SIF och ÅIFK är en kvartsfinalseger från att förlänga slutspelsvåren. SIF gjorde ett mäktigt ryck i den andra halvleken när man tog ett stort steg mot semifinal.

På andra sidan kvartsfinalerna väntar damhandbollens två finländska dominanter Dicken och HIFK. SIF och ÅIFK är på god väg att ta sig dit.

I kväll spelades de första kvartsfinalmötena och i det ena matchparet blev det tajt. ÅIFK hade hela vägen ett litet grepp mot Sparta och när Emilia Skön dunkade in 30–26 med två minuter kvar var det avgjort.

Hemmalaget reducerade två gånger om i Britas, men nu har ÅIFK ett drömläge att punktera kvartsfinalserien på hemmaplan på lördag.

I den andra kvartsfinalen var det tydligare klasskillnad. SIF ledde med två bollar i paus och tappade det kommandot direkt i andra halvlek.

Det väckte Sjundeålaget. På drygt tio minuter gick man från 10–11 till 19–11. Det rycket stängde butiken och även SIF har matchboll på lördag.

Resultat:

Sparta–ÅIFK 28–30 (13–14)
Sparta: Inka Jäntti 9, Anniina Nyholm 6, Petra Gostowski 4, Ella Holopainen 4, Anu Riksman 3, Liisa Holopainen 2.
ÅIFK: Ellen Norrgrann 10, Anna Harri 10, Ingrid Lindbom 2, Emilia Dahl 2, Salla Holopainen 2, Emilia Skön 2, Julia Symes 1, Elin Symes 1.
1–0 i matcher till ÅIFK.

SIF–GrIFK 25–17 (10–8)
SIF: Sofie Lindholm 7, Madeleine Lindholm 7, Ellen Voutilainen 6, Corinna Jensen 3, Elin Sjölund 2.
GrIFK: Sophia Böckelman 5, Fanny Axberg 2, Emelie Berglund 2, Nea Heerman 2, Annina Nyström 2, Felicia Grönholm 1, Linnea Harms 1, Alisa Kankainen 1, Alexandra Karsten 1.
1–0 i matcher till SIF.

Värdet för en servicesedel på ett privat effektiverat serviceboende för äldre fastställdes av omsorgsnämnden i Kimitoöns kommun på torsdagen. Värdet för sedeln är 100 euro per vårddygn.

Ifall vårddygnet är dyrare än så, betalar klienten den summa som blir över. Klienterna betalar också själv för hyran och maten.

Ingmar Forne (SDP) föreslog att ärendet remitteras, men fick inget understöd. Därmed godkändes frågan enligt föredragningen.

Servicesedlarna tas i bruk i vår

Med servicesedeln kan klienten alltså köpa tjänster av de privata aktörer, som kommunen har avtal med.

Kommunen har räknat ut medelpriset för ett vårddygn bland kommunens äldreboenden Almahemmet, Silverbacken och Hanna-hemmet och det medeltalet är grunden för servicesedelns värde, alltså 100 euro per vårddygn.

Enligt nämndens ordförande Niklas Guseff (SFP) ska servicesedlarna tas i bruk i april eller senast i maj. Meningen med servicesedlarna är inte att tömma kommunens äldreboenden på klienter, utan att öka på valfriheten, påpekar Guseff.

- Det blir de facto dyrare att anlita ett privat boende med hjälp av servicesedeln än att bo på ett kommunalt äldreboende, eftersom servicesedeln inte täcker alla kostnader. Servicesedeln kompletterar utbudet, säger Guseff.

Kommunfullmäktige i Kimitoön godkände tidigare i mars att servicesedlar tas i bruk inom äldreomsorgen gällande hemvård och effektiverat serviceboende samt inom delar av dagvården.

Servicesedlarna införs stegvis. Det första steget är alltså att bestämma värdet och införa de servicesedlar som används inom effektiverat serviceboende för äldre. Det fattade omsorgsnämnden nu beslut om.

Privata aktörer skickar in ansökan - kommunen avgör

Det är kommunen som bestämmer var servicesedlarna kan användas. De privata aktörerna, som erbjuder servicen och uppfyller kommunens kriterier, ska skicka in en ansökan till kommunen. Efter det granskas ansökan av kommunens tjänstemän, som fattar beslut om att godkänna eller förkasta ansökan.

Servicesedelns värde bestäms på klientnivå beroende på personens inkomster. Exempelvis en person som har nettoinkomster på 999,99 euro per månad eller lägre, beviljas en servicesedel med det maximala värdet 100 euro per vårddygn. Klienter vars nettoinkomster är högre beviljas en servicesedel med ett lägre värde. Det betyder alltså att klienten betalar en större andel själv. Om nettoinkomsterna är 3 999 euro i månaden eller högre beviljas ingen servicesedel alls.

Servicesedlarna beviljas efter en helhetsbedömning av vårdbehovet och också inom ramen för det budgetanslag som har reserverats för det här.

Orken bland Almahemmets personal väcker oro i omsorgsnämnden

Under torsdagens möte uttryckte också omsorgsnämnden sin allvarliga oro för välmåendet bland personalen på äldreboendet Almahemmet. Det här diskuterades som ett skilt ärende, inte i samband med frågan om servicesedlarna.

Beslut om Almahemmets renovering har skjutits upp till maj i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om att man väntar på mer information innan man gör investeringar.

Omsorgsnämnden anser att personalen ska få utomstående stöd och hjälp av arbetshälsovården, för att personalen ska orka med sitt jobb.

Den klena insatsen i kvartsfinalstarten väckte HIFK. Då kvitterade man också klassikermötet med TPS.

I tisdags var det viss klasskillnad när TPS och HIFK ställdes mot varandra i den första kvartsfinalmatchen i Åbo. Grundserietvåan vann med klara 4–1.

Om TPS var tre steg före sina gäster i det första mötet, såg det likadant ut i kvällens match i Helsingfors. Den här gången var det HIFK som körde över TPS från start.

HIFK dominerade fullständigt i den första perioden och kunde ha lett med åtminstone 4–0. Hemmalaget fick nöja sig med två fullträffar.

Två backmål

I mitten av perioden öppnade backen Saku Salmela målskyttet och i slutskedet av den utökade backkollegan Oliwer Kaski ledningen till 2–0.

Ledningen var rättvis men samtidigt bräcklig. Efter drygt trettio minuters spel kom också reduceringen som gav nerv. Ilkka Heikkinen hittade rätt och efter det var det jämnt skägg.

HIFK redde ändå ut det hela i den tredje perioden. När Micke-Max Åsten skickade in 3–1 med exakt sex minuter kvar till slutsignalen var det också sista spiken i kistan.

– Det här ger oss självförtroende. Det spelar ingen roll när segrarna kommer, men det här ger ändå en lättnad och tro på att vi klarar av det, säger Åsten.

"För bekväma"

Efter den tuffa starten i Ishallen kom TPS in i matchen. Veteranen Henrik Tallinder säger att avsaknaden av klinisk precision framför mål avgjorde.

