Hur ska tre år av skolgång mätas? Debatten om studentexamens framtid tar ny fart. Enligt ett förslag från utbildningsstyrelsen hindrar examensproven utvecklingen av gymnasiet och borde därför slopas.
I går kom Utbildningsstyrelsens generaldirektör Aulis Pitkälä med förslaget om att studentexamen kunde avskaffas. Det motiverade han med att studentexamen förhindrar utvecklingen av gymnasieskolan
- Jag är beredd att slopa proven, säger Pitkälä.
Förslaget väckte förvåning, bland annat hos Kaisa Vähähyyppä på Studentexamensnämnden.
- Till hösten väntar en stor skolreform i Finland och större förändringar borde vänta till efter det, säger Vähähyyppä.
Vilket prov är viktigare?
För bara några veckor sen kom ett annat studierelaterat förslag. Då ville man slopa inträdesproven till högskolor.
På Statens ekonomiska forskningscentral Vatt gick man ut med att det är slöseri att läsa till universitets och högskolors inträdesprov eftersom gymnasieelever bara några veckor tidigare gjort studentexamen.
Då föreslog man att studentproven borde spela huvudrollen när man söker in till skolor.
Nu föreslår man alltså att göra tvärtom - slopa studentproven.
Vähähyyppä undrar vad som kommer i stället.
- Avgångsbetyget från gymnasiet räcker inte för att bedöma studerandes färdigheter.
Studentexamen kunde effektiveras
Sverige avstod från studentexamen redan år 1968. Det enda som är kvar är studentmössan.
Nicholas Kujala är ordförande i Finlands Svenska Skolungdomsförbund. Han tycker man ska fråga sig vad det är som man vill mäta.
- Det tar mycket tid från undervisningen när man sitter från februari och läser hektiskt. Sen väntar man på resultat länge.
Proven åker från de lokala lärarna till sensorerna som också bedömer proven.
- Systemet är byråkratiskt och det finns utrymme att förnya.
Folk är bra på saker också utanför skolan och den kunskapen måste kunna mätas på något sätt. Prov är inte det bästa, enligt Kujala.
Försvinner målet?
Rektor för Lovisa Gymnasium och Kotka Svenska Samskola, Anders Nordström, ser hellre att högskolornas inträdesprov slopas, än studentexamen.
- Det känns ganska drastiskt att slopa studentskrivningarna. Jag har varit inne på den linjen att studentskrivningarna kan fylla den plats som inträdesproven har. Det skulle ge en rättvisare bild, för universitetens förberedande kurser har delat in studerande i två läger. De som har råd och tid och de som har en sämre ställning och inte har den möjligheten.
Utbildningsstyrelsens generaldirektör Aulis Pitkälä anser också att läxor i gymnasiet är onödiga. Han tycker att eleverna ska klara av att plugga på egen hand.
Nordström håller inte med, utan anser att läxor är till för repetition. Dessutom är han rädd att elevernas motivation tryter, om studentproven försvinner.
Om du måste välja ett av proven, vilket skulle du då avskaffa?
Vilket av dessa skulle du hellre slopa? Motivera gärna i kommentarsfältet.
Kundavgifterna inom hälsovården kan bli dyrare i Åbo. Social- och hälsovårdssektorn ser ut att överskrida årets budget rejält, med cirka 6 miljoner euro. Därför måste man nu hitta sätt att balansera ekonomin.
Enligt det förslag som social- och hälsovårdsnämnden får på sitt bord på tisdagen ska avgifterna inom sjukvården höjas till den högst tillåtna gränsen.
Exempelvis höjs avgiften på ett besök till hälsostationen med drygt två euro. De nya avgifterna ska träda i kraft 1.6.2016.
Även dagvårdsavgifterna är på tapeten i nämnden för fostran och undervisning på onsdag. Bildningssidan måste nämligen också hitta sätt att spara pengar, då budgeten kan överskridas med cirka 2,5 miljoner euro i år.
Höjning av dagisavgifter på kommande?
Från början var det tänkt att staden kan hitta inbesparingar exempelvis genom att begränsa den subjektiva rätten till dagvård. Stadens politiker sade ändå nej till det här och nu måste staden hitta andra sätt att spara pengar.
På onsdagens möte ska politikerna ta ställning till om värdet på servicesedlarna inom dagvården ska indexjusteras. Servicesedelns värde är nu 815 euro i månaden per barn, som är över tre år gamla. Om sedelns värde inte justeras, alltså höjs, så kunde staden spara cirka 140 000 euro i året.
En justering av dagvårdsavgifter kan också bli aktuell i ett senare skede. En lagändring, som höjer pristaket för den kommunala dagvården, är på gång och kan träda i kraft ännu i slutet av sommaren. Då kunde också Åbo stad höja sina dagvårdsavgifter. I så fall fattas ett skilt beslut om saken.
Största delen av de besvär som lämnades in gällande Korpo strandgeneralplan har förkastats. Totalt lämnades åtta besvär in till Åbo förvaltningsdomstol.
Det var flera privatpersoner och en förening som lämnade in besvär till domstolen. Fem av besvären förkastades.
Tre av de som lämnade in besvär fick rätt i domstolen. Enligt Pargas stad är det frågan om enskilda fastigheter och mindre områden. Trots att domstolen gav de här markägarna rätt, så stjälper beslutet inte hela strandgeneralplanen. Frågan kan ändå gå vidare till Högsta förvaltningsdomstolen och i så fall gäller det här större områden inom strandgeneralplanen.
