- Det känns som om jag kommer hem igen. Jag har den fördelen att det är nu fjärde gången jag kommer tillbaka till brigaden och det är väl ganska enastående, säger nya brigadkommendören Törner.

Första gången Törner kom till brigaden var för nästan trettio år sedan i februari 1985. Då inledde han sin beväringstjänst. Åren 2011-13 fungerade han som stabschef vid Nylands brigad. Nu återvänder han alltså som brigadkommendör.

- En kommendörs viktigaste uppgift är att leda hela organisationen och ansvara för allt. Det här gäller både personal, material, utbildning och resultat.

Tidigare brigadkommendörer deltog i tillfället. Nylands brigads tidigare kommendörer Bild: Yle/ Bubi Asplund

Helt ny beredskapstrupp

Han väntar sig en rätt så arbetsdryg framtid, men ser många positiva saker på kommande i garnisonen i Dragsvik.

- Vid årsskiftet (2014-15) ställde vi ut en ny beredskapstrupp i NATO:s snabbinsatsstyrkor. Det här är den största truppen Finland någonsin satt ut i det här registret och den består till nittio procent av reservister, säger Törner.

Nylands brigad har enheter som mäts på toppnivå. Törner nämner granatkasteriet som röjt framgångar på nationell nivå.

- I år ska vi jobba för att hålla den höga standard vi har uppnått.

Törner berättar att Nylands brigad i maj kommer att ta emot tre stycken ”Jehu”-båtar vilket för brigaden i ett helt nytt operativt koncept gällande kustjägarverksamheten.

Beväringarna ska vara i gott skick

Olavi Jantunen och Kjell Törner Olavi Jantunen och KLjell Törner vid kommendörsbytet i Nylands brigad 31.12.2014 Bild: Yle/ Bubi Asplund

- Det betyder att vi börjar försiktigt för att inte bränna slut någon. Sedan ökar vi sakta på tempot, säger han.

En morot för att beväringarna själva också ska vara motiverade att skaffa sig en bättre kondition är enligt Törner den gröna baretten.

- Får att få den ska man bland annat klara vissa uthållighets- och stridstekniska prov samt den ungefär sjuttio kilometer långa barettmarschen. Samma prov gäller också personalen. Personalen testas årligen.

Många mål har nåtts

Avgående kommendören Olavi Jantunen lämnar brigaden för nya utmaningar och säger att det känns lite vemodigt.

- Men det känns också bra. Det har varit två goda år, säger Jantunen som tillträdde som brigadkommendör i januari 2013.

Han säger sig vara nöjd med det brigaden har uppnått under dessa två år och han är också nöjd med sin egen insats. Jantunen säger att Nylands brigad mår bra.

- Utvecklingen har gått enligt våra planer. Marinreformen har lyckats bra, även om den stundtals har varit tung, säger han.

Brigadens framtid tryggad

Varken den avgående eller den nye kommendören för brigaden upplever Nylands brigads fortsatta existens hotad på något sätt. De ofta återkommande nedläggningshoten har inte besvärat Olavi Jantunen och besvärar inte heller nya kommendören Kjell Törner.

- Det är ett politiskt beslut och de signaler jag har fått är att vi ska jobba vidare, säger Törner.

En brand i Helsingfors i natt har krävt ett dödsoffer. En kvinna omkom i stadsdelen Kvarnbäcken när det började brinna i en tvårummare vid tretiden i natt. En man i samma lägenhet lyckades ta sig ut på balkongen och kalla på hjälp.

Vad som orsakade branden är oklart. Enligt polisen vaknade mannen till röklukt, tog sig ut och kallade på hjälp.

Också i Lojo har en lägenhetsbrand inträffat. En person har skadats allvarligt i branden.

Livligt för Helsingforspolisen

Polisen i Helsingfors uppger att det har hänt mycket under natten, polisen har haft över 400 uttryckningar. Mest har det handlat om misshandel, berusade människor, illdåd och oroligheter i hemmen.

Helsingforspolisen har registrerat 48 misshandelsfall och 55 fall av illdåd under natten och morgonnatten. På Senatstorget i Helsingfors samlades 30 000 människor och firade in det nya året i lugn anda.