– Det gäller att sätta dit pucken. Nu var vi också för bekväma. Vi måste vara mer desperata, säger svensken.

HIFK tog alltså en totalt nödvändig hemmaseger och kvitterade kvartsfinalserien till 1–1. Klassikermötet mellan de två storlagen fortsätter på lördag i Åbo.

Resultat:

HIFK–TPS 3–1 (2–0, 0–1, 1–0)
Mål: 1–0 Saku Salmela (Ryan O’Connor, Corey Elkins), 2–0 Oliwer Kaski (Mikael Johansson, Juhamatti Aaltonen), 2–1 Ilkka Heikkinen (Jonne Virtanen, Jasper Lindsten), 3–1 Micke-Max Åsten (Robert Leino, Kai Kantola).
1–1 i matcher.

Har priset på hus där du bor gått ner under de senaste fem åren? Eller gjorde du en bra fastighetsaffär någon gång i tiderna? Utforska bostadsmarknaden på ditt postnummerområde.

Bostadsmarknaden sägs sakta återhämta sig efter många år av nedgång, men det här gäller bara vissa områden. På många håll står prisutvecklingen stilla, eller så har bostadsprisen sjunkit.

I vissa kommuner har man aktivt jobbat för att få nya invånare, bland annat genom att planlägga nya tomter. Har din kommun lyckats bedriva en effektiv bostadspolitik?

Skriv in ditt postnummer och se hur läget ser ut där du bor. Artikeln uppdateras enligt det postnummer du valt.

((vis:1177844))

För att möjliggöra en förbättrad godstransport och fungerande persontrafik mellan Åbo och Nystad borde man elektrifiera banavsnittet. Det här är något många i regionen nu hoppas på.

Valmet Automotives meddelande om ytterligare nyanställningar aktualiserar diskussionen kring utvecklingen av tågtrafiken längs banavsnittet mellan Åbo och Nystad.

I dagsläget är det många anställda som pendlar mellan Åbo och Nystad och för att underlätta vardagen för dem, kommer man att börja med specialanpassade bussturer från Åbo för bilfabrikens anställda.

Det går bra för Valmet Automotive i Nystad. Valmet Automotives fabrik i Nystad, bilden är en flygbild. Bild: Valmet Automotive Inc automotive,fabriken,nystad,valmet,valmet automotive

Då efterfrågan på arbetskraft har skjutit i höjden skulle det gälla att utveckla förbindelserna ytterligare. Ett sätt kunde vara att återuppta passagerartrafiken på rutten som 1993 lades ner av lönsamhetsskäl. Sedan dess körs endast varor på tågrutten, främst till och från Yaras gödselfabrik i i Nystad.

Banan kunde visserligen redan nu tas i bruk för persontrafik, men på grund av att trafiken i dagsläget körs med dieseltåg, är den både långsammare och mindre lönsam ur ett kommersiellt perspektiv.

- Tågbanan är oerhört viktig, inte bara för Nystad utan hela landet, poängterar Atso Vainio, som är stadsdirektör i Nystad.

Det skulle alltså gälla för staten att också ta vara på den positiva utvecklingen och skrida till handling, menar han.

Människor väntar på tåget vid stationen i Åbo. Bild: Yle/Johanna Ventus tåg,tågstation,tågstationen i åbo,vr,åbo,åbo tågstation

Men det är inte bara persontrafiken som är värd att utvecklas. Också de ökande godstransporterna talar för en utveckling av tågbanan. År 2014 transporterades 0,74 miljoner ton varor mellan Åbo och Nystad med tåg. Under det här året uppskattar man att varutransporterna kommer att stiga till 0,95 miljoner ton.

Läggs fram igen då regeringen ser över budgeten i april

Också vid Egentliga Finlands förbund är man klart intresserad av att utveckla banavsnittet mellan Åbo och Nystad.

- Absolut, säger intressebevakningsdirektör Janne Virtanen. Ur Åbos synvinkel handlar det också om säkerhetsaspekter, framhåller Virtanen.

I dagsläget transporteras farliga kemikalier till Yaras gödselfabrik i Nystad mellan de två städerna, och då banan inte är elektrifierad måste tåget måste göra ett uppehåll för att byta lok i Åbo. En elektrifiering skulle minska riskerna med de farliga transporterna, men också möjliggöra smidigare transporter.

Godsvagnar passerar Tammerfors. Bild: YLE/Rolf Granqvist gods,godstrafik,godstransport,godståg,godsvagnar,tågtransport,vr

Senast elektrifieringen av banan diskuterades var förra sommaren då Finansministeriet lade upp budgeten för 2017, men ärendet gick inte vidare då. Virtanen är ändå hoppfull och vid landskapsförbundet kommer man att jobba vidare för att banan elektrifieras.

- Vi kommer att lyfta fram ärendet igen då regeringen nästa månad samlas för att evaluera årets budget. Visserligen har man inom Kommunikationsministeriet redan slagit fast trafikinvesteringarna för det här året, men det här är en möjlighet för regeringen att reagera på den plötsliga utvecklingen i Nystad, säger Virtanen.

VR positiv med vissa reservationer

Men att endast utveckla banan med tanke på persontrafik är inte nödvändigtvis lönsamt. Det här framhåller man också vid VR som har hand om persontrafiken på räls i Finland. Utbyggnaden av infrastrukturen är också så pass långsam att det skulle ta flera år att få igång persontrafiken.

Två IC-tåg på Karis järnvägsstation. Bild: Yle/Petra Thilman ic-tåg,järnväg,järnvägsstation,karis järnvägsstation,tåg,vr,västnyland

- Våra tidigare erfarenheter från andra orter i Finland har visat att det i dagsläget bara är möjligt att starta upp trafiken om staten eller någon kommun kommer in och täcker underskottet, säger Otto Lehtipuu, direktör för samhällsrelationer och miljö.

Trafiken måste också hålla en viss nivå, påpekar han.

- För att tågtrafiken ska vara kommersiellt lönsam, måste servicen vara kvalitativ och det krävs mer än en tur på morgonen och en tur på kvällen för att locka passagerare. Det här kostar också mera, säger Lehtipuu.

- Dessutom har VR inte möjlighet att ensam utveckla trafiken, eftersom det är Trafikverket som ansvarar för bannätet i Finland och också en eventuell elektrifiering, tillägger Lehtipuu.

Renoveringen av Samppalinna utebad i Åbo har fortskridit bra och närmar sig slutet.

För ett år sedan inleddes renoveringsarbetena. De har fortsatt hela året och den här veckan fick 50-meterssimbassängen ett nytt lager vit målfärg.

Om några dagar tas det stora tältet ovanpå bassängen bort och staden börjar testa att bassängen är vattentät.

Reoveringen av Samppalinna utebad fortskrider, men ännu står byggnadsställningar i den tomma bassängen. Bild: Åbo stad/Oskari Nummi renovering,samppalinna,samppalinna utebad

Efter påsk vet man noggrannare tidtabell för när utebadet kan öppnas, men till sommaren ska det i alla fall vara färdigt.

