De grönas ”Vattenkväll” samlade ett tjugotal personer till Dalsbruks ämbetshus på onsdag kväll. Kommunalteknik och Dalsbruks avloppsreningsverk var teman som intresserade.
På plats för att svara på frågor fanns Kimitoöns tekniska chef Lars Nummelin, miljöinspektör Camilla Puranen, ledande miljösekreterare Sonja Lindström och Jyrki Lammila samt Heikki Elomaa från Närings-, trafik-, och miljöcentralen.
Temat för kvällen var kommunalteknik och Dalsbruks avloppsreningsverk.
Många är osäkra på vad som gäller
De grönas ordförande Johanna Kaakinen berättar att orsaken till att De gröna ville ordna en informationskväll kring vattenfrågor, är att invånare ständigt hör av sig med frågor.
Bland annat den omdebatterade utsläppspunkten för Dalsbruks avloppsreningsverk är en fråga som många fortfarande funderar på, säger Kaakinen och under kvällen var det också just utsläppspunkten som engagerade mest. 
Olika alternativ för utsläppspunkten har utretts.Yle/Monica Forssell
Varför Falköfjärden?
Kimitoöns vatten ansöker som bäst om nytt miljötillstånd för Dalsbruks avloppsreningsverk och utsläppspunkten för det renade avloppsvattnet är fortsättningsvis tänkt att vara i Falköfjärden trots att mängden avloppsvatten kommer att öka då all avloppsvattenrening så småningom koncentreras till Dalsbruks reningsverk.
Hur direktionen för Kimitoöns vatten egentligen kommit fram till att Falköfjärden är en bättre utsläppspunkt än alternativet Bruksfjärden, var en fråga som publiken ville ha svar på. Anslutningsskyldighet
Daniel Wilson som är ordförande för Vattentjänstverkets direktion fanns på plats i publiken och han förklarade att kostnaderna för att bygga en utsläppspunkt i Bruksfjärden enligt direktionens åsikt hade blivit för höga i förhållande till nyttan. Exakt vilka undersökningar som ligger till grund för uträkningarna framkom inte.
Miljötillståndsansökan för Tyska holmens avloppsreningsverk finns som bäst till påseende och före den 24.3 kan åsikter om ansökan lämnas in till Regionförvaltningsverket.
Vem måste ansluta sig till kommunaltekniken?
På förhand hade ett fyrtiotal frågor skickats in till Vattenkvällen. Enligt initiativtagaren till kvällen, Satu Zwerver, handlade många av de på förhand inskickade frågorna om kommunalteknik, möjligheterna att bli befriad från kommunalteknik samt anslutningsavgifter.
Miljöinspektör Camilla Puranen redogjorde för vilka bestämmelser som gäller och poängterade att alla kommuner följer samma lag om vattentjänstverk.
För att vara en glesbygdskommun har Kimitoön många kilometer vatten- och avloppsledningar. Till exempel Pargas har 145 km vattennät medan Kimitoön har 197 km. Antalet anslutningar är 2670 i Pargas och 1696 i Kimitoön.
För Kimitoöns vatten är det ett problem att alla som hör till dess område inte vill ansluta sig till kommunaltekniken. Vatten- och avloppsrören är nämligen dimensionerade enligt hur många som bor i området och alla vattentjänstverkets kostnader ska i princip betalas av dess kunder.
Hur många hushåll som borde vara anslutna till Kimitoöns kommunalteknik, men inte är det, saknas det uppgifter om.