Åbopolisen hade också en jämn ström av utryckningar men inga allvarliga skador har rapporterats. I Österbotten fick polisen framför allt ingripa i många fall av misshandel.

Nio ögonskador från fyrverkerier

Åtminstone nio personer fick ögonskador av fyrverkeripjäser under nyårsfirandet. Fem av dem har fått vård på ögonkliniken i Helsingfors, tre i Uleåborg, och en i Tammerfors.

Av ögonpatienterna i Helsingfors har fyra allvarliga och en lindriga skador, som enligt kliniken alla hotar synen.

Brännskador har också rapporterats. I Uleåborg har en person vårdats för brännskador i handen och i Tammerfors en för lindriga brännskador i handen. Också en person i Kuopio har vårdats för skador på grund av fyrverkerier.

Helsingforspolisen har haft ett mycket arbetsamt nyår med över 400 polisuppdrag. Bland annat har polisen ryckt in mot två väpnade hot. En lägenhetsbrand i Helsingfors har krävt ett dödsoffer.

En brand i Helsingfors i natt har krävt ett dödsoffer. En kvinna omkom i stadsdelen Kvarnbäcken när det började brinna i en tvårummare vid tretiden i natt. En man i samma lägenhet lyckades ta sig ut på balkongen och kalla på hjälp.

Vad som orsakade branden är oklart. Enligt polisen vaknade mannen till röklukt, tog sig ut och kallade på hjälp.

Också i Lojo har en lägenhetsbrand inträffat. En person har skadats allvarligt i branden.

Två väpnade hot i Helsingfors

Helsingforspolisen hade ett mycket arbetsamt nyår med över 400 polisuppdrag. Bland annat ingrep polisen i två situationer med väpnade hot.

Vid 19.30-tiden på nyårsafton var det en ung man som hotade andra med ett gevär i stadsdelen Svedängen. Flera polispatruller skickades till platsen och mannen greps. Hemma hos honom påträffades flera vapen. Mannen misstänks för grovt hemfridsbrott, skjutvapenbrott och olaga hot.

Strax efter midnatt larmades polisen till Botby där en man hade visat ett vapen och hotat med att skjuta människor. Mannen greps misstänkt för våldsamt motstånd mot tjänsteman och skjutvapenbrott.

Under nattens rattfylleri-razzior testades över 2 000 bilister. Sju av dem misstänks för rattfylla.

Livligt för Helsingforspolisen

Helsingforspolisens utryckningar under nyårsnatten har mest handlat om misshandel, berusade människor, skadegörelse och oroligheter i hemmen. Helsingforspolisen har registrerat 48 misshandelsfall och 55 fall av skadegörelse under natten och morgonnatten.

På Senatstorget i Helsingfors samlades 30 000 människor och firade in det nya året i lugn anda.

Åbopolisen hade också en jämn ström av utryckningar men inga allvarliga skador har rapporterats. I Österbotten fick polisen framför allt ingripa i många fall av misshandel.

Nio ögonskador från fyrverkerier

Åtminstone nio personer fick ögonskador av fyrverkeripjäser under nyårsfirandet. Fem av dem har fått vård på ögonkliniken i Helsingfors, tre i Uleåborg, och en i Tammerfors.

Av ögonpatienterna i Helsingfors har fyra allvarliga och en lindriga skador, som enligt kliniken alla hotar synen.

Brännskador har också rapporterats. I Uleåborg har en person vårdats för brännskador i handen och i Tammerfors en för lindriga brännskador i handen. Också en person i Kuopio har vårdats för skador på grund av fyrverkerier.

I Helsingfors drabbade största delen av raketolyckorna åskådare. Allra värst skadade sig ändå en 43-årig man som själv avfyrade två raketer som han hade bundit ihop.

Vårdpersonalen vid kliniken för ögonsjukdomar vid HNS i Helsingfors hade mera jobb den här nyårsnatten jämfört med de senaste åren. Åtminstone sex personer har vårdats för ögonskador i Helsingfors. Senast var det så många för fem år sedan.

I hela landet skadades sammanlagt åtminstone elva personer av fyrverkerier. Skadorna har också varit allvarligare än på länge. Allra värst skadade sig en 43-årig man i huvudstadsregionen. Han tände på två raketer som han hade bundit ihop.