Av utebaden i Åbo var endast Kuppis utebad öppet sommaren 2016. Trycket var stort då Samppalinna årligen har haft långt mer än 100 000 besökare.

Samppalinna utebad togs i bruk 1955. Enligt en artikel i Turun Sanomat skulle utebadet ursprungligen byggas som simstadion för OS 1952, men simtävlingarna gavs istället till Tavastehus och Helsingfors.

Vilka är de viktiga frågorna i Kimitoöns kommun inför kommunalvalet? Tisdag 28.3 blir det valdebatt i radion och kandidaterna svarar bland annat på frågor som ni lyssnare har skickat in.

Yle Åboland samlar kandidater från sju partier i Kimitoöns kommun till debatt i ämbetshuset i Dalsbruk. Monica Forssell leder debatten.

Du kan lyssna på debatten i Yle Åbolands radiosändning på frekvensen 101,4, med start kl. 10.25. Det går också att följa med debatten på plats i ämbetshuset. Senare hittas debatten på Arenan.

Under debatten diskuteras bland annat social- och hälsovård, miljö, skola, dagvård och utveckling av kommunen. Du kan föreslå en egen fråga till kandidaterna via formuläret som hittas nedan.

I debatten deltar Helena Fabritius (SFP), Peter Flinkman (Saml), Maria Manelius (FS), Ann-Marie Kulla (SDP), Kurt Andersson (De gröna), Tomy Wass (VF) och Jonna Lappalainen (Centern).

Vid polisinrättningen i Västra Nyland och Helsingfors vägtrafikcentral har man den här vintern förundrat sig över det stora antalet krockar på riksväg 1 mellan Åbo och Helsingfors.

Till exempel på den sex kilometer långa sträckan mellan Veikkola i Kyrkslätt och Palojärvi i Vichtis inträffade 14 trafikolyckor i januari – det är tre gånger mer än normalt.

- Där finns mycket trafik och vägen är krokig, alldeles annorlunda än de nya och raka motorvägarna. Körhastigheten borde anpassas till de rådande omständigheterna, men så sker inte alltid. Folk litar alldeles för mycket på god tur och tar onödiga risker. Då kan också de små sakerna skapa stora problem och olyckor, säger överkommissarie Jussi Päivänsalo om de observationer som polispatrullerna gjort.

Hastighetsbegränsningarna förhindrar olyckor

Vid Helsingfors vägtrafikcentral följer man ständigt med till exempel väderprognoserna och trafikmängderna på vägarna i Nyland. Vid behov höjs eller sänks hastighetsbegränsningarna på riksväg 1.

- Det kommer tacksamt mycket respons på de beslut vi fattar. Till exempel gällande morgonrusningarna på väg mot Helsingfors undrar många varför hastighetsbegränsningen sänks. Det är för att vi försöker få ner hastigheterna redan lite före trafiken grötar till sig, säger Mika Jaatinen som är chef för vägtrafikcentralen.

En bilist som närmar sig ändan av en lång bilkö tvingas tvärbromsa, vilket i sin tur gör trafiken långsammare och kan få långtgående effekter.

Enligt Mika Jaatinen kommer en jämn körtakt att ta en fram snabbare än bromsningar och gasande.

"Automatisk övervakning måste övervägas"

På riksväg 1 övervakas hastigheterna av såväl polisens kamerabilar som civil utrustning. Till exempel i en razzia som gjordes vid Käringmossen i Esbo i början av mars blixtrade kameran till hundra gånger under en timme.

Den högsta uppmätta hastigheten överskred den tillåtna hastigheten på 100 kilometer i timmen med 42 kilometer.

- Det är en sådan hastighet att körkortet borde tas bort. Körhastigheterna på motorvägen är så höga att övervakningen är svår att genomföra. Därför finns det enligt mig allt större skäl att fundera på möjligheterna för automatisk övervakning, säger överkommissarie Jussi Päivänsalo.

Paula Tiainen, Yle uutiset / Linn Karlsson

86-åriga Greta Stenberg gav nyligen ut sin nionde bok. Då hon skriver vill hon arbeta för något speciellt och den här gången vill hon arbeta för de äldre.

Via olika ganska vardagliga händelser vill Greta Stenberg fästa uppmärksamhet vid att vanlig obetänksamhet kan ställa till många problem för andra människor.

Dessutom vill hon att alla äldre inte ska dras över samma kam och hon påminner om att många äldre faktiskt förstår annat än babyspråk då de blir tilltalade.

Boken heter Maria 80+ upplever, berättar och tänker.

Förutom de självupplevda episoderna och tankar kring dem kommer hon i sin senaste bok med olika tips som äldre och deras anhöriga kan ta till sig till exempel i god tid innan det är dags att flytta från det egna hemmet.

Tidigare har Greta Stenberg gett ut fyra memoarböcker, ett par fackböcker om fårskötsel och ett par böcker om och för den egna släkten.

Greta Stenberg är född i Åbo, hon blev matematiklärare och senare fåruppfödare i Pikis. En av sina gamla elever hon just nu är speciellt stolt över är vår senaste Nobelpristagare, Bengt Holmström, som hon undervisade i matematik från det att han var elva år tills han blev student.

Förtroendet för tidningen kan få sig en törn i och med valet av Simola, säger Dan Lolax som är samhällsreporter på Åbo Underrättelser. Raseborgs stadsdirektör Tom Simola ska som nyutnämnd vd ansvara för tidningen. Lolax tycker att valet är djupt problematiskt.

Dan Lolax anser att det är knepigt då man väljer en person från den offentliga sektorn som ÅU ska bevaka. Dessutom har Simola en historia i tidningens viktigaste bevakningsområde.

- Valet av Tom Simola är djupt problematiskt. Det är problematiskt på det sättet att Tom Simola för två år sedan var kommundirektör i Kimitoöns kommun, ett område som vi bevakar och som är väldigt viktigt för oss, säger han.

Stadsdirektör och blivande förlags-vd Tom Simola. En man i halsduk och jacka står utanför stadshuset i Ekenäs. Raseborgs stadsdirektör Tom Simola. Bild: Yle/Christoffer Westerlund raseborg,tom simola,västnyland

Simola har tidvis kritiserat ÅU och tidningens bevakning av honom. Simola bor fortfarande i Kimitoön.

- De här banden är väldigt svåra att bortse från, säger Lolax.

Förtroendet kan få sig en törn

Lolax ser att kopplingen som görs mellan det ekonomiska och det journalistiska innehållet är svår.

- Det här är något vi måste syna och förstås också utåt sett försöka garantera att allmänheten fortfarande har vårt förtroende. Jag tror att förtroendet kan få sig en törn av den här utnämningen.

Simola anställs av förlaget Förlags Ab Sydvästkusten som ger ut tidningarna Åbo Underrättelser (ÅU) och Pargas Kungörelser. Sydvästkusten ägs av stiftelsen för Åbo Akademi och är en betydelsefull aktör i Svenskfinland.