Staden rätt nöjd - stort för markägare om planen träder i kraft
Planläggningschef Heidi Saaristo-Levin konstaterar att staden är rätt nöjd med förvaltningsdomstolens beslut och att det är en stor sak för Korpo och markägarna där om planen nu vinner laga kraft.
Heidi Saaristo-Levin. Arkivbild.heidi saaristo-levin, planläggningschef i pargasBild: Yle/Johanna Ventus
Korpo strandgeneralplan godkändes i stadsfullmäktige i december 2014. Det var det här beslutet som flera personer nu besvärade sig mot.
Om strandgeneralplanen nu vinner laga kraft, alltså om ingen besvärar sig till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), så träder största delen av Korpo strandgeneralplan i kraft.
Rumba i HFD att vänta?
Bild: Yle/ Nora Engström
Som det ser ut nu kommer Pargas stad inte att besvära sig över besluten till Högsta förvaltningsdomstolen. Alla parter har 30 dagar på sig att ansöka om besvärsrätt till HFD.
Om besvärsrätt beviljas så kan det ta ett år innan ett beslut kommer, tror Saaristo-Levin.
Arbetet med strandgeneralplanen har pågått i många år och inleddes redan 1997. Eftersom områdena inte har planlaggts så har det varit svårare för markägare att bygga på sina tomter. Markägare har varit tvugna att ansöka om undantagstillstånd för att få bygga och på vissa områden har man inte heller kunnat bevilja bygglov.
En del av de invånare som evakuerades under höghusbranden på Sporrgatan i Uittamo i Åbo i måndags kan nu flytta tillbaka. Flera överväger att återvända under helgen.
Räddningsverket uppmanade så gott som alla invånare, som bor i den eldhärjade trappuppgången, att bo någon annanstans natten mellan måndag och tisdag. Nu är en stor del av lägenheterna redo för inflytt igen.
De lägenheter som finns nära den eldhärjade lägenheten kommer dessvärre att förbli obeboeliga en lång tid framöver, berättar husbolagets ordförande Seppo Kaila till Yle.
- De flesta försöker nog flytta tillbaka under veckoslutet, säger Kaila.
Lägenheten som finns under den lägenhet som brann fick också betydliga vattenskador, medan lägenheten på tredje våningen skadades relativt lite, berättar Kaila.
Enligt räddningsverket var det ett värmeelement, som användes för bekämpning av vägglöss, som orsakade branden i en lägenhet på den andra våningen i huset på Sporrgatan 12 i Åbo. Ingen skadades i branden.
Det är något speciellt med stora rovfåglar. Havsörnen är vår största rovfågel och havsörnar som patrullerar över sitt rike har blivit en allt vanligare syn i Finland.
Det känns som om de flesta nyheterna från artskyddsfronten är alarm om någon sällsynt art som blivit allt sällsyntare. Men mitt i alarmflödet ryms faktiskt arter som det går bättre för. Havsörnen är just en sådan art och den ses idag ofta som en symbol för lyckat naturskydd.
Tidigare sågs stora rovdjur som människans konkurrenter och det var kutym att hata dem och helst utrota dem. Staten uppmuntrade detta genom att betala ut skottpeng för skjutna djur. I början av 1900-talet, då många arter hängde på utrotningens brant, började man tvivla på att förfarandet var ändamålsenligt. Havsörnen fredades i Finland 1926 men förde fortsättningsvis en tynande tillvaro, bl.a. för att förföljelsen trots allt fortsatte. På 1960-talet drabbades havsörnarna av miljögifter med påföljden att det i början av 1970-talet bara fanns ett tiotal havsörnar i Finland och det kläcktes mindre än en handfull ungar årligen. Då grundade WWF Finland en havsörnsarbetsgrupp som bland annat erbjöd örnarna giftfri föda.
HavsörnBild: Idalia Skalska / Wikipedia
Skyddsarbetet bar frukt, med besked. År 1994 var populationen uppe i 100 häckande par, och år 2014 kläcktes över 450 havsörnsungar i Finland. Havsörnarna bebor idag nästan hela Finlands kust och sprider sig med god fart in i landet. Lappland har en egen livskraftig stam.
I Naturväktarna kan du få svar på allt du någonsin velat veta om havsörnar, för att inte tala om det där som du inte ens visste att du alltid velat veta om havsörnar.― Mimma Ekblad
Havsörnarna äter främst sjöfåglar och fisk. I och med att havsörnen praktiskt taget saknades från Östersjön under stora delar av förra seklet uppstår plötsligt nya utmaningar: hur klarar havsörnens bytesarter av att anpassa sig till det nygamla rovdjuret?
Då topp-rovdjur sprider sig till nya områden, eller återkoloniserar områden från vilka de tidigare försvunnit, kan det få oanade följder. Ett exempel är vargarnas återkomst till Yellowstone nationalpark. Hjortdjuren frodades i avsaknad av rovdjur, åt upp allt bete och förorsakade erosion längs flodbankarna. Då vargarna återinplanterades hindrade de hjortarna från att beta sönder marken, vegetationen repade sig och flodbankarna hålls åter ihop av växtligheten.