- Vanligtvis har det varit unga pojkar som byggt ihop raketer, säger Tero Kivelä som är överläkare vid Ögonkliniken i Helsingfors.

Överläkare Tero Kivelä vid kliniken för ögonsjukdomar vid Haartmanska sjukhuset i Helsingfors var överraskad över att ögonskadorna igen blivit fler. Här visar han tummen upp för skyddsglasögon. Twero Kivelä hoppas att så många som möjligt förser med skyddsglasögon vid nyår. Bild: Yle/Anna Savonius

Försöket att bygga en större nyårsraket av två mindre var olycksbringande. Raketerna träffade mannen i båda ögonen och i öronen.

Typisk ögonskada vid fyrverkeriolyckor Typisk skada som fyrverkeri kan åstadkomma Bild: Haukeland Universitetssjukehus i Bergen

Åskådarna fick ta flest smällar

Precis som i fjol drabbade största delen av ögonskadorna dem som var ute och tittade på raketer, åtminstone i huvudstadsregionen. Av dem var tre minderåriga.

- Åskådarna träffades antingen av en raketbit som studsade på dem via marken eller som föll ner från himlen, säger Tero Kivelä.

Ingen av dem som skadades av raketer använde skyddsglasögon. För dem som avfyrar fyrverkerier är skyddsglasögonen obligatoriska, men säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) rekommenderar dem också för åskådare.

”Grytorna” farligare än man trodde

Tero Kivelä misstänker att den våta och hala markytan dessutom fick en del raketer att falla omkull när de avfyrades.

Två så kallade grytor, alltså raketer som avfyrar flera fyrverkeripjäser på en tändning, föll omkull och träffade en 16-årig flicka och en 18-årig pojke.

- Tidigare har statistiken visat att ”raketgrytorna” är de säkraste fyrverkerierna. Man måste vara mer försiktig med dem än man tänkt hittills, säger överläkare Kivelä.

Då ordnar Pargas idrottsförening (Piffen) både nationella skidtävlingar och NÅID-mästerskap och väntar mellan 150-200 deltagare.

- Vi är lite oroliga för regnet som har utlovats till fredag. Men vi har kört ut så mycket konstsnö att vi tror att det ska räcka till, säger tävlingsledare Bengt Westerlund från Pargas idrottsförening.

Totalt har man kört ut 125 traktorsläp snö på spåret och skapat en bana som är 1,2 kilometer lång. Under de kalla dagarna kring jul gick snökanonen för högtryck och då lyckades man producera den snö som nu har körts ut.

I den nationella tävlingen deltar skidlöpare från bland annat Lahtis, Helsingfors, Valkeakoski och från olika delar av Egentliga Finland. I NÅID-mästerskapet deltar den nyländska och åboländska eliten från Lovisa i öster till Pargas i väster.

Skidning pop bland barn och unga

I Piffen kan barn börja i skidskolan redan som 5-6-åringar och så småningom kommer tävlingar in i bilden. Bengt Westerlund tror att den största klassen under söndag består av 12-14-åringar.

Anni Lindroos, Wilma Westerlund och Anna Rask tycker mycket om att skida. Tre unga skidlöpare. Bild: Yle/ Marie Söderman

- Det är riktigt bra glid här på konstsnön, banan verkar bra!

Alla tre tycker mycket om att skida och om det bara är möjligt skidar de nästan varje dag.

- Den här säsongen tror jag att det blir 200 kilometer totalt för mig, säger Wilma Westerlund.

Meteorologiska institutet varnar för storm till havs på fredag. På Norra Östersjön och Skärgårdshavet blir det sydvästlig storm i dag, och södra Bottenhavet kan räkna med nordvästlig storm.

Vinden blåser med en hastighet på 21 meter per sekund. Den signifikanta våghöjden är över fyra meter. Det innebär svår sjögång till havs.

På de andra sjödistrikten varnas för hård sydvästlig vind. Dessutom varnar meteorologen för högt vattenstånd på Finska viken.

Sverige är redo

Också i Sverige har SMHI gått ut med stormvarning för stora delar av västra Sverige och Östergötland.

Stormen har döpts till Svea efter dagen den drar in över landet. Stormen väntas ställa till med stora problem i södra Sverige. Tåg ställs in och stora materiella skador befaras.