Bild på tidningen Åbo underrättelser Bild: Yle/Peter Petrelius åbo underrättelser,Åbo Underrättelser

Tidigare har ÅU haft en chefredaktör som ansvarar för det journalistiska innehållet och en vd som ansvarar för det ekonomiska. Nu ska chefredaktören rapportera till vd:n som i sin tur är ansvarig för styrelsen.

- Jag förstår inte varför man ändrat på det här. Jag tycker det är viktigt att hålla isär dem.

Om ni ska skriva en kritisk artikel om Kimitoön, tror du det påverkar på något vis?

- Det får inte påverka. Det är nyheten som måste styra, säger Lolax.

Problemet, som han ser det, är att vd:n nyss har varit kommundirektör för Kimitoön.

- Vare sig vi skriver kritiskt, neutralt eller berömmande kommer frågan på vilket sätt vd:ns roll spelar in i rapporteringen att aktualiseras. Även om vi som journalister förstås ska se till att den aldrig spelar någon roll så kommer den här diskussionen att föras säkert nu i början.

Chefredaktör skulle väljas - ny vd valdes istället

Processen med hur valet av vd har gått till anser Lolax också att har varit problematisk ur redaktionens synvinkel. Den har varit helt dold för de anställda.

Det började med att nuvarande chefredaktör Pär Landor i januari meddelade att han skulle sluta. Styrelsen meddelade då att man letar efter en ny chefredaktör.

Pär Landor skriver från och med fredagen (24.3) inte längre ledare för ÅU. Pär Landor. Bild: Yle/Lotta Sundström pär landor,Pär Landor,åbo underrättelser,Åbo Underrättelser

Redaktionen bad att den skulle få prata igenom valet av chefredaktör med styrelsen för att den skulle känna till deras önskemål. Redaktionen fick veta att det skulle ordna sig. Men ingen diskussion fördes.

På torsdagsmorgonen (23.3) trodde redaktionen att det skulle meddelas om vem som blir ny chefredaktör.

- I den tron levde vi tills styrelsen meddelade att Raseborgs stadsdirektör ska bli ny vd för bolaget och Stefan Holmström blir tillfällig ny chefredaktör under Tom Simola.

Man söker inte heller aktivt just nu en chefredaktör.

- De journalistiska visionerna finns inte valet av vd och ansvarig utgivare. Man tar en person från den offentliga sektorn som inte har någon erfarenhet av journalistik och tänker sig att det är på det här sättet som ÅU ska ledas.

Styrelseordförande Lasse Svens från Förlags Ab Sydvästkusten. Skattmästaren Lasse Svens vid Stiftelsen för Åbo Akademi sitter och läser Åbo Underrättelser. Bild: Yle/Jesper Alm. lasse svens,skattmästare,Stiftelsen för Åbo Akademi

Lolax kollega Jean Lindén konstaterade till Svenska Yle att det i förlängningen finns en möjlighet att förlaget går in för lösningen att samma person är vd och chefredaktör och att man nu avvaktar och ser om Simola kan, eller eventuellt vill, axla en sådan här dubbelroll.

Åbo Underrättelser skriver i tidningen att Pär Landor nu också lämnar chefredaktörsposten. Han säger att varumärket förändras.

- När man nu vet vilka personer som är utsedda finns det förväntningar på dem i Åboland. Då vill jag inte fortsätta som opinionsbildare på ÅU, säger Landor.

Fingertoppskänsla för det journalistiska saknas

Dan Lolax riktar sin kritik främst mot styrelsen.

- Jag förstår inte deras val och agerande. De har kanske en klar tanke över hur vi ska jobba under Tom Simola eftersom de har valt honom.

Lolax anser att styrelsen saknar fingertoppskänsla för det journalistiska.

- Deras val och deras sätt att gå till väga visar att man inte hör redaktionen, vad man tänker och tycker här.

Han syftar på att man aldrig diskuterade med redaktionen om vem som ska ersätta Pär Landor och plötsligt också nuvarande vd Harry Serlo.

Hur måste ni nu jobba på ett annat sätt?

- Vilken tanken är och hur valet förändrar vårt nuvarande arbetssätt så har jag inte ett hum om eftersom styrelsen inte signalerat något åt oss.

Svante Wahlbeck har kommit från näringslivet till medievärlden. Svante Wahlbeck på HSS media. Bild: Yle/Anna Ruda svante wahlbeck,wahlbeck

- Wahlbeck kommer från näringslivet och har en annan koll på ekonomin än vad en person inom den offentliga sektorn har.

Hurudan skulle en bra vd vara, Dan Lolax?

- En vd ska helst vara stadd i det ekonomiska och helst ha en erfarenhet från mediebranschen eller åt det hållet. Som vet hur ett vinstdrivande bolag ska drivas, men också förstår förutsättningarna för nyhetsjournalistik i dagens läge. Vad jag vet om Tom Simola så har han inte någon aning om någon av de här sakerna.

Lolax vill poängtera att han inte framför sina åsikter som representant för ÅU utan representerar sig själv.

Valmet Automotives bilfabrik i Nystad ger sig ut på sin största rekryteringskampanj någonsin, då man på åtta orter försöker hitta mer än tusen nya arbetstagare.

Rekryterare besöker med en stor långtradare Åbo (28.3), Tammerfors (29.3), Jyväskylä (30.3), Villmanstrand (4.4), S:t Michel (5.4), Joensuu (6.4), Uleåborg (11.4) och Karleby (12.4), där de berättar om arbetsmöjligheterna.

- Personliga möten och att få träffa arbetstagare ansikte mot ansikte är ofta det som avgör då man nyanställer någon. Därför görs en större rekryteringsturné, säger Valmet Automotives personalchef Tomi Salo i ett pressmeddelande.

Valmet Automotive meddelade i onsdags att man behöver fler arbetstagare eftersom man börjar tillverka en helt ny personbilsmodell. Enligt kontraktet mellan Valmet Automotive och Mercedes ska tillverkningen i Nystad inledas under den senare hälften av 2018 och pågå i flera år.

Med kampanjen försöker bilfabriken hitta 1 060 nya arbetstagare för svetsning, målning, montering och intern logistik. Ansökningstiden är 22.3-23.4.2017.

Det är igen dags för den traditionella rockkonserten på Kåren ordnad av Rockföreningen vid Åbo Akademi.

– Det blir nog en sjuhejdande fest med mycket rock’n’roll och bra fiilis, säger Sebastian Adolfsson, ordförande vid Rockföreningen vid Åbo Akademi. Medhåll får han av replokalansvarige, Riku Tuominen.

RÅA live är en rockkonsert med unga studenter som imiterar kända band och artister. I år är det inledande bandet The Rolling Stones och därpå följer bland annat band som uppträder som The Ark, Backyard Babies och Mumford and Sons. Det är därmed inte endast rock publiken får höra under kvällen. Konserten har inget förband, utan det är istället sju huvudartister som spelar de kändaste låtarna av de band de representerar.