Utgör havsörnarna ett hot mot våra redan minskande sjöfågelpopulationer? Eller har det tidigare funnits betydligt färre sjöfåglar och är vi nu på väg mot situationen som den var innan havsörnen försvann? Äter havsörnen storskarvar? Hur är det med renkalvar? Vad är det största hotet mot havsörnar idag? Vad är en satellithavsörn? Hur ser havsörnsbajs ut?
Text: Mimma Ekblad, havsörnsforskare
Torsdagen den 12.5 svara Mimma Ekblad och Jörgen Palmgren i Naturväktarna på dina frågor om havsörnar och andra djur och växter i Finland. Sändningen i Radio Vega börjar kl. 19.22 och telefonslussen öppnar kl. 19. Numret är 0600 11 12 13.
Skicka in din fråga via formuläret här nedan eller via e-post natur@vega.fi. Du hittar också Naturväktarna på Facebook.
Ann-Katrin Bender från Ekenäs får Ralf Törngren-priset för sitt mångåriga och breda engagemang såväl får Åbo Akademi som för Åbo Akademis studentkår.
Enligt fakultetens dekanus Malin Brännback är Bender precis en sådan person som ska tilldelas Ralf Törngren-priset.
- Beskrivningen på möjliga kandidater passade henne mitt i prick. Det är sällan som man hittar en kandidat som fyller alla kriterier för priset, säger Brännback.
Bender är politices magister från Åbo Akademi och studerar nu för ekonomie magisterexamen. Hon har varit generalsekreterare för Åbo Akademis studentkår, studerandemedlem i arbetsgruppen för Åbo Akademis strategirevidering och är nu studentrepresentant i Åbo Akademis styrelse.
Ann-Katrin Bender är också politiskt aktiv i sin hemstad Raseborg. Där representerar hon SFP i stadsfullmäktige.
Viktig insats för ÅA
Prissumman är 6 000 euro och delas ut till en studerade eller anställd vid Åbo Akademi som vid sidan av sina studier eller sitt arbete har gjort en väsentlig insats för att utveckla Åbo Akademi eller Åbo Akademis Studentkår.
Åbo Akademi instiftade år 2001 ett pris för att hedra Ralf Törngrens insatser för Stiftelsen för Åbo Akademi, och dess studentkår. Ralf Törngren var född år 1899 i Uleåborg och avled år 1961 i Åbo. Törngren blev student i Åbo och studerade vi Åbo Akademi. Han hade många uppdrag inom Åbo Akademi och Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Han promoverades till hedersdoktor vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi år 1958.
Han var vid sin död sittande utrikesminister för Svenska folkpartiet. Han är den enda medlemmen av Svenska Folkpartiet som har varit statsminister.
En stor eldsvåda orsakade ett stort räddningspådrag i Tallholmens hamnområde i Björneborg. Räddningsverket tvingades spärra av en stor del av området, men ingen skadades.
Det 1500 kvadratmeter stora lagret fattade eld lite efter klockan 18 på tisdagskvällen. Räddningsverket ryckte ut i stor skara. Totalt befann sig 20 räddningsenheter på plats.
Branden bildade en stor mängd rök, som enligt räddningsverket kan ha varit skadlig. Vinden förde ändå röken över riksväg 2 ut till havs.
Bild från branden i Tallholmen.Rök från brand i Tallholmen i Björneborg.Bild: Yle / Kati Rantala
Räddningsverket spärrade av en del av hamnområdet i Tallholmen, också riksväg 2 vid avtaget mot Tallholmens hamnområde.
Räddningsverket meddelade senare på tisdagskvällen att branden var under kontroll och att en flytgasbehållare på området hade skyddats från elden.
Man uppskattar att släckningsarbetet kommer att fortsätta i flera timmar. Inga personer skadades.
Artikeln uppdaterad klockan 21.26 efter ytterligare information från räddningsverket.
En person omkom på tisdagkväll i en kraftig brand på Hongaisvägen i Hirvensalo i Åbo. Larmet kom 22.38 och då räddningsverket kom till platsen slog lågor redan ut ur fönstret på tredje våningen.
Branden spred sig snabbt till vindsvåningen och takkonstruktionerna.
Många enheter från räddningsverket deltog i släckningsarbetet.Eldsvåda på Hongaisvägen 35 i Hirvensalo i Åbo.Bild: Yle/Jesper Alm.
Ännu är det för tidigt att säga något om brandorsaken och polisen på plats var förtegen och ville inte kommentera något om olyckan i det här skedet.
Släckningsarbetet förväntas pågå långt in på natten och efter det tar polisen över utredningen.
Hongaisvägen är avstängd för trafik så länge släckningsarbetet pågår.
Uppdatering kl. 06.17: Enligt brandmästaren pågick eftersläckningsarbetet ända till morgonen eftersom det är ett stort hus och verkar vara ombyggt flera gånger.
Hongaisvägen är fortfarande avstängd för trafik, men det finns en omväg. Brandmästaren vill inte spekulera i brandorsaken.
Byggnaden där det brann är den före detta Agalis köttaffär, nuvarande Turun Lihaliike.
Uppdatering kl. 08.45: Ytterligare två personer har hittats döda under röjningsarbetet. Offrens iddentiteter är tillsvidare okända.
I en av novellerna i Zinaida Lindéns nya novellsamling Valenciana får vi träffa två kvinnor som går på samma kurs i finsk konversation – den ena är en polsk nunna och den andra en ryska som är doktorand på universitetet i Helsingfors där hon forskar i historia.