Meteorologen har gått ut med en klass 2-varning för stora delar av södra Sverige. I Göteborg kan det handla om vindar på över 30 meter per sekund när det blåser som hårdast.

Det svenska Trafikverket säger att tåg inhiberas på sträckor där risken för att träd faller är stor.

Det ska börja blåsa hårt i Sverige redan natten till fredagen.

Största orsaken till vinterstängningen är att det är så kallt i gallerifastigheten att varken anställda eller konstverk trivs. Men en annan orsak är att kundunderlaget vintertid är alltför litet samt att det halvt år gamla galleriet måste hitta en ny finansieringsmodell.

Framtiden ett frågetecken

Propeller Gallery öppnade i juni 2014 och hyr det så kallade Stallscaféet av Kimitoöns kommun. Galleriet har tre anställda och en månatlig hyra på 2000 euro.

- Framtiden är just nu ett frågetecken. Jag skulle vilja att de tre personer som nu jobbar i galleriet skulle kunna fortsätta men som det är nu finns det ingen lönsamhet i verksamheten, säger Niko Punin, VD för galleriet. Enligt Sara Ilveskorpi och Paula Puikko-Laakso, två av galleriets tre anställda, har galleriet fått ett mycket positivt mottagande av både kunder och ortsbefolkning. Galleriet visar, säljer och producerar konstaffischer av ett trettiotal konstnärer från Sydvästra Finland.

Men med temperaturer inomhus som nätt och jämnt når upp till tio grader går det inte att vintertid bedriva någon som helst verksamhet i fastigheten och därför packas nu de verk som finns utställda i galleriet ihop .

Samtidigt jobbar Sara och Paula med att författa bidragsansökningar till olika instanser som kunde tänkas understöda den här typen av konstnärlig verksamhet.

Paula Puikko-Laakso och Sara Ilveskorpi funderar på ny modell för galleriet. Paula Puikko-Laakso och Sara Ilveskorpi funderar på ny modell för galleriet. Bild: Yle/Monica Forssell

- Vi går som bäst igenom på vilket sätt vi kan fortsätta galleriverksamheten och vilken företagsform som lämpar sig bäst, säger Sara Ilveskorpi.

Svårt att få lönsamhet i galleriet

Hittills är det företagaren Niko Punin som stått för finansieringen av galleriverksamheten.

I längden är det här en ohållbar lösning, förklarar Punin. Han har nyligen sålt sitt företag BFSB (Bit Fury Strikes Back) och har temporärt bosatt sig i Spanien där han jobbar som produktutvecklare för företaget BitFury.

- En dylik verksamhet är mycket tungrodd. Volymerna är helt enkelt alltför små. Till och med i Helsingfors finns det många gallerier som kämpar. Där är förstås hyrorna högre men med tanke på läget och uppvärmningskostnader betalar också vi en relativt hög hyra.

Han hoppas att 2015 blir ett bättre år för galleriet.

Att han helt skulle ha kastat in handduken då det gäller Propeller Gallery eller andra företagsidéer i Dalsbruk vill Punin inte vidkännas. Till slutet av sommaren 2015 är han beredd att följa med hur det går för galleriet.

Och hur det blir med planerna på ett eget ölbryggeri, en ny marina och så vidare beror helt och hållet på vem som i framtiden tar över de gamla FN steel fastigheterna och vad den nya ägaren har för avsikt att göra med fastigheterna.

- Jag har inte personligen råd att bygga en ny marina men alla idéerna är gratis att använda för den som är intresserad!

Läs också:

Nytt konstgalleri i Dalsbruk
Dalsbruk är fullt av liv inför julen

Den nya socialvårdslagen som trädde ikraft vid årsskiftet hjälper utsatta barnfamiljer att få hjälp i ett tidigare skede. Avsikten med lagen är att sänka tröskeln för barnfamiljer att ta kontakt och be om hjälp då man sätter krut på det förebyggande familjearbetet.

En rundringning visar att kommunerna välkomnar den nya lagen men också att vissa kommuner är bättre föreberedda än andra.