Konserten har varit väldigt populär tidigare år, och både Tuominen och Adolfsson förväntar sig en stor publik även i år. Vinsten som föreningen får in kommer att gå till välgörenhet.

– Förra året var konserten i två dagar, då kom det runt 300 personer båda dagarna. Där runt 500 kommer väl brandgränsen emot, berättar Adolfsson.

I år kommer konserten bara att vara under en kväll, fredag den 24 mars.

Redaktörer: Matilda Saarinen och Isabel Nordberg praktikanter vid Yle Åboland

Stadsfullmäktiges föredragningslistor i Åbo borde översättas till svenska. Det anser Folktinget, som kommer att kontakta Åbo stad och det nyvalda fullmäktige efter kommunalvalet kring frågan.

Åbo stad skickar möteskallelser med föredragningslistor som är enbart på finska. Enligt lagen ska de här ändå finnas både på finska och svenska i en tvåspråkig kommun.

- Det är av största vikt att vi svenskspråkiga Åbobor har en möjlighet att delta i och bevaka de ärenden som berör oss säger Kjell Wennström, styrelsemedlem i Folktinget i ett pressmeddelande.

Eftersom protokollen inklusive bilagorna i alla fall översätts så skulle det inte medföra någon extra kostnad att göra översättningen av föredragningslistor och bilagor före mötet och efter mötet endast översätta beslutstexterna, anser Folktinget.

- Vilket skulle ge staden en möjlighet att lägga protokollen till påseende samtidigt på finska och svenska, fortsätter Kjell Wennström.

Raseborgs stadsdirektör Tom Simola valdes nyligen till vd för Förlags Ab Sydvästkusten men han har mött mycket kritik redan innan han tillträtt. Så här besvarar han kritiken som gäller bland annat mediehusets tidning Åbo Underrättelser.

Kommer du som vd då inte att blanda dig i journalistiken utan fokusera på businessen?

Rollen och de förändringar som kommer att uppstå, där beslut fattas av styrelsen i sista hand, har jag inte diskuterat.

Det gäller för oss att diskutera oss samman, beakta alla synpunkter och sedan se hurudana modeller vi jobbar med i framtiden. Det är inte så att man nu går in för en modell och så jobbar man med den för all framtid.

Jag har mycket att lära mig men jag tror också det är bra att komma utifrån med nya synvinklar― Tom Simola

Du har varit en hård kritiker av Åbo Underrättelser och tidningens bevakning av dig som kommundirektör för Kimitoön. Du har jobbat 16 år inom den offentliga sektorn som journalister ska hårdbevaka. Nu ska du betala lön åt samma journalister som kritiserat dig - det här är inte en oproblematisk koppling.

För att jobba 16 år i den offentliga sektorn så måste du vara mycket professionell. Du kan inte driva dina egna intressen och ha din egen agenda. Du måste ha stadens, kommunens agenda.

De som säger att jag varit en hård kritiker av Åbo Underrättelser så skulle gärna få räkna upp de här exemplen för mig. Senast jag har kritiserat ÅU var då man på första sidan hade en rubrik "Simola anklagad för trakasserier". Det här tycker jag var totalt vilseledande och till och med felaktigt. Då tycker jag som tjänsteinnehavare och som privatperson att jag har både en rättighet och skyldighet att säga som saken är och att få det korrigerat.

Enskilda gånger om det varit direkt felaktigt så tycker jag att det är viktigt att allmänheten får rätt information.

På samma sätt som en kommunal tjänsteman har ett ansvar för att saker och ting blir rätt så har också journalister ett ansvar för att saker blir rätt och ska också kunna medge att här gick det lite fel, vi tar om det nu. Inte är det desto mer dramatiskt.

Det är inte meningen att jag ska kunna allt.― Tom Simola om sina kunskaper om mediebranschen.

Enligt den information jag fått av min kommande arbetsgivare är att den här frågan är öppen och modellen kommer att diskuteras. Jag kommer att delta i dessa diskussioner. En hurudan modell vi går in för får vi sedan diskutera med styrelsen och med alla inom bolaget.

Tom Simolas arbete som stadsdirektör har varit rätt omväxlande. Nu väntar helt nya uppdrag. Tom Simola avtäcker gatuskylten. Bild: Yle/Nicole Hjelt john gardbergs gata,Karis,tom simola

Tanken är att jag jobbar med professionella människor inom ett bolag. Det är inte meningen att jag ska kunna allt. En vd har helhetsansvaret för verksamheten och ska se till att bolaget utvecklas, går framåt och hänger med. Jag hoppas vi kan göra ett teamsamarbete och att alla bidrar till helheten.

Jag har mycket att lära mig men jag tror också det är bra att komma utifrån med nya synvinklar. Men man ska göra det ödmjukt och försiktigt men med bestämda steg gå framåt tillsammans.

Jag skulle rekommendera att så många som möjligt skulle ställa upp i kommunalval och riksdagsval. För det ska man inte bli inkompetentförklarad.― Tom Simola

Kommer du att vara med och slå ihop tre finlandssvenska mediebolag, HSS, KSF och Förlags Ab Sydvästkusten?

Det får framtiden utvisa. Jag tycker att inget ska vara uteslutet. Ett samarbete är säkert nödvändigt att utveckla oberoende av vad som händer i framtiden. Ofta visar verksamheten hur man kommer bäst vidare.

Du har kriterats för att vara SFP:s man. Du har varit aktiv inom partiet. Men bra journalistik är opartisk. Hur tacklar du dina politiska kopplingar?

Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor. När jag växte upp på Kimitoön och var intresserad av att gå med i politiken så fanns det inte några andra politiska organisationer att gå med i än Svensk Ungdom så det var naturligt att gå med. Det ledde till att jag i början av studierna var med i politiken inom Svensk Ungdom i Åboland.

Så råkade jag av en slump bli kandidat i riksdagsvalet år 1991. Men det var mer en humorkandidatur. I Åboland hade man en huvudkandidat i Jan-Erik Enestam och så hade man två stödkandidater som skulle bidra till kampanjen. Efter det valet koncentrerade jag mig sedan fullt och fast på mina studier och blev färdig jurist. Här blev politiken. I dag har jag ingen partibok.

Tom Simola har en bakgrund inom SFP. Karis SFP:s valvagn, en husvagn med nyckelpigemönster. Bild: YLE / Pia Santonen Ekenäs,husvagn,höstmarknad,kampanj,marknad,nyckelpiga,raseborg,rkp,sfp,sfp raseborg,val,västnyland

Du har nu tagit ett steg in i stiftelsevärlden. Vad är följande steg?

Jag kommer att fokusera på Förlags Ab Sydvästkusten och på utvecklandet av bolaget tillsammans med alla som jobbar där.

Det får framtiden utvisa. Jag tycker att inget ska vara uteslutet.― Tom Simola om tanken på att slå ihop mediebolagen.