På frågan om vilket land hon forskar i svarar hon: ”Ett gränsområde. Mitt ämne gäller samtidigt Finland, Sverige och Polen.”
I sitt författarskap har också Zinaida Lindén ständigt ägnat sig åt att utforska gränsområden – hon har ledigt rört sig mellan olika länder och kulturer i en strävan att skildra utanförskap och utsatthet men också möten och gemenskap över olika gränser– inte minst kulturella och språkliga barriärer.
Också i den nya novellsamlingen tar vi oss över olika gränser och i första hand rör vi oss på sträckan Åbo/Helsingfors-Leningrad/S:t Petersburg-Tokyo/Yokohama.
Det globala blir lokalt
Vi tar rent konkret avstamp i det ytterst lokala när vi får stifta bekantskap med en ryska som efter tio års äktenskap blivit övergiven av sin man. Under åren tillsammans var kvinnan van vid att flyga jorden runt tack vare mannen som representerade mobiltillverkaren Nokia utomlands.
Det globala livet med sushi i Tokyo ena dagen och kyrkobesök i Italien andra dagen har bytts mot en liten etta, deltidsjobb på eftis och extraknäck på lokaltidningen som taltidningsläsare.
Tidningens devis är ”Livet är lokalt” och man kan riktigt känna hur kvinnan krymper ihop när rörelseutrymmet blir allt snävare och cirklarna allt mindre.
I den lokala tidningen finns det knappt plats för annat än ”slambrunnar, mögel i skolhus eller skärgårdsbornas förkörsrätt till färjorna” och kvinnan känner sig som en groda som trillat ner i en kruka med grädde: ”Jag simmar omkring i hopp om att vispa ihop en smörklick och ta mig upp.”
Konflikter, kollisioner och katastrofer
Zinaida Lindén har en förmåga att skildra spänningar och slitningar, konflikter och kollisioner mellan människor på ett subtilt och förhållandevis lågmält sätt.
I påfallande många av texterna i samlingen Valenciana har vi dock ett rent konkret katastroftillstånd som kommer att sätta sin prägel på händelsernas utveckling och som griper in i människornas liv på ett överraskande sätt – Eyjafjallajökulls utbrott, jordbävningen i Tōhoku och terrorattentaten i Norge.
Våren 2010 hade isländska vulkanen Eyjafjallajökull ett flertal utbrott, vilket bl.a. ledde till att flygtrafiken över Nord- och Centraleuropa samt Brittiska öarna fick ställas in under flera dagar.
I titelnovellen ”Valenciana” blir en familj från Åbo strandsatta i Yokohama pga. vulkanutbrottet – men tack vare naturkatastrofen kommer oväntade möten och vänskap att ta form.
Valenciana är en filippinsk variant av paella – en rätt som består av ris, potatis, kycklingkött, chorizo och grönsaker. I novellen blir denna rätt en symbol för hur människor av olika nationaliteter möts och blandas, hur folk från olika håll rör på sig, gifter sig och flyttar runt i en allt mer globaliserad värld.
Timo från Helsingfors har träffat filippinska Monica på en internationell bekantskapssajt och tillsammans har de sonen Allan. Familjen samt Timos syster Taina reser till Japan för att träffa två av Monicas systrar som gift sig där. Besöket är laddat med förväntningar och farhågor, fördomar och friktioner av olika slag.
Visst uppstår det en del förvirring och frågetecken när kulturer krockar, men med lite vett och vilja, liksom hjärtrum och stjärtrum, kan misstänksamhet vändas till förtroende och en avvaktande attityd kan förvandlas till nyfikenhet.
Pärmbild til Zinaida Lindéns novellsamling "Valenciana".Bild: Sets förlag
Ett jordskalv som ett uppvaknande
Japan är ett jordbävningsdrabbat land med dagligen förekommande svagare eller kraftigare skalv. Våren 2011 inträffade en kraftig jordbävning utanför kusten i regionen Tōhoku.
I novellen ”Att hålla sig fast vid regnbågens pelare” vaknar Megumi upp mitt i natten på en tatamimatta i kontorsrummet till butiken ”The Crystal Room” i Tokyo.
Jordskalvet, som skedde ungefär 380 kilometer norr om staden, har lamslagit hela staden, all tåg- och tunnelbanetrafik står stilla, de flesta butiker och restauranger håller stängt, mobiltelefonnätet ligger nere och i dagar framöver tvingas staden spara på elektricitet.
Megumi är en singelkvinna som strax skall fylla 40 år, hon bor hemma hos sina föräldrar och är en s.k. hemmadotter. Hon är en frilansande konsthantverkare som tillverkar prydnadsföremål och trollstavar.
Livet har tett sig rätt enahanda – men jordbävningen visar sig medföra en öppning, en mening i tillvaron när Megumi beslutar sig för att bege sig till ett hotell där man inhyser barn från de drabbade områdena. I ryggsäcken har hon ett antal marionettdockor för att roa de utsatta och utstötta barnen.
Ett liv i lögn
Något jag tycker väldigt mycket om i novellsamlingar är när enstaka personer eller specifika händelser dyker upp i olika noveller i helt andra sammanhang och ur andra synvinklar.
Detta är ett grepp som också Zinaida Lindén utnyttjar skickligt i sina texter.