Det är viktigt att ta med familjerna i ett tidigt skede då man gör upp planer anser Maria Andersson som är chef för social- och familjeservicen i Borgå. chefen för socialtjänster i borgå maria andersson Bild: YLE/Stefan Härus

- Vi har gjort upp en gränsöverskridande handlingsplan som berör alla stadens enheter och där det förebyggande arbetet betonas, säger Maria Andersson som är chef för social- och familjeservicen i Borgå. Det är viktigt att också i ett tidigt skede ta med familjerna i planeringsarbete och lyssna vilka behov de har.

Ett fungerande barnskydd kräver samarbete

Socialvårdslagen träder i kraft stegvis så att från och med den första januari har barnfamiljer i behov av stöd rätt till hemhjälp utan en barnskyddsanmälan. I april träder huvudparten av den övriga lagstiftningen i kraft och ändringarna som gäller den brådskande placeringen inom barnskyddet träder i kraft från början av 2016.

- Det är bra att lagen fokuserar på de tidiga insatserna såsom hemhjälp för de kan ge familjerna det stöd som behövs så att de inte behövs insatser från barnskyddet, säger Korsholms socialdirektör Alice Backström. Ibland räcker det att ge familjerna och föräldrarna ett tillräckligt stöd för självhjälp att de klarar att fortsätta vardagen utan mer hjälp.

Alice Backström efterlyser mer samarbete mellan kommunens enheter. Alice Backström. Bild: YLE/Sonja Rundt

Enligt Backström måste kommunernas enheter och personal senast nu inse att barnens välmående är allas ansvar och inte enbart specialisternas inom barnskyddet.

- Då familjerna väl blir ett barnskyddsfall är det i många fall försent och vi ser att det skulle ha varit bra med tidiga åtgärder, säger Backström. Om lagen kan underlätta och få till stånd ett bättre samarbete mellan bildningsväsendet, socialsidan och familjevården är det något alla vinner på i längden.

Oklart om kommunerna har råd

Regeringen beslöt under budgetmanglingen i september 2014 att reservera 16 miljoner euro för de förändringar som lagen kräver. En beräkning visar att det krävs cirka 32 miljoner euro för att ro lagen i hamn så kommunerna förväntas skjuta till det resterande beloppet.

Frågan är om kommunerna som redan nu har en mycket trängd ekonomisk sits har pengar att satsa på den här sortens verksamhet trots att lagen så kräver.

- Nej jag tror inte att det finns pengar för den här sortens verksamhet utan vi måste lösgöra resurser genom samarbete och omorganiseringar, säger Raseborgs socialservicechef Eivor Österlund-Holmqvist. Kommunernas budgetar är redan nu hårt pressade och jag vet att åtminstone här i Raseborg har vi inte reserverat extra resurser för de här åtgärderna.

Förebyggande åtgärder sparar pengar

En som vunnit på att satsa på förebyggande åtgärder är Reso stad som är något av en föregångare vad gäller förebyggande familjevård.

I tre års tid har staden jobbat hårt med att erbjuda olika sorters förebyggande hjälp för familjer i behov av stöd och hjälp. Under samma tid har antalet barnskyddsanmälningar gått ner med en tredjedel samtidigt som staden har lyckats spara 1,5 miljoner euro inom barnskyddet.

Läs också:
Pressmeddelande: Socialvårdslagen ökar lågtröskeltjänsterna
Satsning på förebyggande famijearbete gav resultat

Nyåret firades under förhållandevis lugna former i Åboregionen.

Enligt polisen var utryckningarna ungefär lika många som under ett normlat veckolslut.

En hel del berusade personer togs omhand av polisen men inga allvarliga olyckor eller brott har rapporterats.

I hela landet har åtminstone nio personer fått ögonskador av fyrverkeripjäser men i Egentliga Finland har inga allvarliga olyckor har rapporterats.

Läs också:
Fyrverkerierna orsakade flest ögonskador på

Den som ska uträtta ärenden på posten ska nu glömma namnet Itella och i stället hålla utkik efter Posti-skyltar. Det nya året innebär att posten heter Posti igen, efter sju år med namnet Itella.

Postens nya logo ska påminna om ett paket, säger kommunikationschef Timo Anttila. Postens nya logotyp. Bild: Posten

Efter årsskiftet heter post- och logistikföretaget Itella officiellt Posti Group Abp. Det nya namnet ska tydligare förklara vad posten står för, säger kommunikationschef Timo Anttila.