Man har frågat mig den frågan under årens lopp ganska många gånger. Tanken har inte attraherat mig väldigt mycket och det har den inte ännu heller. Man kan citera lite James Bond här och säga att ”man ska aldrig säga aldrig” och därför tänker jag inte säga något definitivt. Men det är mycket osannolikt att jag skulle ställa upp i ett riksdagsval i framtiden.

Tom Simola med journalistreglerna i handen. Tom Simola som håller i en pappers kasse Bild: Yle/Tove Virta Ekenäs,Raseborg,raseborgs stadsdirektör,stadsdirektörer,tom simola,Västnyland

Ja. Jag läser den oftast i min padda på morgonen, såsom jag också läser Västra Nyland. På veckoslutet föredrar jag papperstidning men på vardagarna paddan för man behöver inte gå till postlådan då, man kan spara någon minut och komma snabbare till jobbet.

Det ska jag tillägga, de första veckorna kommer jag att börja som praoelev för att sedan efter några veckor på riktigt ta över verksamheten.

Snart är det kommunalval, men vad röstar vi om egentligen? Här kommer en snabbkurs i den riktigt lokala politiken.

Söndagen den 9.4 går Finland till valurnorna för kommunalval.

Då ska nästan 9000 fullmäktigeledamöter väljas till 295 olika kommuner (alla utom Åland som röstar senare).

33 616 kandidater är uppställda, så lite mer än var fjärde blir invald.

Vad ska de bestämma om, de som blir invalda?

De ska bestämma om allt! Eller nästan allt, åtminstone om väldigt mycket som finns närmast dig, i din vardag, varje dag. Skolmaten, cykelvägarna, avfallshanteringen, rätten till dagvård, hur vägarna sandas, hur hus får byggas och hur parkerna ska se ut, för att nämna några exempel.

Kommunerna ser också till att en hel del kultur- och fritidsverksamhet fungerar, som biblioteken till exempel! Och en lång lista tekniska saker i din näromgivning, som markplanering och kommunalteknik, alltså bygglov, fjärrvärme, trafikrondeller och gatubelysning.

Men vårdreformen då?

Social- och hälsovården har varit kommunernas största uppgift, både mätt i pengar och mätt i tid. Men efter social- och hälsovårdsreformen om cirka två år är det meningen att det jobbet överförs till landskapen.

Efter det kommer kommunernas största uppgift att vara bildningssektorn, alltså dagvård, grundskolan och andra utbildningar. I praktiken är det väldigt få saker i din vardag som skulle fungera utan beslutsfattarna i din kommun.

Snart ligger vården inte längre på kommunens ansvar. En läkare undersöker ett barn med stetoskop. Bild: Denis Closon barnsjukdomar,hälsovård,lungsjukdomar,läkare,sjukskötare,sjukvård,Stetoskop

Vem bestämmer i kommunen? Är det kommundirektören?

Nej, inte kommun- eller stadsdirektören, utan det är fullmäktige som är det högsta beslutande organet! Det är alltså politikerna som du och de andra väljarna väljer in i kommun- eller stadsfullmäktige som har mest makt. Storleken på fullmäktige kan variera från minst 15 platser till högst 85, beroende på kommunens storlek.

Kommun- eller stadsdirektören har inte politisk makt utan är högsta chefen för tjänstemännen i en kommun eller stad. Det här har ändå vissa städer ändrat på - bland annat Helsingfors och Tammerfors har gått in för en politiskt vald borgmästare i stället.

Men vad gör i så fall kommunstyrelsen?

De som sitter i fullmäktige utser en kommun- eller stadsstyrelse. Arbetsfördelningen mellan fullmäktige och styrelse kan egentligen jämföras med regering och riksdagen: det är den större församlingen som fattar besluten. Det är styrelsen som bereder alla viktiga ärenden som fullmäktige ska fatta beslut om.

Så finns det dessutom en mängd olika mindre nämnder enligt olika ämnesområden, till exempel en utbildningsnämnd, eller en stadsplaneringsnämnd. Nämnderna finns till för att göra arbetet i fullmäktige lite lättare, nämnderna bereder ärenden för fullmäktige och kan föreslå beslut. Men det är fullmäktige som fattar de slutliga besluten.

Rösta den 9.4! Röstande rösta,röstande,val,vallokal,valsedel

Hur kan jag själv påverka besluten i min kommun?

När fullmäktige väl har valts kan du kontakta någon eller några ledamöter med ditt ärende och föreslå att de gör en motion om det, det vill säga gör ett förslag för att diskutera i fullmäktigesalen och i nämnderna. Eller, om du tror det är många fler som tycker som du, så kan du själv samla ihop namn till ett medborgarinitiativ som sedan måste behandlas i fullmäktige.

Men framför allt ska du rösta. Kommunalvalet brukar ha det lägsta valdeltagandet, högst har presidentvalet. Ändå är det fullmäktigeledamöterna och inte presidenten som har mest inflytande över hur din vardag ser ut, eller hur?

Källor till artikeln är en intervju med Sandra Bergqvist, sakkunnig vid Kommunförbundet, samt siffror från Kommunförbundets kommunalvalssida.

Kyrkklockorna klingar över bygden. Ljudet av hästhovar mot gruset varvas med stegen från människor på väg hem från kyrkan.

Antagligen är det söndag.

Den smala vägen kantas av telegraflinjen som går ända från Dalsbruk till Salo. Den var viktig för industrin i Dalsbruk.

Bild: Fotograf okänd/Sagalunds bildsamling, Yle/Monica Forssell

Jag försöker föreställa mig hur livet i Kimito såg ut för hundra år sedan. Hur lät det, hur doftade det, hur tog sig människor fram, hur tog de sig till Åbo och hur såg Kimito centrum ut för hundra år sedan?

I dag utgörs centrum av Villa Lande och de två stora affärskomplexen invid Dragsfjärdsvägen. För hundra år sedan såg det helt annorlunda ut. Centrum fanns betydligt närmare kyrkan.

- År 1917 dominerade Lauréns gästgiveri Kimito kyrkobys centrum. Det stod närmare tio hus i närheten av varandra och i centrum fanns Lauréns torg. Det fanns en butik - Karlssons butik - ett café och olika affärer i husen, berättar Nils-Henrik Nykänen.

Nils-Henrik Nykänen har sysslat med hembygdsforskning ända sedan 1970-talet men aktivt de senaste tjugo åren. Man ser på fotografier. Bild: Yle/Monica Forssell nils-henrik nykänen

Nykänen är född och uppvuxen i Kimito och båda hans föräldrar var hemma från Kimito. Vi står i hans vardagsrum i hemmet i Engelsby. Från fönstret ser vi Kimito centrum och Vretavägen.

Nykänen, som är född 1936, har sedan pensioneringen från Kimito telefonbolag, aktivt sysslat med hembygdsforskning.

- Kimito kommun har varit en stark bygd och det finns massor av detaljer man kan få reda på om man är envis och söker i gamla protokoll, berättar han.

På vardagsrumsbordet ligger tidningsurklipp och fotografier. Ett av husen föreställer en vacker karaktärsbyggnad med ett litet torn.