Eyjafjallajökulls vulkanutbrott dyker t.ex. upp på några ställen, liksom det äkta paret Hayasaka som nämns i en bisats i en novell och som sitter i en bar på Eriksgatan i den sista novellen – men de får också en egen novell i samlingen.
Novellen ”Ingen vidare äkta man” skildrar ett äktenskap i upplösningstillstånd: fru Mariko Hayasaka är innerligt led på sin man som hon sägs hata – inte minst eftersom han haft såväl ett hemligt bankkonto som en hemlig älskarinna.
Fru Hayasaka när långtgående planer på att ta ut skilsmässa när mannen går i pension och därefter flytta till Finland för att tillsammans med brevvännen Riitta grunda en restaurang som serverar äkta japansk husmanskost.
Men när herr Hayasaka upplyser sin fru om att han har diagnosticerats med cancer förmår fru Hayasaka inte lämna sin man, utan de reser tillsammans till Finland för att börja ett nytt liv. Men det är inte lätt att rädda ett äktenskap som visar sig vara byggt på lögner.
En smakrik anrättning
Novellsamlingen Valenciana består av sammanlagt åtta noveller som tillsammans bildar en synnerligen smakrik anrättning där de olika texterna hakar fast vid varandra genom en besläktad tematik, ett landskap eller en stämning – ofta av en annalkande katastrof som ibland kan avvärjas, ibland kan leda till en oväntad öppning, men som ibland också kan slunga ner en i djupaste mörker och förtvivlan.
Ett par månader efter att Lammala avloppsreningsverk stängt ser vattnet i både Lammalabäcken och Lammalaviken redan bättre ut. Det tycker åtminstone Andreas Ölander som länge kämpat för vattendragen i Västanfjärd.
Västanfjärd skulle bli ”den utsläppsfria kommunen”, men ett dåligt fungerande avloppsreningsverk gjorde att kommunen hade svårt att nå upp till sin egen devis.
Sedimenteringsbassängen utanför reningsverket ska tömmas och fyllas med ny jord.Sedimenteringsbassängen utanför Lammala reningsverk. Bild: Yle/Monica Forssell
I våras stängde Lammala reningsverk, och nu hoppas ortsborna att både Lammalabäcken och Lammalaviken så småningom ska börja må bättre.
Reningsverket töms nu och kommer sedan att rivas.Avloppsreningsverket i Lammala, Västanfjärd. Bild: Yle/Monica Forssell
Andreas Ölander bor i närheten av bäcken och hyr också ut båtplatser vid bäckmynningen. Han har i flera år oroat sig för vattenkvaliteten. Ibland har vattnet liknat en svart välling och luktat mycket illa.
I maj 2014 såg vattnet i bäcken ut så här.LammalabäckenBild: Andreas Ölander
Lammala reningsverk stängde den 17 mars. Enligt Ölander är vattnet redan klarare.
- Förut blev fiskarnas oljerockar bruna när de tog upp sina nät i viken, men inte nu längre, säger Andreas Ölander.
Andreas Ölander.Andreas Ölander. Bild: Yle/Monica Forssell
Andreas Ölander är övertygad om att vattenkvaliteten i Lammalabäcken nu kommer att bli bättre.
- Jag är mycket förhoppningsfull.
Helt klart kommer vattnet i bäcken ändå knappast någonsin att bli, tror Andreas Ölander. Det här eftersom det rinner ut näringsämnen i bäcken från både jord- och skogsbruk i området.Lammalabäcken i Västanfjärd.Bild: Yle/Monica Forssell
- Jag är otroligt glad över att reningsverket stängt. Men jag undrar hur mycket det släppts ut under alla åren som gått, fortsätter Ölander, som också hoppas att Kimitoöns kommun håller sitt löfte om att följa upp vattenkvaliteten i bäcken och viken.
Kimitoöns kommun följer upp vattenkvaliteten i Lammala under två år
Raimo Parikka, t f verkställande direktör vid Kimitoöns vatten, tror också att vattenkvaliteten i Lammalabäcken och Lammalaviken kommer att bli bättre nu då avloppsvatten från Västanfjärds reningsverk inte längre belastar vattendragen.
Raimo Parikka, t f verkställande direktör för Kimitoöns vatten,säger att reningsverket inte uppfyllde alla krav som ställdes på det.Raimo Parikka, t f verkställande direktör för Kimitoöns vatten. Bild: Yle/Monica Forssell
På frågan hur dåligt reningsverket egentligen var, svarar Raimo Parikka så här:
- Det uppfyllde inte riktigt alla kraven som ställdes på det. Det är bra att det är stängt och att avloppsvattnet pumpas till Tyska holmens reningsverk nu.
- Personligen tycker jag det är bra att kommunen använder ett reningsverk i Dalsbruk. Det är bra för hela Östersjön att kommunen använder ett modernt och effektivt reningsverk och att dåliga stängs. Jag tycker det är en jättebra satsning, säger Parikka.
Kimitoöns kommun kommer att följa med läget i vattendragen under två års tid.
Läget för Åbovarvet ser ljust ut för tillfället men marknadsläget är unikt då varvet har orderstocken full fram till 2026. Det säger Kim Wikström som är professor i industriell ekonomi vid Åbo Akademi och hoppas att man inte vilar på lagren nu utan utvecklar samarbetet med underleverantörerna.
Vinden har vänt för Meyers varv i Åbo och läget ser ljusare ut än på länge. Varvet gjorde en vinst på 15 miljoner 2015 och det är ett steg i rätt riktning säger Kim Wikström som är professor i industriell ekonomi vid Åbo Akademi.