- Det nya namnet berättar vad vi gör och det är viktigt för både oss och kunderna. Namnet Itella berättade ingenting om vad vi gjorde, men det gör Posti.

Samtidigt förnyar posten sig visuellt och byter bland annat logo. Under året ska den tidigare blåa Itella-logon på skyltar, ljusreklamer och fordon stegvis ersättas med den orangea Posti-logon. Den nya logon ska förmedla att posten både vill och kan förnya sig, säger Anttila.

- Vår nya logo har inspirerats av våra pakettjänster och färgen orange har alltid varit postens och logistikens färg. Vi hoppas att logon och namnbytet ska stärka vår identitet.

Tredje namnet på tio år

Det var i augusti som posten berättade att man kommer att byta namn. Itella togs i bruk år 2007 i ett försök att förnya och internationalisera posten. Namnet Posti har ändå aldrig helt övergivits, utan det har använts för tjänsterna som privata kunder använder medan Itella har betjänat företag.

Att posten blev Itella och nu posten igen har väckt en del reaktioner och många har förundrat sig över yrseln kring namnen. För postens del kan namnbytena ändå ha underlättat de senaste årens interna förändringar, säger Anne Rindell som är docent i marknadsföring vid Hanken.

- Posten stod inför stora förändringar i företagsverksamheten och om man inte får personalen med sig så händer ingenting. Det är lättare att argumentera för förändringar genom att säga att vi inte längre är posten, nu är vi Itella. Det kan ha försnabbat förnyelseprocessen med tio år.

Itella stod för förändring

Fördelen med att under en period använda namnet Itella var att man inte förknippade det med den ”gamla” posten. Å andra sidan var namnet kanske för udda för att associeras med postens funktioner, säger Rindell.

- Det är en väldigt svår balansgång mellan differentiering, det vill säga att skilja sig från mängden, och identifiering, det vill säga att visa vem man är. Det är svårt att veta var gränsen går. Om namnet helt avviker från det man gör är det ingen som förstår hur de ska associera namnet och då riskerar man att bli en öde ö.

Posten kommer också att heta Posti på svenska.

Kulturpersonligheten Magi Kulla från Dalsbruk har gått bort.

Magi Kulla grundade jazzfestivalen Baltic Jazz 1987 tillsammans med sin man Kaj Kulla och drev verksamheten i många år.

Parets engagemang för kulturen har uppmärksammats flera gånger. Senast belönades Magi och Kaj Kulla i november 2014 då de fick Åbolands svenska kulturfonds svenska dagen-pris.

Nuvarande verksamhetsledaren för Baltic Jazz, Anitra Bohman, nåddes av sorgebudet under fredagen.

- Det känns helt overkligt och det är svårt att förstå att hon är borta. Hon var en underbar, idérik människa som var så full av energi.

Jazzmusikern Antti Sarpila har jobbat tillsammans med Magi Kulla sedan början av 2000-talet inom ramen för Baltic Jazz.

- Magi och Kaj Kulla har startat och drivit den finaste och intimaste festivalen i skärgården. I början trodde ju ingen på idén och många sade att det är omöjligt att ordna en jazzfestival här. Men nu har Baltic Jazz fortsatt alla år med stor succé, säger Sarpila.

- Jag har bara varma minnen av Magi, det var fint att jobba med henne. Hon var en riktig eldsjäl för den här musiken, den klassiska jazzen.

Magi Kulla var född 1953.

Läs också:
Pristagare på svenska dagen 2014
Baltic Jazz firade 25-årsjubileum
Magi och Kaj Kulla är Kimitoöns ambassadörer 2011

Då ordnar Pargas idrottsförening (Piffen) både nationella skidtävlingar och NÅID-mästerskap och väntar mellan 150-200 deltagare.

- Vi är lite oroliga för regnet som har utlovats till fredag. Men vi har kört ut så mycket konstsnö att vi tror att det ska räcka till, sa tävlingsledare Bengt Westerlund från Pargas idrottsförening tidigare i veckan.

Totalt har man kört ut 125 traktorsläp snö på spåret och skapat en bana som är 1,2 kilometer lång. Under de kalla dagarna kring jul gick snökanonen för högtryck och då lyckades man producera den snö som nu har körts ut. Men då Westerlund kontrollerade spårens skick på fredag förmiddag kunde det komnstateras att regnet förstört delar av spåret som var vått och bart på sina ställen.