Engelsby Nedergård byggdes antagligen på 1850-talet, under den ryska tiden. Tornet revs i samband med att huset gjordes om till läkarmottagning. 1 kimito nedergård Bild: Fotograf okänd/Kaj Ekboms fotosamling kimito nedergård

Nykänen berättar att huset föreställer Engelsby Nedergård och att Nedergård i tiderna var en stor bondgård med eget mejeri och garveri. År 1905 köpte Kimito kommun gården och gjorde om huset till läkarmottagning och läkarbostad för att i början av 1950-talet riva det och bygga nuvarande kommunkansli.

En del av Kimito kommunkansli som det ser ut i dag. Kimitoöns socialenhet tar emot i nyrenoverade utrymmen. Bild: YLE/Monica Forssell kimito,kimitoön,socialen,socialenhet

Vi beger oss ut för att ta en titt på Lauréns torg och kör längs med Vretavägen och till vänster i korsningen mellan Åbovägen och Vretavägen. Lauréns hus finns kvar, till vänster om vägen. Likaså ladugården, ett loftbygge och stenmagasinet.

"Lauréns hus" finns fortfarande kvar vid vägkanten. I tiderna var huset ett gästgiveri. Vitt gammalt hus. Bild: Yle/Monica Forssell Kimito,lauréns hus

Ladugården finns också kvar. Röd ladugård. Bild: Yle/Monica Forssell Kimito,Ladugård

Men till höger om Åbovägen (sett från Kimito mot Åbohållet) finns bara en åker och en gräsplätt med några träd kvar. Här är husen rivna och det som en gång var torget i Kimito kyrkoby, Lauréns torg, är bara det: en gräsplätt, några träd och en gammal stenfot.

Bara en gräsplätt finns kvar av det forna torget i Kimito kyrkoby. Gräs och åker. Bild: Yle/Monica Forssell Kimito

Nils-Henrik Nykänen minns Karlssons butik. Den fanns då han själv var liten pojke i början av 1940-talet. I dag är huset rivet. Man utomhus. Bild: Yle/Monica Forssell nils-henrik nykänen

Bild: Fotograf okänd/Sagalunds bildsamling, Yle/Monica Forssell

För hundra år sedan rörde sig de flesta till fots eller med häst och kärra. Cyklar och bilar var ovanliga.

- Jag vill påstå att det inte var så allmänt med cykel. Man till och med behövde körkort för att få cykla.

- De flesta var bundna till jordbruket. Men det fanns förstås också fabrikerna i Björkboda, Dalsbruk, Keramia tegelfabrik i Mjösund och så timmermän naturligtvis och murare. De flesta hade då nog någon form av arbete, säger Nykänen.

Nykänen tror att kontakten mellan människor som bodde i Dalsbruk och människor som bodde i Kimito inte var särskilt tät i början 1900-talet.

Till Åbo åkte man däremot gärna från Kimito.

- Till exempel för att fotograferas, berättar Nykänen.

Från Lappdal gick en färja över till Sagusidan och både från Fröjdböle och Strömma kunde man åka ångbåt in till Åbo.

Ångbåten Nystad vid bryggan i Strömma i Kimito. Bilden från början 1900-talet. Ångbåten Nystad vid bryggan i Strömma i Kimito. 1900-talets början. Bild: Okänd fotograf/Sagalunds museum ångbåt,ångbåtar

Nykänen tar fram ett porträtt på sin mamma, en liten flicka med stor vit krage. Året är 1915.

- Hon åkte ångbåt till Åbo, fotograferades och övernattade hos släktingar och åkte tillbaka hem följande dag. Så gjorde man om man ville fotografera sin familj, berättar Nykänen. Flickan ser allvarligt in i kameran.

Hur mycket minns du av sådant din mamma berättat för dig om hurdant det var i Kimito när hon var liten?

- Man var nog själv för liten för att ställa frågor. Och det var kriget och tiden 1917 - 1918. Man ville kanske inte heller berätta och skrämma barnen.

Vi, dagens människor gläds över vårt lands självständighet men tiden för när det begav sig var allt annat än festlig och gör hembygdsforskaren ledsen.

- Välorganiserade rödgardister höll kommunen i ett hårt grepp, speciellt i mars och april 1918. Här nedanför är telefonbolaget, pekar Nykänen och fortsätter: Det var det första som intogs av vita grupperna i början på april 1918. Bara av farten tog de också de rödas högkvarter som då var i den Mattssonska gården och i samband med skottlossningen omkom tyvärr tre röda.

Kulhål i en väggpanel på vinden i telefonbolagets bostadshus påminner om de ledsamma händelserna.

Mentala spår finns också, säger Nykänen.

- Man är nog ganska försiktig och det är ofta som man inte får svar på intressanta frågor.

Fotnot: En utställning kring livet 1917 på Kimitoön öppnar vid Sagalunds museum i maj. I utställningen ingår texter och fotografier och den kommer att visas också i Västanfjärd, Dragsfjärd och Hitis.

Kimitoöns kommun premierade idrottare, kulturaktiva, företagare och ungdomar på årets Axelafton, som ordnades i Villa Lande i Kimito på fredagskvällen. Ingrid Holm valdes till årets ambassadör medan Johan "Jussi" Lindberg och Jonas Lindberg premierades för årets kulturgärning.

Ingrid Holm är Finlands Lucia 2016. Ingrid är en mycket sympatisk och trevlig person med fin utstrålning. Som Finlands Lucia 2016 har hon fört fram Kimitoön på ett synligt sätt, lyder prismotiveringen.

Ingrid Holm. Ingrid Holm är Finlands lucia 2016 Bild: Folkhälsan/Hannes Victorzon finlands lucia 2016,ingrid holm

Johan "Jussi" Lindberg och Jonas Lindberg premierades för de tre välgörenhetskonserter, som de ordnade för öns äldre. Far och son Lindberg samlade in totalt över 16 000 euro, som donerades till kommunens äldreomsorg. Pengarna ska användas för att förgylla vardagen och förbättra livskvaliteten för öns äldre.

Enligt prismotiveringen har Johan "Jussi" Lindberg och Jonas Lindberg lyft fram kulturens hälsofrämjande betydelse och dess förmåga att förena människor för en god sak, samtidigt som de har visat att man med konst och kultur kan åstadkomma positiva förändringar i samhället.

Jonas Lindberg tilldelades också årets ungdomspris för samma välgörenhetsarbete.

Mikaela Hollsten årets idrottare

Till årets idrottare valdes snowboardåkaren Mikaela Hollsten för den sammanlagda femte platsen på Freeride World Tour.

Mikaela Hollsten. Mikaela Hollsten i Stryn Bild: Sebastian Bergholm/Yle mikaela hollsten

Kulturföreningen Lande rf/ Luckan fick årets kulturpris för sitt arbete för att upprätthålla och utveckla kulturverksamheten på landsbygden. Enligt prismotiveringen stöder och hjälper Luckan andra föreningar, ger service åt invånare samt betjänar besökare och artister i Villa Lande. Kulturföreningen Lande är ett bra bevis på att en förening kan fungera som en arbetsgivare och en betydande kulturaktör.