- Jag är väldigt optimistisk men samtidigt måste man komma ihåg att vi historiskt sett har en av de bästa marknadssituationerna vad gäller kryssningsfartygen, säger Wikström. Situationen med en orderbok som är välfylld fram till 2026 är unik och det är bra att förstå att det inte kommer att se så här bra ut alltid.
Professor Kim Wikström tror på varvets förmåga att förnya sin verksamhet.Kim Wikström, professor i industriell ekonomi vid Åbo AkademiBild: Yle/Johanna Ventus
Wikström betonar att det arbete som inleddes under de gamla ägarna, koreanska STX, där man flyttade över arbete från varvet till underleverantörerna måste fortsätta för det effektiverar och förbättrar samarbetet inom hela regionens marinkluster.
- Det betyder troligtvis investeringarna också för underleverantörerna och det är viktigt då en av de stora frågorna med tanke på framtiden är att hur får vi en större innovationsförmåga inom varvsindustrin, säger Wikström. Nu ser läget bra ut men det kommer sämre tider och då måste vi inte bara vara effektiva utan också innovativa.
Havsklustret ser positivt på framtiden
Havsklustret dit varven och underleverantörerna samt sjöfarten och hamnarna hör sysselsätter idag nästan 50 000 personer och har en sammanlagd omsättning på nästan 13 miljarder euro.
Sjöfartsförbundets nya barometer Havskluster 2020 visar att företagen tror på framtiden trots att läget är utmanande.
- Branschen har redan gjort en stor omställning för tidigare ansåg många att företagen har svårt att förnya sig men nu har man piggnat till och har en stark drajv att förnya och hitta nya sätt att skapa mervärde, säger Wikström.
Wikström medger att det ännu finns frågetecken och en obalans mellan företagen men som helhet ser läget bättre ut än på länge.
- Historiskt sett har sjöfarten och marinindustrin haft en viktig inverkan på Finlands välfärd och vi lever nu i en stark period, säger Wikström. Många start-up företag tar fram nya lösningar och lyckas branschen implementera idéerna och förankra de nya perspektiven så ser framtiden bra ut.
Vid färjfästet Pargas-Nagu är reparationsarbetet nu i full gång. Bilisterna hoppas att köerna i sommar inte ska bli allt för långa.
Arbetet med färjfästena vid Lillmälö och Prostvik i Pargas körde igång på måndag. Egentligen var planen att börja redan för en vecka sedan men NTM-centralen valde att vänta för att arbetet inte skulle störa trafiken till och från skärgården i samband med Kristi Himmelsfärdsdag. Men nu har arbetet kommit igång och ett tiotal byggjobbare var i början av veckan på plats vid färjfästet på Lillmälö.
Arbetet vid färjfästena har nu börjat.Byggarbetet vid färjfästet Pargas-Nagu började i maj. Bild: Yle/Johanna Ventus
Färjfästena elektrifieras så den nya hybridfärjan ska kunna lägga till
Det är NTM-centralen som låter bygga om och förnya strandkonstruktionerna vid färjfästena. De nya konstruktionerna ska ersätta nuvarande landfästen som börjar vara i dåligt skick. Samtidigt ska man förbättra bland annat asfaltering och vägmärkning. Sist men inte minst så arbetar man med elektrifieringen av färjfästena som behövs för att den nya hybridfärjan ska kunna trafikera mellan Pargas och Nagu från och med år 2017. Tiden är knapp, konstaterar arbetsledare Markku Sollo.
- Visst är det ett stort projekt och vi kommer att jobba hårt under det närmaste halvåret så vi blir klara i tid. I november måste vi vara klara så den nya färjan kan börja trafikera, säger Sollo.
Så här ska den nya färjan se ut.Ny hybridfärja mellan Pargas och NaguBild: Finferries
NTM-centralen varnar för trafikstockningar
På måndag då Yle Åboland är på plats vid färjfästen löper trafiken på Lillmälö sidan bra. Alla bilar ryms ombord på färjan och ingen blir kvar vid färjfästet. Men under sommaren då besökarna i skärgården ökar kan köerna bli långa.
På grund av arbetet kan endast ett landfäste användas istället för två som normalt, och jämfört med fjolårets sommar kommer färjetrafikens turer att minska med ungefär 20 turer i veckan. Fler turer kan dras in och som en konsekvens av det här kan det uppstå fler stockningar i trafiken än normalt. NTM-centralen uppmanar alla som använder färjorna att förbereda sig på att det kan bli långa köer medan arbetet pågår.
Det låter inte vettigt att man koncentrerar arbetet till sommaren då det är som mest folk i rörelse.
Marita Vaimala bor i Raumo och är tillsammans med sin man på väg till stugan i Nagu för första gången för den här säsongen. Hon tycker det låter mycket att 20 turer per vecka ska falla bort.
- Det låter nog mycket. Men vi är ju i alla fall pensionärer, så vi har tid att vänta, säger Vaimala.
På väg till stugan är också Marika Christensson-Trossö och Benny Trossö.