Enligt Westerlund vill man ogärna ställa in tävlingarna. Under fredagen ska mera snö köras ut till spåret, beslutet om tävlingarna ställs in eller inte fattas på fredag kväll.

I den nationella tävlingen deltar skidlöpare från bland annat Lahtis, Helsingfors, Valkeakoski och från olika delar av Egentliga Finland. I NÅID-mästerskapet deltar den nyländska och åboländska eliten från Lovisa i öster till Pargas i väster.

Skidning pop bland barn och unga

I Piffen kan barn börja i skidskolan redan som 5-6-åringar och så småningom kommer tävlingar in i bilden. Bengt Westerlund tror att den största klassen under söndag består av 12-14-åringar.

Anni Lindroos, Wilma Westerlund och Anna Rask tycker mycket om att skida. Tre unga skidlöpare. Bild: Yle/ Marie Söderman

- Det är riktigt bra glid här på konstsnön, banan verkar bra!

Alla tre tycker mycket om att skida och om det bara är möjligt skidar de nästan varje dag.

- Den här säsongen tror jag att det blir 200 kilometer totalt för mig, säger Wilma Westerlund.

Det är nu det händer. Under årets första dagar börjar Pargasborna äntligen få sitt nya kranvatten från Virttaa ås.

Det enorma projektet med att tillverka konstgjort grundvatten i Alastaro och transportera det till bland annat Pargasbornas kranar har pågått i flera år.

Under en kort övergångsperiod i början av året kan kranvattnet vara grumligt eller lukta svagt. Eventuella förändringar är helt ofarliga.

Läs också:
Virttaavatten i Pargas om några månader

Tidigare på fredag meddelade Ilves att laget sagt upp kontraktet med Alexander Ruuttu. Nu har anfallaren hittat en ny klubbadress.

Ruuttu flyttar till TPS och är med i lagets uppställning redan i matchen mot Tappara på fredagkväll.

Ruuttu kom till Tammerforslaget från Jokerit säsongen 2012-13, men lyckades aldrig riktigt slå igenom i Ilves. Den här säsongen har 22-åringen spelat 16 matcher med saldot 0+1=1.

Alexander Ruutun sopimus on purettu yhteisymmärryksessä ja hän on vapaa siirtymään uuteen seuraan. Toivotamme Akulle onnea jatkoon!

— Tampereen Ilves (@ilveshockey) January 2, 2015

Inskrivningen till den svenska grundläggande utbildningen i Åbo har börjat. Nya ettor ska anmälas elektroniskt i Wilma senast den 14 januari.

De svenskspråkiga eleverna är indelade i tre elevupptagningsområden och börjar i första klass i Cygnaus skola, Braheskolan eller Sirkkala skola. Anhållan om skolgång i annan skola än den egna närskolan kan göras i Wilma-programmet. I samband med inskrivningen kan man också anmäla barnet till eftermiddagsverksamhet.

Tidigare under fredagen kunde stockbilar, grusbilar och annan tung trafik av säkerhetsskäl inte åka över med Vånofärjan i Pargas.

Orsaken var att den hårda vinden skapade höga vågor. Vid tvåtiden på fredag eftermiddag hade vinden mojnat och Vånofärjan tar igen ombord tunga fordon.

Situationen kan dock snabbt förändras ifall vinden ökar i styrka eller byter riktning. Alarmtrafik kommer ändå över i vanlig ordning, om behov finns.

Platsen där Vånofärjan kör är det smalaste stället i passagen.

- I sundet bildas därför lätt en timglaseffekt som i kombination med att det blir grundare vid färjan snabbt skapar höga vågor, förklarar Håkan Forsman från rederiet Finferries.

Om föret är exceptionellt dåligt kan färjan också köra utan vajer.

Strax före klockan tre på fredag eftermiddag meddelade trafikverket att färjan över Hämmärösundet, mellan Rimito och Hanka i Nådendal, inte kan ta ombord tunga fordon på grund av hård vind. Begränsningen är i kraft tillsvidare.

Artikeln har uppdaterats kl. 15.15.