Villa Lande. Bild: Yle/Monica Forssell villa lande

Priset för årets låntagare gick till Ebba Bergström. Enligt prismotiveringen är Bergström en trogen kund i biblioteket sedan länge och har varit med i Litteraturcirkeln i Kimito ända sedan starten.

Till årets företagare valdes J & M Launokorpi Oy. Företaget har verkat på Kimitoön i 90 års tid och har transporterat öns befolkning och turister och får ett tack för att de upprätthåller flera viktiga bussturer till Dalsbruk.

Väljare i Åbo bjöds på vallöften, partiprogram, valgodis och ballonger på gågatan i centrum på lördagen då valstugorna invigdes. Totalt 13 valstugor har placerats på Universitetsgatan, där partierna för sin valkampanj fram till valdagen.

Många människor på gågatan i Åbo då valstugorna invigdes inför kommunalvalet 2017. Bild: Yle/ Nora Engström gågatan i åbo,kommunalval,Kommunalvalet 2017,partier,universitetsgatan,valarbete,valgata,valstugor,åbo

Trängseln var stor på lördagen vid lunchtid, då kandidaterna tävlade om förbipasserandes uppmärksamhet. En scen har också placerats på gågatan. På scenen får partierna ordna program och hålla tal.

Exempelvis ordnades det en valdebatt på scenen lite före klockan 12 på lördagen. Det ordnades också kommunalvalsprogram i stadsbiblioteket och på Salutorget under invigningsdagen.

Trängsel på gågatan i Åbo. Kandidater pratar med väljare på gågatan i Åbo. Bild: Yle/ Nora Engström gågatan i åbo,kommunalval,Kommunalvalet 2017,valarbete,valstugor,valstugor i åbo

Valstugorna flyttas bort den 11.4, meddelar Åbo stad.

Valarbetet pågår också på andra håll i Åboland. I Dalsbruk ordnades ett valtorg mellan klockan 10 och 13 på lördag. Flera partier förde också kampanj i centrum av Pargas under samma dag.

Valtorg i Dalsbruk på lördagen. Valstugor och kandidatlistor på Dalsbruks torg. Bild: Yle/ Monica Forssell dalsbruk,Kommunalval,Kommunalvalet 2017,politik,val,valarbete

Även kandidatlistorna har dykt upp i gatubilden runt om i Åboland och Egentliga Finland.

Kommunalvalet ordnas söndag, 9.4. Förhandsröstningen inleds på onsdag, 29.3 och pågår till och med 4.4.

Kandidatlistorna har dykt upp i gatubilden runt om i Åboland. Kandidatlistor längs Aurabron i Åbo under kommunalvalet. Bild: Yle/ Nora Engström kandidatlista,kandidatlistor,Kommunalval,Kommunalvalet 2017,partier,politik,stadshuset i åbo,val,åbo,Åbo stadshus

Pargas stad kunde ta emot 10 till 20 kvotflyktingar mellan åren 2017 - 2018. Det föreslår stadens tjänstemän åt stadsstyrelsen, som behandlar ärendet på sitt möte på måndag.

Dessutom föreslås det att de asylsökande som bor på orten och som fått uppehållstillstånd får en kommunplats inom staden.

Bildningsnämnden och social- och hälsovårdsnämnden har tidigare behandlat frågan och båda har varit positivt inställda till att ta emot fler flyktingar.

Social- och hälsovårdsnämnden beslöt efter omröstning att staden ska ta emot 10-20 kvotflyktingar och därtill bevilja en kommunplats åt de asylsökande som bor på orten och som har fått uppehållstillstånd. Förutsättningen är att det tilldelas tilläggsresurser för det här ändamålet.

Bildningsnämnden har i sin tur konstaterat att det finns en beredskap inom stadens daghem och skolor att ta emot fler flyktingbarn.

Det slutliga beslutet i frågan fattas i stadsfullmäktige.

Hela 11 011 åskådare fick valuta för pengarna i Åbo på lördag. TPS visade att torsdagens förlust inte påverkat inställningen det minsta: 3–0 på 30 minuter säger det mesta.

Det var ett revanschsuget TPS som mötte HIFK i Åbo: 1–3 borta i Helsingfors på torsdag var fortfarande i färskt minne.

Efter förlusten sade TPS-profilen Henrik Tallinder att spelarna uppträtt för bekvämt i den första perioden. Nu visade Åbolaget att man lärt sig sin läxa.

Det tog bara 56 sekunder för Patrik Virta att sätta in 1–0 i en kokande hemmahall: Hela 11 011 åskådare satt på läktaren, ett publikrekord i ligan för säsongen.

Hoppa över Twitterpostning

Hoppa över Twitterpostning

Generous åkte ut

TPS lättade inte på gasen efter öppningsmålet. Jasper Lindsten ökade på till 2–0 i den första perioden och Otto Nieminen satte in 3–0 med halvtimmen avklarad.

Sedan brann propparna för Matt Generous.

Generous var fly förbannad på allt och alla då han åkte ut på matchstraff bara 19 sekunder efter TPS 3–0-mål. Generous slog sin klubba i sargen och kastade argt iväg den innan han gick till omklädningsrummet.

Hoppa över Twitterpostning

Se hela sekvensen här (Ruutu).

Tröstmål för HIFK

HIFK blåste liv i matchen genom att göra 1–3 i den tredje perioden, men närmare än Ryan O´Connors mål kom Helsingforsklubben inte, trots flera heta målchanser.

Patrik Virta kunde i stället i slutminuterna sätta in 4–1 i tom bur.

TPS leder matchserien med 2–1. Följande möte spelas i Helsingfors på måndag.

Det var fullt ös på TPS läktare på lördag. TPS-supportrar på läktaren. Bild: Lehtikuva Fans,HC TPS (ishockey),publik,Supporter,supportrar

Resultat i hockeyligan:

JYP–HPK 2–3 (2–1, 0–0, 0–1, 0–1) HPK leder med 2–1 i matcher
0–1 Joonas Lehtivuori 15.16
1–1 Jerry Turkulainen 15.34
2–1 Jani Tuppurainen 16.40
2–2 Sakari Manninen 58.02
2–3 Petteri Nikkilä 80.25

KalPa–Pelicans 1–2 (0–0, 1–1, 0–1) KalPa leder med 2–1 i matcher
1–0 Alexander Ruuttu 31.55
1–1 Joonas Alanne 36.32
1–2 Joonas Alanne 55.19

Tappara–Ilves 0–1 efter förlängning (0–0, 0–0, 0–0, 0–1) Ilves leder med 2–1 i matcher
0–1 Otto Koivula 72.51

TPS–HIFK (2–0, 1–0, 0–1) TPS leder med 2–1 i matcher
1–0 Patrik Virta 00.56
2–0 Jasper Lindsten 16.29
3–0 Otto Nieminen 30.34
3–1 Ryan O'Connor 49.12
4–1 Patrik Virta 58.51