- Att så många turer faller bort över sommaren är inte bra. Det låter inte vettigt att man koncentrerar arbetet till sommaren då det är som mest folk i rörelse. Det skulle nog vara klokare att göra det under hösten då det är mindre trafik, säger Christensson-Trossö
Marika Christensson-Trossö och Benny Trossö tycker det låter som mycket att 20 turer i veckan faller bort.Marika Christensson-Trossö och BennyChristensson-Trossö väntar på färjan till Nagu.Bild: Yle/Johanna Ventus
Elina Pajula från Haverö tar det hela med ro.
Elina Pajuka tillsammans med hunden Saara.Kvinna väntar på färjan med sin hund.Bild: Yle/Johanna Ventus
- Det finns ju inget man kan göra åt det, så det är nog bara att härda ut. Vi får ju som tack för besväret en ny färja, säger Pajula.
Enligt arbetsledare Markko Sollo finns det inte något annat alternativ än att utföra reparationerna under sommaren.
- Arbetet skulle vara mycket svårare att göra under vintern. Och för att bli klara i tid till att den nya färjan börjar trafikera måste vi jobba hårt, säger Sollo.
Tiden är knapp om man ska bli klar i tid, konstaterar Markku Sollo.Markko Sollo vid färjfärstet Pargas-NaguBild: Yle/Johanna Ventus
Företagare: Långa köer vinner ingen på
På plats vid färjfästet är också Tage Wennerström som driver Lillmälö Port. Han tror inte att arbetet kommer att få så stora konsekvenser för honom som företagare.
Tage Wennerström tror inte det kommer att bli så stora problem i sommar. - Det som påverkar trafiken mest är vädret, säger han.Tage Wennerström driver kiosken i Lillmälö.Bild: Yle/Christopher Marins
- Det är lite för tidigt att nu säga hur det kommer att påverka då arbetet bara har börjat, men jag har talat med personalen på färjorna, och de tror inte att det kommer att bli några stora problem. Som vanligt tror jag det är vädret som påverkar mest.
Betyder längre köer med kunder vid caféet?
- Nja, det får inte blir för långa köer, då orkar folk inte gå ändå hit. För allas trivsel är det bäst om trafiken fungerar som den ska, säger Wennerström.
Men trots att han själv inte är orolig för hur trafiken ska löpa konstaterar Wennerström ändå att färjköer är något hans kunder ofta funderar på.
- Visst händer det att folk som kommer in och köper kaffe har frågor om trafiken och hur det riktigt ska gå nu i sommar. Men så finns det ju också de som ser fram emot att få en ny och större färja.
Arbetet med färjfästena i Lillmälö och Prostvik kommer att pågå fram till 11 november i år.Byggarbetet vid färjfästet Pargas-Nagu började i maj. Bild: Yle/Johanna Ventus
Det soliga vädret och massvis med underhållningspunkter lockade igen flera hundra festdeltagare till Sirkkala skolas traditionella gårdsfest i Åbo. Fjärde årskursens elever med föräldrar bjöd på allt från lyckohjul till överraskningsmusik.
Gården utanför skolan hade fyllts av bland annat hästar, mete, lotteri, trollkarlsshow och ansiktsmålning.
Lyckohjulet.Lyckohjulet på Sirkkalas gårdsfestBild: Yle / Mattias Simonsen
Carola Isaksson och sönerna Jasper och Julius hade genast sökt sig till hjulet.
- Allt som luktar godis lockar nog, säger Isaksson.
Familjen Isaksson.Carola Isaksson med sönerna Jasper och Julius.Bild: Yle / Mattias Simonsen
Utanför skolbyggnaden står mamma Laura och dottern Jandra och väntar på att showen ska börja.
Det är nämligen The Voice of Finland-vinnaren Suvi Åkerman som är kvällens överraskningsartist.
Men allt annat kul ute på gården lockar också.
- Jag tänker göra allt som pengarna räcker till för, säger Jandra.
Mamma Laura och dottern Jandra.Mamma Laura och dottern Jandra.Bild: Yle / Mattias Simonsen
Och visst var det Suvi Åkerman som fick fart på folket. Publiken var ju förvisso uppvärmd efter stiliga framträdanden av bland andra Sirkkalaversioner av rap-duon JVG och 90-talsstorstjärnorna Spice Girls.
Publiken fick lyssna på TVOF-segraren Suvi Åkerman i Sirkkalas gymnastiksal. Pappa Risto Åkerman spelade gitarr.Suvi Åkerman sjunger på Sirkkala skolas gårsfest.Bild: Yle / Mattias Simonsen
Gårdsfesten är ett sätt för årskurs fyra att samla ihop pengar till lägerskola.
Allt fler Åbobor vill bo nära Åbo centrum. Därför kommer Åbo stad att hyra ut småhustomter nära centrum, meddelar staden.
De områden som nu ska planläggas finns i Kärsämäki nära den gamla herrgården och Munttisbacken, samt i Säköbacken som finns nära Kurala bybacke. De här tomterna är färdiga att hyras ut nästa år och år 2018.
Staden vill också veta var invånarna vill bo och bygga. Därför har Åbo öppnat en enkät om det här på webben.
Tre män var till sjöss med en liten motorbåt som kapsejsade utanför Iso Suokari. Raumo sjöscouters segelbåt observerade två män som gestikulerade på en ö.
Senare framkom att en olycka hade hänt. Scouterna meddelade om händelsen till sjöräddningscentralen som i sin tur startade räddningsverksamheten.
Enligt Västra Finlands sjöbevakningssektion framkom det snart att det hade funnits tre personer ombord på båten men ingen visste var den tredje befann sig.
Det visade sig att personen ifråga hade fortsatt färden med båten till Raumo segelförenings brygga i Kuuskari där polisen mötte honom. Raumo sjöbevakningsstations patrull transporterade personerna som hittats på ön till fastlandet där ambulanspersonalen mötte dem. Personerna var nedkylda, men hade inga fysiska skador.
Alkohol och droger misstänks ha del i fallet. Sjöräddningshelikoptern från Åbo, Raumo sjöbevakningsstation, Raumo akutsjukvårdsenhet och Raumo polispatrull deltog i räddningsarbetet.
Petteri Orpo är populärare än Alexander Stubb som ordförande för Samlingspartiet. Det gäller för finländarna i allmänhet och i synnerhet de som stöder Samlingspartiet.
Enligt en undersökning som TNS Gallup har gjort för Helsingin Sanomat har utmanaren Orpo ett stöd på 24 procent, medan 13 procent stöder den nuvarande ordföranden Alexander Stubb.
Hälften av undersökningen gjordes innan Orpo gick med i ordförandekampen och hälften efter. Konstellationerna ändrade dramatiskt i och med Orpos besked om att han kandiderar.
Före beskedet stödde 16 procent Alexander Stubb, medan Orpo och Jan Vapaavuori hade ett stöd på 14 procent var.
Efter beskedet föll stödet för Stubb till 10 procent, medan stödet för Orpo steg till 34 procent.
Samlingspartister föredrar Orpo
Petteri Orpo är populärast också bland Samlingspartiets egna anhängare.
Nu vill 30 procent se Orpo som ordförande, medan 19 procent stöder Stubb.
Innan Orpo officiellt gick med i ordförandekampen låg Stubb fortfarande klart före med 34 procent mot bara 17 procent för Orpo.
Den tredje ordförandekandidaten Elina Lepomäki verkar ha svårt att hävda sig. Bara två procent av alla finländare och fyra procent av Samlingspartiets anhängare vill se henne som partiordförande.
Samlingspartiet väljer ordförande vid partikongressen i Villmanstrand i början av juni.
Branden i Hirvensalo i Åbo i går kväll har krävt tre dödsoffer. En död person hittades redan på natten, och under röjningsarbetet hittades två personer till.
Olycksutredningscentralen och polisen ger under dagen mera information om branden och utredningen.
Larmet kom halv elva-tiden från Hongaisvägen 35 i Hirvensalo och då räddningsverket kom till platsen brann det i ett av fönstren på tredje våningen. Snabbt spred sig dock branden till takkonstruktionerna.
Hongaisvägen är avstängd för trafik hela morgonen, men det finns en omväg. Byggnaden där det brann är den före detta Agalis köttaffär, nuvarande Turun Lihaliike.
Höghuset är i tre våningar, den översta våningen har totalförstörts. Också de två övriga våningarna har tagit skada till den grad att de är obeboeliga. Ett tiotal bostäder finns i huset.
Offrens identiteter är tillsvidare okända. Det finns inte heller någon information om personernas kön eller nationalitet. Kriminalkommissarie Ari-Pekka Lehtinen berättar att brandorsaken ännu är okänd. Olycksutredningscentralen ska besöka brandplatsen om det visar sig vara en olycka.
Minderåriga ungdomar misstänks för att ha orsakat flera markbränder i Egentliga Finland. Polisen utreder fallen som skadegörelse och ovarsam hantering av eld.
I samband med en av markbränderna brann också en tom lagerbyggnad. Alla bränder har uppstått som följd av lek med tändstickor eller på grund av uppgörande av öppen eld. Samtliga bränder riskerade att sprida sig till bebodda hus.
De som orsakat bränderna är under 15 år och är inte straffskyldiga, men nog ersättningsskyldiga. Ifall branden sprider sig till byggnader kan ersättningarna vara rejäla.
Polisen vill påminna föräldrar om att prata med sina barn om faran med att leka med eld. Terrängen är för tillfället mycket torr, och att göra upp öppen eld är aldrig ofarligt.
Återvinningsstation brann i Eura
I Eura letar polisen efter en pojke som misstänks ha något att göra med branden vid en återvinnigspunkt på Riihikuja. En pojke i åldern 10-12 år sågs avlägsna sig från platsen efter att branden startade kring kl. 14.15. Pojken hade kort hår och var klädd i beige skjorta och ljusa byxor.
Polisen ber om tips på numret 0295417780 eller tutkinta.rauma@poliisi.fi
Kastun koulu i Åbo utsattes för vandalism under onsdag förmiddag. Någon hade antänt golvet i gympasalen. Skolan står för tillfället tom, Åbo fastighetsaffärsverk vill riva byggnaden.
Räddningsverket och skolans personal lyckades släckan branden innan den spred sig.
Kring femton kvadratmeter golv fick rivas upp på kuppen. Enligt räddningsverket var det frågan om ett riskfyllt "nära ögat"-fall.
Skolbyggnaden från 1970 har varit i dåligt skick och undervisning i huset upphörde förra sommaren på grund av dålig inneluft.
Tanken är nu att bygga ett nytt daghem på tomten. Fastighetsaffärsverket vill att skolan rivs så fort som möjligt eftersom den utsatts för vandalism också tidigare.
Museiverket vill bevara huset och anser att skolbyggnaden har kulturhistoriskt värde. Fastigheten finns på adressen Pyörämäkivägen 4.
